Etikettarkiv: Socialsekreterare

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Coronapandemin har genererat en social skuld

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I socialtjänsten har coronapandemin medfört ett allt mer digitalt arbetssätt. Samtidigt har det viktiga och många gånger helt avgörande fysiska mötet med klienten fått stryka på foten. Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers anser att vi under våren byggt upp en social skuld som bör tas på minst lika stort allvar som vårdskulden.

– Pandemin har under våren haft en dramatisk påverkan på socialsekreterarnas vardag, inte minst i Stockholm, som varit särskilt hårt drabbat. För klienternas del ställdes många behandlingar och liknande som kräver fysisk närvaro in under våren. Det optimala fysiska klientmötet har helt enkelt inte kunnat genomföras, säger Heike Erkers.

Socialt arbete förlorat
Även om pandemin bidragit till att skynda på utvecklingen och tillämpningen av digitala arbetssätt anser Heike Erkers att en viktig del av det sociala arbetet gått förlorad när samtliga klientmöten skett på distans.
– Utvecklingen bygger ju på att klienterna har tillgång till rätt teknisk utrustning. Att låna en dator på biblioteket och öppet prata om känsliga frågor med sin socialsekreterare fungerar ju inte, säger hon.
Många socialsekreterare upplever att sociala problem fallit under radarn under våren.
– De utsatta har blivit än mer utsatta, som kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet eller är utsatta på något annat vis. Samtidigt har antalet orosanmälningar minskat på många håll, säger Heike Erkers.

”Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs.”

Ta sociala skulden på allvar
Hon anser att politiker behöver ta den sociala skuld som byggts upp under coronavåren på största allvar. I de kommuner där kostnaderna riskerar att öka, som för försörjningsstöd när fler blir arbetslösa, finns det en risk att man drar ner på områden som förebyggande arbete eller utsatta barn.
– Vi befinner oss i en situation som ställer väldigt höga krav på socialtjänstens verksamhet där socialtjänsten exempelvis får möta helt nya grupper i spåren av den ökande arbetslösheten. Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs för att hantera situationen, nu och framöver, säger Heike Erkers.

Förbättrad arbetssituation inom barn och unga

Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga har uppmärksammats mycket på senare år. Deras arbete är ofta tufft och krävande och det är många unga och nyexaminerade socionomer som arbetar med utredningar av barn och unga.

Studier som genomförts av Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, visar tecken på en förbättrad arbetssituation för just den här gruppen. Pia Tham och hennes forskarteam har bland annat genomfört enkätundersökningar där socialsekreterare i flera kommuner i Stockholms län fått svara på frågor om sina arbetsvillkor och sitt välbefinnande.
– När jag jämför den enkätstudie som genomfördes 2018 med mina två tidigare studier i samma geografiska område kan jag se att arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga har förbättrats. Många uppger att de är mindre stressade och upplever att kraven på dem har minskat. Fler är nöjda med sin lön. En anledning till att arbetsvillkoren förbättrats kan vara att arbetssituationen för socialsekreterare som utreder barn och unga har hamnat mer i fokus på senare år, vilket resulterat i satsningar från såväl regeringshåll som från enskilda arbetsgivare, exempelvis Stockholms stads handlingsplan för att förbättra socialsekreterares arbetsvillkor, säger Pia Tham.

Bra arbetsledning
Många socialsekreterare upplever att deras arbetsledning blivit mer tillgänglig och att arbetet inte är lika akutstyrt som tidigare. Samtidigt har specialiseringsgraden ökat; allt fler handläggare fokuserar på specifika grupper.
– De faktorer som verkar vara viktiga för att socialsekreterarna ska vilja stanna kvar på en arbetsplats är en bra arbetsledning och en välfungerande arbetsgrupp med god sammanhållning, säger Pia Tham.
Hennes studie visar att socialsekreterarna oftare tycker att deras arbete är meningsfullt. Fler är nöjda med kvaliteten på det arbete man utför och fler beskriver klimatet på arbetsplatsen som mycket uppmuntrande och stödjande, avslappnat och trivsamt.
– Fler beskriver att de ofta får uppskattning för ett väl utfört arbete och att medarbetarna tas väl omhand i organisationen. Fler beskriver också att de ofta uppmuntras att föreslå förbättringar på sin arbetsplats, säger Pia Tham.

Andelen erfarna behöver öka
Även om arbetsvillkoren har förbättrats har arbetsgivarna många utmaningar kvar. Pia Tham anser att de behöver öka andelen erfarna medarbetare och kanske även på sikt erbjuda en specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barn och unga.
– Efter enkätundersökningen 2014 jämförde vi arbetsvillkoren för socialsekreterare i de nitton områden som ingick i studien. I de tre områden där invånarna har lägst medelinkomst och behovet av socialt arbete är som störst har socialsekreterarnas arbetsvillkor dessvärre försämrats mest. Det framstår därför som angeläget att satsningar görs i dessa områden, säger Pia Tham.

Utmärker friska arbetsgrupper
Hennes forskningsprojekt pågår i ytterligare ett par år. Framöver ska Pia Tham och hennes forskarkollegor bland annat undersöka vilka faktorer som skiljer friska arbetsgrupper från de som inte mår lika bra. De kommer även att fördjupa sig mer i det hälsofrämjande ledarskapet samt arbetsvillkorens betydelse för kvaliteten på det arbete som utförs.
– Det är viktigt att arbetet med att utreda barn och unga får högre status, ett arbete som behöver utvecklas även i framtiden. Nyckeln till ökad attraktivitet ligger mångt och mycket i att erbjuda bättre arbetsvillkor, säger Pia Tham.

Fokus på arbetssituationen i Stockholms stad

Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen

Rimlig arbetsbörda, stöd att göra ett bra jobb och nöjdare medarbetare och klienter. Stockholms stad jobbar systematiskt med att skapa en bättre arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare.

Handlingsplanen sjösattes 2016 för att vända en negativ trend med hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. Den omfattar ett flertal punkter, som brukardelaktighet, introduktionsprogram och mentorskap för nyanställda, arbetssituation, kompetensutveckling, administrativt stöd till chefer och utökat mottagande av studenter. Handlingsplanen har gett resultat och idag har Stockholms stad kunnat kraftigt minska antalet konsulter och ersätta dessa med fast anställd personal.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för att socialsekreterare och biståndshandläggare ska trivas och kunna erbjuda bra kvalitet till våra brukare. Handlingsplanen innebär ett erkännande av den enormt viktiga roll som den här yrkesgruppen har, berättar socialborgarrådet Jan Jönsson.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Jobbar lokalt
De olika stadsdelsförvaltningarna anpassar handlingsplanen till de lokala förutsättningarna. Spånga-Tensta stadsdel har bland annat satsat på ett utökat HR-stöd vid rekrytering.
– Det har avlastat cheferna och hjälpt till att skapa goda rutiner så att alla ska mäkta med. Spånga-Tensta har haft stora utmaningar, men vi har kommit långt i att skapa stabilitet, säger stadsdelsdirektör Fredrik Jurdell.
Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta, berättar att där har man bland annat infört ett telefonsystem för att minska stress och öka tillgängligheten och satsat på kompetensutveckling i motiverande samtal.
– Vi har också infört regelbundna samtal mellan chefer och medarbetare om arbetssituationen. Framöver ska vi även arbeta med goda exempel för att inspirera varandra. Det är ett ständigt pågående förbättringsarbete, säger hon.

Planen utvecklas
Stockholms stad har förstärkt socionomkompetensen centralt, för att kunna avlasta stadsdelarna vid arbetstoppar. Detta utvecklas nu, med bland annat specialkompetenta socionomer som kan hålla i utbildning och rådgivning i särskilt komplexa ärenden. Framöver kommer handlingsplanen även att fokusera på ett fördjupat samarbete med universitet och högskolor för rekrytering och praktiknära forskning. Hot och våld är ett särskilt fokusområde, tillsammans med jämställdhet. Samarbetet med fackförbunden ska också utökas.
Stockholms stad erbjuder unika möjligheter för socionomer, framhåller alla tre.
– Här finns en enorm variation. Man kan arbeta brett eller specialisera sig, jobba ute i stadsdelarna eller centralt på socialförvaltningen. Det är svårt att matcha de många karriärvägar som finns i Stockholm.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Stockholms stad

Stockholms stad arbetar systematiskt för att i dialog med sina medarbetare förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. En handlingsplan sjösattes 2016 för att skapa en god arbetsmiljö. Nu fortsätter utvecklingsarbetet, med bland annat förstärkt fokus på jämställdhet och samarbete med universitet och högskolor, samt fackförbund.

www.stockholm.se

Satsning för att snabbt upptäcka och agera vid våld

Helena Stigbjörnsson, behandlare i relationsvåldsteamet och Elin Holmgren, samordnare i arbetet mot våld i nära relationer.
Helena Stigbjörnsson, behandlare i relationsvåldsteamet och Elin Holmgren, samordnare i arbetet mot våld i nära relationer.
Ingen ska behöva leva med våld i en nära relation eller bli utsatt för hedersrelaterat våld i Upplands Väsby kommun. Därför görs nu en satsning på kompetensutveckling och utökade resurser för att ge bättre stöd till medarbetare och rätt hjälp snabbt till våldsutsatta.

Satsningen innebär bland annat en utökning av relationsvåldsteamet med närmare 50 procent. Utöver detta görs också en satsning på särskild handledning för behandlare. Detta för att kvalitetssäkra och kompetenshöja det stöd som ges till våldsutsatta men också för att avlasta i de ofta komplexa ärenden som våld innebär.
– Att vi blir fler i relationsvåldsteamet och dessutom får specialiserad handledning ger oss en arbetssituation som håller även på lång sikt. Det leder till en ökad kontinuitet och trygghet, både för relationsvåldsteamet och för de våldsutsatta, förklarar Helena Stigbjörnsson, en av behandlarna i teamet.

Allt under samma tak
På social- och omsorgskontoret finns numera allt som rör arbetet mot våld i nära relationer under samma tak, inklusive behandlare, handläggare/socialsekreterare och olika stödfunktioner.
– I Upplands Väsby finns även en arbetsmetod med nätverkslag för att underlätta samarbete mellan olika aktörer. Tidsfönstret för att kunna hjälpa en våldsutsatt som söker hjälp är ofta smalt. Det gäller att kunna ge rätt hjälp snabbt, se till individens behov och vara flexibel med olika insatser, både internt och externt, konstaterar Elin Holmgren, samordnare i arbetet mot våld i nära relationer.
I den nya satsningen ingår även att utveckla stödet till våldsutövarna och att erbjuda gruppsamtal som ett komplement till individuella samtal till våldsutsatta.
– Forskning har visat att gruppsamtal har en god effekt, det är läkande att tala med andra i samma situation, berättar Helena Stigbjörnsson.
Satsningen på arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld är ett resultat av engagerade kommunpolitiker och förvaltningsledning.
– Det finns ett stort stöd från ledning och politik i det här arbetet, vilket skapar utvecklingskraft där vi alla är med och bidrar, avslutar Elin Holmgren.

Vi är ständigt på jakt efter nya duktiga medarbetare. Läs mer här!

Upplands Väsbys kommun
Upplands Väsbys kommun ligger mellan Stockholm och Uppsala och har 45 000 invånare. På social- och omsorgskontoret, dit avdelningen för individ- och familje­omsorg hör, jobbar 583 personer. Från kommunen kommer bland annat rockbandet Europe.
www.upplandsvasby.se

IFO i Svalöv – liten verksamhet med stora möjligheter

Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Efter 14 år som socialsekreterare i en större verksamhet sökte sig Kerstin Brofall till individ- och familjeomsorgen i Svalöv. Ett beslut hon inte har ångrat.
– Här finns en väl strukturerad verksamhet med goda utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare, oavsett bakgrund och tidigare erfarenhet.

Att arbeta som socialsekreterare på en liten ort har enligt Kerstin Brofall sina fördelar. Förutom närhet till kollegor och andra aktörer gånger är avstånden till enhetschefer och socialchefer kortare. På mindre orter ges ofta även möjlighet till att arbeta bredare.
– En viktig anledning till att jag bytte arbetsplats efter så många år var att jag ville utvecklas och få användning för hela mitt kunskapsregister som socionom. Det är förhoppningar som infriats med råge.
Kollegan Beris Sabotic nickar instämmande. För lite drygt två år sedan började han som arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv.
– Jag är statsvetare i grunden och arbetade tidigare som handläggare på Arbetsförmedlingen. Som arbetsmarknadskonsulent är mina främsta uppgifter att stötta långtidsarbetslösa individer till att gå ut i en sysselsättning. Min roll är att vara med i hela processen, från det första kartläggningssamtalet till att individen förhoppningsvis inte bara får, utan även behåller, ett arbete.

Långsiktighet
En viktig framgångsfaktor bakom IFO:s arbete med välfärd, integration och arbete är att verksamheten strävar efter att alltid ligga steget före.
– Istället för att släcka bränder försöker vi tänka framåt och skapa långsiktighet, ett tankesätt som genomsyrar hela organisationen. En annan framgångsfaktor är att vi är ett multikompetent team med flera olika yrkeskategorier representerade under samma tak, säger Beris.
Både Beris och Kerstin kan varmt rekommendera IFO i Svalöv som arbetsplats.
– På min enhet, ekonomiskt bistånd, finns goda utvecklingsmöjligheter och modiga handläggare som tycker om människor och sina jobb och därför stannar kvar i verksamheten. Visst har vi våra utmaningar men det är också de som gör att vi hela tiden utvecklas, konstaterar Kerstin.
Beris flikar in att han efter bara 2,5 år i verksamheten redan fått gå flera ledarutbildningar.
– I januari börjar jag en längre chefsutbildning. Här finns verkligen alla möjligheter till både personlig och yrkes­mässig utveckling.

Läs mer om omsorg och stöd i Svalövs kommun. Vi människor kan behöva hjälp och stöd av olika slag – hela livet eller bara vid något tillfälle.

Individ- och familjeomsorgen, Svalövs kommun
Svalövs kommun – med ett strategiskt läge inom familjen Helsingborg – erbjuder närhet, optimism och ett gynnsamt klimat för arbete och liv, samt goda förutsättningar för ett dynamiskt företagande. Bra kommunikationer gör det lätt att arbetspendla. Här bor drygt 14 000 invånare.

Individ- och familjeomsorgen
Svalövs kommun
268 80 Svalöv
Tel: 0418-47 50 00
www.svalov.se

Succé för Sollefteås generösa rekryteringspaket

Annika Modéen, verksamhetschef och Karin Jacobsson, biträdande HR-chef på Sollefteå kommun. Foto: Charlotte Karlsson
Annika Modéen, verksamhetschef och Karin Jacobsson, biträdande HR-chef på Sollefteå kommun. Foto: Charlotte Karlsson
I Sollefteå erbjuds social­sekreterare en flyttbonus på upp till 100 000 kronor.
– Rekryteringspaketet är ett sätt att få fler sökande som även ger oss tillfälle att informera om alla andra fördelar med att arbeta här, säger Annika Modéen, verksamhetschef, IFO.

Precis som många andra kommunala verksamheter har Sollefteå kommun haft en utmaning i att rekrytera personal till verksamheter där lagkrav stadgar att medarbetarna ska ha en viss utbildning. En del av lösningen blev ett förmånligt rekryteringspaket som kan ge upp till hundratusen kronor extra till nyanställda. Paketet infördes i januari 2018 och efter snart två år kan Karin Jacobsson, biträdande HR-chef, konstatera att det ovanliga greppet blivit en succé.
– Det rådde en akut situation, kanske mest inom lärarkåren, men även socialtjänsten och den kommunala sjukvården hade svårt att få tillräckligt många sökande till sina utlysta tjänster. Idag ser situationen betydligt bättre ut.
Hon betonar att rekryteringspaketet inte på något sätt kan ersätta en god arbetsmiljö utan ska ses som ett slagkraftigt argument för att fler ska välja Sollefteå kommun som arbetsgivare. Totalt handlar det om 100 000 kronor fördelat på 25 000 kronor som flyttbidrag, 15 000 efter sju månaders anställning, 20 000 efter två år och 40 000 kronor efter fem års arbete.

Attraktiv arbetsgivare
Paketet är så klart en kostnadsfråga, men än finns det några vakanser inom socialtjänsten och så länge behovet finns kommer nyanställda att erbjudas förmånen.
– Vi arbetar nu för att bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Rekryteringspaketet kan hjälpa till att locka fler sökande, men sedan hjälper inga pengar i världen om du inte trivs på jobbet, säger Karin.
Hon får medhåll av Annika som påpekar att nya socialsekreterare bland annat erbjuds såväl introduktionsprogram, mentorskap och kollegial handledning som riktade utbildningsinsatser och goda utvecklingsmöjligheter.
– Här finns också ett nära ledarskap samt stabilitet och trygghet i form av erfarna medarbetare. Kommunen erbjuder också en friskvårdspeng på 2 000 kr till varje anställd. Det finns många anledningar till att bo och arbeta i Sollefteå!

Var med och skapa välfärd för våra medborgare! Läs mer här!

Socialtjänsten i Sollefteå
Socialtjänsten i Sollefteå är tillräckligt liten för att du ska ha nära till allt och tillräckligt stor för att bedriva utveckling. För oss är det viktigt att du känner att ditt arbete är meningsfullt och att du ser din del i helheten. Vi har utvecklat ett förmånligt rekryteringspaket riktat mot socialsekreterare. Som nyanställd kan du få upp till 100 000 kr i rekryteringsförmån. Här bor människor med stark framtidstro, välkommen!

Sollefteå kommun
Djupövägen 3
881 80 Sollefteå
Tel: 0620-68 20 00
www.solleftea.se

Borås ska bli socionomernas förstahandsval

Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Per Stålfors
Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Per Stålfors

Socialförvaltningen i Borås Stad har lyckats få bukt med rekryteringsproblemen tack vare en handlingsplan som inneburit ett rejält omtag på verksamheten som fört med sig högre löner, bonus för mentorskap och ett gediget introduktionsprogram för nyanställda socionomer.

För ett par år sedan var situationen inom socialtjänsten i Borås ansträngd. Hela landet hade brist på socionomer och förvaltningen hade svårt att rekrytera tillräckligt många socialsekreterare och tvingades ta in konsulter för att täcka behoven. Förra året gjordes ett rejält omtag i form av en KAL-plan som omfattade en rad åtgärder i syfte att stärka socialsekreterares yrkesroll och där frågor som lönebildning, arbetsvillkor samt kompetens- och personalförsörjning inom socialtjänsten stod i fokus.
– Det har verkligen skett en stor förändring sedan KAL-planen sjösattes. För mig personligen har det inneburit 2 000 kronor mer i månadslön, säger Karin Larsson, socionom och socialsekreterare inom Barn och Unga på Individ- och familjeomsorgsförvaltningen.
En annan påtaglig förändring är att det blivit lättare att rekrytera nya medarbetare. Konsulterna har sakta men säkert fasats ut och ersatts av fast anställda kollegor.
– Vi har numera många nyutexaminerade socionomer i verksamheten vilket är jätteroligt samtidigt som det tar lite tid att lära upp alla nya. Men KAL-planen har tagit höjd för det i form av att alla mentorer får 1 500 kr extra per månad. Det är förstås en bra morot samtidigt som det känns bra att kunna bidra till att ge de nya en bra start i yrket och arbeta för att de ska trivas och stanna kvar kos oss.

Många fördelar
Även arbetsvillkoren har setts över. Ett exempel är att pendlande socialsekreterare, i den mån arbetet tillåter, kan ges möjlighet att arbeta hemifrån en dag i veckan.
– Jag tillhör den stora skara medarbetare som bor i Göteborg och pendlar till Borås. Om arbetet tillåter kan vi nu jobba en sträcka under bussfärden om vi vill, vilket är en stor fördel, säger Karin.
Efter tre år i yrket, samtliga i Borås, kan hon varmt rekommendera andra socionomer att söka sig till verksamheten.
– Här finns trevliga kollegor och en grundstabilitet med erfarna chefer och lagom stora arbetsgrupper. Trots att arbetet är tufft och att vi har en hög arbetsbelastning får vi bra stöd från vår närmsta arbetsledning.
Många delar av KAL-planen är genomförda, andra är fortfarande på planeringsstadiet.
– Vi ser nu att vårt arbete ger resultat, i nästa steg vi behöver vi synas utåt och berätta om vår verksamhet. Lyckas vi med det kommer vi inte att behöva slåss för att studenterna ska välja oss. Siktet är inställt på att bli nyutexaminerade socionomers förstahandsval, fastslår Karolina Humleving, kommunikatör.

Vi söker socionomer! Läs mer om våra tjänster och ansök här!

Borås stad
KAL-planen (Kompetens- och personalförsörjning, Arbetsvillkor och Lönebildning) omfattar en rad åtgärder för att socialsekreterare ska stärkas i sin yrkesroll och vilja satsa på en karriär i Borås. Mentorstilllägg, högre lön för anställda som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga, erfarenhetssatsning, förbättrad fysisk arbetsmiljö, administrativt och digitalt stöd, chefs- och ledarskapsutbildning, möjlighet till specialistkompetens och att studera på deltid med bibehållen lön är några punkter som ingår.

www.boras.se


Ekonomiskt bistånd under förändring

Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Socionomers arbete med ekonomiskt bistånd är under stark förändring. En förändrad samhällsstruktur innebär att det som ursprungligen var tänkt som en tillfällig försörjning istället har utvecklats till ett långsiktigt ekonomiskt stöd för en allt större grupp människor.

Det medför nya utmaningar för socialarbetare som arbetar med ekonomiskt bistånd.
– I dagsläget står många människor utanför arbetsmarknaden och är inte heller berättigade till ersättning från socialförsäkringssystemet. Ekonomiskt bistånd är ju i huvudsak tänkt som ett kortvarigt stöd för individer som exempelvis befinner sig mellan arbeten. Ungefär en tredjedel av samtliga hushåll som tar emot ekonomiskt bistånd tar emot det under en längre tid, minst tio månader av ett kalenderår, säger Hugo Stranz, docent på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.

Ska hanteras av socionomer
Han anser att det i dagsläget är viktigare än någonsin att det ekonomiska biståndet hanteras av socionomutbildad personal, inte minst eftersom de problembilder man ställs inför i mötet med klienten ofta är mer komplexa än tidigare.
– Många associerar ekonomiskt bistånd med att hantera pengar, men biståndet bör snarare betraktas som ett verktyg. Tonvikten ligger istället på kvalificerat socialt arbete. En individ eller en familj som söker sig till social­tjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd har ofta underliggande problem som behöver synliggöras och hanteras. Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd fungerar därför ofta som spindeln i nätet, de skannar av eventuella sociala problem och remitterar ofta vidare till kollegor eller andra aktörer, säger Hugo Stranz.

Komplext och kvalificerat
Att arbeta med ekonomiskt bistånd är ett brett och avancerat arbete. Det är vanligt att nyutexaminerade socionomer arbetar inom detta område.
– Det är en bra ingång till det sociala arbetet, men det är samtidigt viktigt att även erfarna socialarbetare ägnar sig åt ekonomiskt bistånd. Man bör inte underskatta hur komplext det här området kan vara, det är definitivt ett område som är lika kvalificerat som andra delar av socialtjänsten. Ju fler individer som fastnar i ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning, desto större är risken att befolkningen skiktas på olika sätt, där i slutändan olika grupper kan komma att ställas mot varandra, säger Hugo Stranz.

Återhämtning är ett delat ansvar

Sofia Angervall, socionom och enhetschef för enheten barn och unga i Västra Göteborg.
Sofia Angervall, socionom och enhetschef för enheten barn och unga i Västra Göteborg.
Hela 92 procent av socionomerna ansåg att socialsekreterare ska få tid för återhämtning och reflektion på ordinarie arbetstid. Sofia Angervall, socionom och enhetschef för enheten barn och unga i Västra Göteborg är inte överraskad.

– Det pratas mycket på enheterna om återhämtning och det är i sig en intressant diskussion. Vad är återhämtning och vad är reflektionstid? Under 90-talet diskuterades reflektionstid en del, men då var syftet att studera in material och ny forskning, medan det idag handlar om att överhuvudtaget mäkta med jobbet.
Sofia tror att det kan finnas en generationsaspekt i hur socialsekreterare ser på återhämtning och exempliferar med sociala medier och skillnader på krav och förväntningar i det moderna samhället.
– Idag finns en stor press på prestation, även på ens fritid. Du är utlämnad både då du är ledig och då du arbetar, med en förväntan på dig att vara duktig på båda. Så var det inte förr i tiden.

Toppar och dalar
Sofia betonar att återhämtning naturligtvis är väldigt viktigt, men att det inte nödvändigtvis behöver betyda att man tar ledigt från jobbet. Istället är hon övertygad om att en arbetssituation där man stundtals kan ha ett lugnare tempo och hinna jobba ikapp samtidigt som man kan reflektera och dokumentera, helt klart är att föredra.
– Konstant full rulle på jobbet är sådant som leder till sjukskrivningar eller medarbetare som slutar – kroppen säger till sist stopp. Därför är det viktigt att ha ett arbetsflöde med toppar och dalar, då man vid behov kan växla ner och få hjälp att prioritera. Annars kan man känna att man tappar kontrollen över sin tjänst, vilket skapar en känsla av maktlöshet och otillfredsställelse.

Rätt ärendemängd är viktigt
I förlängningen menar Sofia att det handlar om att ha rätt bemanning. Har man rätt ärendemängd på sin tjänst får man också lugnare perioder, men individen har också ett eget ansvar för återhämtning.
– Som arbetsgivare finns det mycket man kan göra, allt från att ha tydlig arbetsledning och konkreta ansvarsområden till att organisera lunchpromenader eller trivselaktiviteter. Men jag som medarbetare behöver också se till att jag vilar när jag får chansen och återfår den energi som behövs. Det är ett delat ansvar, avslutar hon.

Anser du att socialsekreterare ska få tid för återhämtning och reflektion på ordinarie arbetstid?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.