Hot och våld

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Publicerad 22 februari 2022
Text: Annika Wihlborg Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.