Etikettarkiv: Råd

Råd till riksdagen ett år efter valet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Tillsätt mer resurser, i första hand för att ge stöd till barn och unga. Arbeta förebyggande för att minska den psykiska ohälsan, reformera lagstiftningen och förbättra arbetsvillkoren. Det är några av socionomernas råd till riksdagen ett år efter valet.

”Det har gått cirka 1 år sedan riksdagsvalet. Vilket/vilka beslut angående socialt arbete anser du att riksdagen måste fatta det kommande året?” Nedan redovisas socionomernas svar på den frågan.

Satsa på förebyggande insatser
Förebyggande insatser på ett tidigt stadium är en förutsättning för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga. En fungerande skolgång är den mest preventiva insatsen. Man föreslår undervisning i att hantera psykisk ohälsa, konflikter, stress och hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt i skolan – livskunskap. Man menar också att barn ska få mer rättigheter som skyddar dem mot föräldrarnas bestämmanderätt i frågor som rör dem. En väg kan vara föräldrautbildning som anordnas i kommunen.
Resurser ska också ökas på andra områden. I första hand måste kommunerna få tillräckligt med resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och leva upp till den lagstiftning som finns idag. Pengar kan även komma från andra håll, exempelvis att låta spelbolagen stå för de kostnader som spelmissbruk orsakar. Man menar också att det behövs satsas på socialt arbete på samhälls­nivå. ”Socionomer behövs vid övergripande samhällsplanering.”

Bättre arbetsvillkor
Lönesättning, arbetsbelastning och yrkets status måste förbättras så att inte så många slutar och socialtjänsten tappar värdefull erfarenhet. Det bör också göras en översyn för att minska byråkrati och förenkla kraven på dokumentation så att insatserna kommer snabbare till den enskilda individen.
Bostäder och arbete är viktiga för den psykiska hälsan. Skapa möjlighet för fler alternativa arbetsplatser, exempelvis föreningsinitiativ. ”Det är viktigt att vara behövd och att bidra.” Satsa på att bygga bostäder som är möjliga att hyra för ungdomar, lågavlönade och pensionärer som inte har råd med höga hyror.

Se över lagstiftningen
Lagstiftningen behöver ändras så att den är bättre anpassad till dagens samhälle. Man bör se över hur lag gällande svårt och långvarigt sjuka efterföljs hos Försäkringskassan. Många hamnar i en svår ekonomisk situation. Det behövs också klarare regler kring flyktingar och asylsökande.

Råd till riksdagen ett år efter valet
1. Mer resurser till förebyggande arbete
2. Satsa på barn och unga
3. Motarbeta psykisk ohälsa
4. Arbetsmiljö för socionomer
5. Se över lagstiftningen
6. Arbete och bostäder för alla
7. Migration
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Psykisk ohälsa – en stor folkhälsoutmaning

Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
– Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Idag är det viktigare att vara stark i kroppen än i knoppen, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting.

Enligt en ny undersökning från Framtidens Karriär – Socionom anser 89 procent av socionomerna att den psykiska ohälsan har ökat de senaste åren. Något som till del bekräftas av statistik från Socialstyrelsen som visar att ångest och depression ökat ganska kraftigt medan allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom ligger på en jämn nivå.
– Vi kan inte vara helt säkra på att ökningen enbart speglar hur det ser ut i samhället. Den kan även bero på bättre registerföring eller att vi har blivit mer benägna att kalla saker för depression eller ångest, där vi förr kanske sa ont i magen. Det finns flera kringliggande faktorer som gör att siffrorna kanske inte till fullo betyder att befolkningen mår sämre, säger Ing-Marie Wieselgren.
Klart är dock att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det är också allt fler, inte minst kvinnor, som upplever stress.

Individualistiskt samhälle
– Vi har en pressad arbetsmarknad med allt mindre marginaler. Detta märker inte minst socionomerna, som ser det hos sina klienter men även inom den egna yrkesgruppen. Jämfört med för 20 år sedan är det betydligt fler socionomer som är sjukskrivna på grund av utmattningsdepressioner.
Under de senaste åren har samhället också blivit allt mer individualistiskt, där olika tillkortakommanden läggs på individen.
– När jag var ung och vi i min generation inte mådde bra sökte vi felen hos samhället och skulle ut och göra revolution. Men idag tänker ungdomar att ”det är nog fel på mig, jag kanske är sjuk, har en diagnos och behöver hjälp”. Risken är att vad som egentligen är normala livsreaktioner blir medikaliserade. Om man mår dåligt som en reaktion på det rådande samhällsklimatet betyder det inte att det är en sjukdom.

Hälsofrämjande samhälle
Varför fler unga mår dåligt är, enligt Ing-Marie Wieselgren, inte lätt att svara på. Enligt de rapporter som finns är det svårt att urskilja konkreta orsaker.
– Många, både ungdomar och äldre, säger att de inte blir sedda och känner sig ensamma, även om de befinner sig bland en massa människor. Vi behöver tillsammans fundera över hur vi skapar ett samhälle som bättre främjar psykisk hälsa. Det handlar om allt från samtalsklimat, utfall, hot och elaka saker i media till att kunna se och möta varandra.

Brett anslag
SKL har valt ett brett angreppssätt på psykisk ohälsa. Mycket görs, och har redan gjorts, för att möta den negativa utvecklingen. Både kommuner och regioner jobbar med olika initiativ, men förutsättningarna är olika och mer insatser behövs.
– Psykisk ohälsa är ett av de största samhällsproblem vi har just nu. Dels för att det innebär ett stort lidande för människor, dels för att det är de människor vi verkligen behöver, medarbetarna inom vård och omsorg, som vi riskerar att slita ut. Sverige har redan bra program när det gäller kroppslig hälsa. Nu behöver vi rusta individerna även för psykisk hälsa, fastslår Ing-Marie Wieselgren.

Råd till dig som möter personer med psykisk ohälsa:
• Fundera över orsakerna. Är detta mer ett uttryck för hur personen har det? Kanske är det bara en individ som har svårt att klara starka känslor och en tuff situation? Viktigt att inte göra sjukdom av allt.
• Var lyhörd för de individer som verkligen har allvarliga problem, och se till att de kommer vidare till sjukvården.
• För barn och ungdomar är det extra viktigt att psykisk ohälsa identifieras tidigt. Då finns också möjlighet till tidig diagnos och behandling som kan förhindra att tillståndet blir långvarigt och socialt handikappande.
Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den …
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

AT-år kan förenkla övergång mellan studier och jobb

Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Hur väl rustade är nya socionomer för arbetslivet? Pia Thams forskning om nyutexaminerade visar att många har det tufft, och kanske kan ett AT-år vara lösningen.

Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, har i en kvalitativ studie följt nyutexaminerade socionomer under flera års tid.
– I slutet av utbildningen är det många som pratar om att de praktiskt orienterade kurserna och praktikterminen var jätteviktiga att få med sig. Och där uppstod också skillnader: de som till exempel hade gjort sin praktiktermin inom socialtjänsten och sedan började arbeta där hade det mycket lättare än andra. Utifrån vad de berättade så var det stora skillnader i hur övergången mellan studier och arbete blev.

Krävande arbete
Många nyutexaminerade socionom börjar jobba inom just socialtjänsten och hamnar inte sällan i tuffa områden. Pia Thams enkätundersökningar bland socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga visar att de som är nya i yrket ofta beskriver sina arbetsvillkor som svårare än de som har mer erfarenhet.
– Det kan bero på både att de är nya och att de faktiskt jobbar i svårare områden. Det är inte konstigt att många upplever arbetet som svårt, eftersom att arbeta med utredningar av barn och unga är ett väldigt krävande arbete.

AT för socionomer
Pia Tham föreslår en slags motsvarighet till läkarnas AT-tjänstgöring för socionomer.
– Man skulle behöva ha något slags mellanrum mellan utbildning och yrkesliv där man får träna sig i yrket och de krav som ställs på en, och att man får göra det under vägledning. För utbildningen är bra på många sätt men den är också väldigt teoretisk, och min bild är att de praktiska inslagen i utbildningen skulle behöva förstärkas.
Hon återkommer till socionomerna i den kvalitativa studien.
– Jag frågade vad de kände sig osäkra på och då var det flera som tog upp att de inte vet hur de ska bemöta och ha samtal med personer som är i kris eller mår väldigt dåligt. Just samtalsmetodiken var något som många efterlyste. Att bli en bra socionom tar tid, och att få en bra introduktion och tät handledning i början av sin yrkeskarriär är därför jätteviktigt.

Socionomernas yrkesråd till nyutexaminerade socionomer
1. Var rädd om dig.
2. Låt inte jobbet inkräkta på privatlivet.
3. Skaffa dig en bra grunderfarenhet.
4. Låt det ta tid att bli en bra socionom – tillåt dig att vara ny.
5. Kräv att få en mentor och introduktion.
6. Var ödmjuk.
7. Våga fråga!
Om undersökningen
Yrkesråden är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 23–27 augusti 2018.

Kunskapen om hedersrelaterat våld behöver öka

Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.
Allt fler socionomer möter hedersrelaterat våld i sin yrkesutövning. Det hedersrelaterade våldet har även uppmärksammats mer på senare år, vilket ökar behovet av en stärkt kompetens på området bland socialtjänstens medarbetare.

– När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av kvinnans sexualitet och sociala liv central. Kvinnor uppfostras till att följa familjens och släktens sociala koder, och om de bryter mot dessa koder riskerar de att utsättas för psykisk och fysisk misshandel, säger Azam Qarai, socionom och verksamhetschef på Linnamottagningen, en mottagning för personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Hon är även talesperson för den ideella organisationen Kvinnors Nätverk, och har arbetat med hedersrelaterat våld i drygt tjugo års tid.

Sanktioneras av kollektivet
Hon påpekar att hedersrelaterat våld har många likheter med våld i nära relationer, men att det också finns särdrag.
– Hedersrelaterat våld och förtryck utförs, sanktioneras och accepteras av kollektivets medlemmar, alltså familjen och släkten. Förövarna, som kan vara både män och kvinnor, begränsas sällan till den närmaste familjen. Hedersrelaterat våld handlar till stor del om att få den utsatte att känna skuld och skam. Den här typen av våld kan ta sig uttryck i sådant som begränsningar i den utsattes sociala liv, fysiskt våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, säger Azam Qarai.

Förbyggande strukturerat arbete
– Det är svårt att säga hur vanligt hedersrelaterat våld är i Sverige med tanke på att mörkertalet förmodligen är stort. För den utsatte krävs ofta mycket mod för att våga söka sig till de sociala myndigheterna och att öppna sig för en socialsekreterare om sin problematik. Det vi kan konstatera är att det här är ett växande samhällsproblem som drabbar både män och kvinnor samt att problematiken har uppmärksammats mer på senare år, vilket fått fler att våga anmäla, säger Azam Qarai.
Hon anser att samhället bör satsa mer på arbete som förebygger hedersrelaterat våld samt att socialtjänsterna runtom i landet bör arbeta strukturerat för att utbilda sina medarbetare i att hantera den här typen av problematik. Fördjupad kunskap, bättre arbetsmetoder och mer långsiktiga satsningar krävs för att färre ska utsättas för hedersrelaterat våld framöver.

Azam Qarais råd till socionomer som i sitt arbete kommer i kontakt med hedersrelaterat våld
• Var öppen för den information du får och låt dig inte färgas av dina egna normer eller värderingar. Även om det ibland kan vara svårt att relatera till hedersrelaterat våld så är det viktigt att vara öppen för den utsattes berättelse om sin situation, utan att låta sig påverkas av sina egna värderingar, normer eller förutfattade meningar. Var medveten om att förtrycket och våldet troligen är normaliserat.
• Gör en riskbedömning redan från start. Avväg de risker den våldsutsatta kan utsättas för när du tar kontakt med familjen. Att tala med utomstående om sina problem är ofta starkt tabubelagt och medför risk för upptrappat våld. Se därför till att barnet eller ungdomen är i trygghet innan du kontaktar familjen.
• Ta barnets parti. För en socialsekreterare är det naturligt att involvera familjen i ärendet och att jobba parallellt med barnet och familjen, men när det gäller hedersrelaterat våld är familjen sällan det bästa sammanhanget för den utsatte, utan kan tvärtom utgöra en allvarlig fara. Var därför beredd att ta barnets eller ungdomens parti.
• Jobba i par eller i team. Hedersrelaterat våld bottnar ofta i en komplex problematik som kan vara komplicerad att utreda och åtgärda. Arbeta därför i team eller åtminstone i par med andra socialsekreterare vid den här typen av ärende. Tveka inte heller att ta hjälp av den expertis som finns på exempelvis Linnamottagningen eller andra mottagningar.

De sprider kunskap om våld mot kvinnor

Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen arbetar med våldsutsatta kvinnor och vill öka kunskapen på området. Foto: Elisabet Olsson Wallin
Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen arbetar med våldsutsatta kvinnor och vill öka kunskapen på området. Foto: Elisabet Olsson Wallin
Socionomerna Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen har i många år arbetat med fokus på våldsutsatta kvinnor. Med en ny bok hoppas de på att sprida kunskap – men också ge ämnet en mer självklar plats.

I höstas utkom ”Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik”.
– Vi vill att det här arbetsområdet ska jämställas med andra sociala arbetsområden, att det inte ska vara ett undantag som drivs av projekt och eldsjälar, säger Eveliina Sinisalo.
Hon har arbetat med våldsutsatta kvinnor i över 15 år, de senaste åtta inom socialtjänsten.
– Jag tycker att det är en väldigt hedersam uppgift. Med tanke på vad våldsutsatthet innebär för den som drabbas så blir jag väldigt imponerad av mina klienter som vågar ta steget och lita på socialtjänsten, som de många gånger är rädda för.

Struktur avhjälper traumatisering
Linn Moser Hällen, också inom socialtjänsten, ser hur många yngre kolleger blir sjuka av det krävande arbetet.
– Vi som arbetar med detta kan drabbas av sekundär traumatisering, man blir påverkad av att hela tiden höra de här berättelserna och se skadorna och lidandet. Det behöver byggas strukturer där det förväntas att man reagerar starkt, istället för att det är något avvikande.
Hon drabbades själv av ett trauma när en klient blev mördad.
– Jag fick mardrömmar och flashbacks. Det hjälpte mig att vi jobbade som man skulle och att man kunde se att jag som handläggare inte hade gjort något fel. Det är viktigt att få möjlighet att jobba rättssäkert med bra resurser och stöd. När det fruktansvärda händer är det en trygghet, säger Linn Moser Hällen.
Något som Eveliina Sinisalo ser behövs är en ökad integrering av den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet, men också en ökad kunskap överlag.
– För några år sedan fick socionomstudenter i princip bara en föreläsning om våld i nära relationer, men nu har nya Högskoleförordningen trätt i kraft vilket innebär mer av det ämnet. Det märks att det håller på att professionaliseras.

Eveliinas och Linns råd till dig som jobbar eller vill jobba med våldsutsatta
Jobba inte ensam
Det finns idag mycket stöd att få i lagstiftningen, man behöver inte uppfinna hjulet själv. Luta dig mot det.

Utbildning
Börja med att skaffa en grundläggande utbildning om våldet. Att ha en teoretisk bas och förståelse för våldets orsaker och konsekvenser är jätteviktigt.

Handledning
Du behöver ha kontinuerlig handledning eller feedback/debriefing om vad som händer i arbetet.

Fritid
Kompromissa inte bort den. Stäng av jobbtelefonen på helgen och gör något där man slipper prestera och kan vara oansvarig och skratta.

Egenvård
På jobbet har man ofta höga nivåer av adrenalin och kortisol och det är viktigt att balansera upp med träning och bra mat för att man ska orka.

Bättre arbetsmiljö – en ledarskaps- och personalfråga

Hur skulle arbetsmiljön på din arbetsplats kunna förbättras? Socionomernas vanligaste svar är mer och kompetent personal, gemensamt synsätt, ett tydligt ledarskap och en rimlig arbetsbelastning.

Ett slumpmässigt urval av socionomer som inte arbetar som chefer fick frågan ”Hur skulle arbetsmiljön på din arbetsplats kunna förbättras?”

Mer och kompetent personal
Många anser att man behöver anställa mer och kompetent personal. Det är också viktigt att befintlig personal får möjlighet att fortbilda sig på högskolenivå. Mer personal ger också en bättre arbetssituation tidsmässigt. Fler belyser vikten av gemensamt synsätt och teamarbete i personalgruppen. ”Mindre skitsnack, mera stöd till varandra.” Man efterlyser även bättre samverkan mellan kollegor på olika enheter och andra myndigheter och verksamheter.
”Var och en ska ta ansvar för att vi är varandras arbetsmiljö.”

Tydligt ledarskap
Ett tydligare och mer tillgängligt ledarskap skulle skapa en bättre arbetsmiljö menar ett stort antal av de tillfrågade. Man efterlyser chefer som vågar ta feedback och som förstår helheten i arbetet. Man vill ha en tydligare organisation med bättre kommunikation mellan ledning och arbetstagare, och att ”ledningen står upp för det sociala arbetet och höjer statusen på det viktiga arbete vi gör.”
Den höga arbetsbelastningen återkommer i många av svaren. Det måste finnas tid för återhämtning och reflektion, speciellt då man arbetar med ”tunga” ärenden. Arbetsbelastningen kan regleras med färre ärenden per handläggare, administrativt stöd och färre möten.
Handledning är också en arbetsmiljöfråga menar man. Det kan vara handledning från en engagerad chef i svåra ärenden, men även handledning för nyanställda för att komma in i arbetsgruppen och ärendehantering på ett smidigt och positivt sätt.

Arbetslokaler
Att få bättre lokaler att arbeta i är något som tas upp av många av de tillfrågade. Exempel ges på lokaler med dålig luft, det är trångt om man sitter flera i ett rum och mögellukt i lokalen. Det ges även exempel på lokaler i anslutning till missbrukare, annan otrygghet och med insyn utifrån.

För bättre arbetsmiljö
1. Mer och kompetent personal
2. Gemensamt synsätt och teamarbete
3. Tydligt och tillgängligt ledarskap
4. Rimlig arbetsbelastning
5. Handledning
6. Bättre arbetslokaler

Digitaliseringen kräver samverkan och ändrad lagstiftning

Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Socialtjänstens digitalisering är ett område med stor potential för effektivisering, ökad tillgänglighet för klienten och ökad automatisering, vilket innebär att socialsekreterarna kan fokusera mer på socialt arbete där det behövs som mest. Samtidigt är lagstiftningen en utmaning för utvecklingen.

– Vi bedriver sedan drygt två år tillbaka en långsiktig och fokuserad digitaliseringssatsning. Socialtjänsten har en egen it-enhet, som bemannas av medarbetare med egen yrkeserfarenhet från och god verksamhetskunskap om socialtjänsten, säger Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Kommunen har robotiserat hanteringen av ekonomiskt bistånd och erbjuder e-tjänster för bland annat orosanmälan för barn, socialpsykiatriska insatser, bekräftelse av faderskap samt ansökan om personligt ombud. Kommunen har även provat taligenkänning för dokumentation, vilket gör det möjligt för socialsekreterarna att spela in sina journaler istället för att skriva själva.

Initiativen från verksamheten
– Vi har introducerat videosamtal med klienter, digitaliserade avropsavtal för vård och tidsbokning via nätet för exempelvis familjerätten och ungdomsmottagningen. E-tjänsterna används flitigt av medborgarna: till exempel görs 45 procent av ansökningarna om ekonomiskt bistånd digitalt, säger Marie Lundqvist.
Digitaliseringen gör det möjligt för klienten att själv boka tid och följa sitt ärende via nätet. Kommunen tittar även på möjligheten att kommunicera digitalt med klienten mellan de fysiska mötena och erbjuder även digitala kognitiva hjälpmedel till brukare, exempelvis påminnelse för medicinering.
– Hos oss kommer digitaliserings­initiativen alltid från verksamheten, vi försöker spinna vidare på våra medarbetares engagemang för digitaliseringsfrågan. När medarbetarna själva driver digitaliseringssatsningarna och tar avstamp i ett konkret behov hos klienterna så stärker det ofta motivationen, säger Marie Lundqvist.

Var en kvalificerad kravställare
De främsta utmaningarna med socialtjänstens digitalisering är, enligt Marie Lundqvist, de höga kraven på informationssäkerhet samt alla de lagar som socialtjänsten behöver ta hänsyn till i sin verksamhet. Ytterligare en utmaning är att få it-leverantörer är nischade mot just socialtjänstens verksamhet, vilket gör att man bör vara en kvalificerad kravställare. Hon betraktar en accelererad digitaliseringsutveckling inom socialtjänsten som ett måste för att landets kommuner ska kunna garantera framtidens välfärd.
– För att snabba på utvecklingen krävs en lagstiftning som stödjer digitaliseringsutvecklingen och en nationell satsning på socialtjänstens digitalisering. I dagsläget ansvarar varje kommun för sina egna digitaliseringssatsningar. Mer nationell draghjälp och samordning skulle effektivisera och underlätta genom ett ökat erfarenhetsutbyte. Det skulle även göra kommunerna till bättre kravställare, säger Marie Lundqvist.

Effektiviserar verksamheten
I Framtidens Karriär – Socionoms undersökning framgår det att 68 procent av socionomerna anser att en digitalisering inom socialtjänsten kan förbättra eller effektivisera verksamheten.
– Vi drar alla nytta av digitaliseringens fördelar i våra privata förehavanden. Genom digitaliseringen behöver vi inte besöka banken för att utföra bankärenden, inte åka till vårdcentralen för enklare läkarbesök, inte köa på IKEA för att köpa möbler. Vi spar helt enkelt en massa tid som vi kan använda till annat. Vi som arbetar med socialt arbete ser att samma möjligheter finns inom stora delar av det sociala arbetet, avslutar Marie Lundqvist.

Anser du att digitalisering inom socialtjänsten kan förbättra/effektivisera verksamheten?
Marie Lundqvists digitaliseringsråd till andra kommuner
• Betrakta inte digitaliseringen av socialtjänsten som ett tillfälligt projekt. Betrakta den istället som en del av er långsiktiga ordinarie verksamhetsutveckling. Prioritera och var beredd att avsätta tillräckliga resurser till digitaliseringsarbetet.
• Utse några medarbetare att bli ansvariga för att driva digitaliseringsutvecklingen framåt. Det ska vara medarbetare med goda verksamhetskunskaper och förstås också ett intresse av digitaliseringsfrågor.
• Satsa på utbyte med andra kommuner. Se till att dela erfarenheter och var hjälpsam mot andra kommuner som vill ha råd eller ta del av framgångsfaktorerna i er digitaliseringsresa.
• Våga prova er fram med olika lösningar. Var inte rädda för att misslyckas.
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Socionomernas råd till den nya riksdagen

Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag
Foto: Ingemar Edfalk/Sveriges riksdag
Övergripande vision för socialtjänsten, likvärdighet, ökat stöd till kommunerna, legitimation för socionomer och kvalitetssäkring av arbetet inom socialtjänsten. Det är några av de beslut som socionomerna anser att den tillträdande riksdagen ska fatta efter valet.

Ett slumpmässigt urval av socionomer fick svara på frågan ”Vilka beslut ang socialtjänsten anser du att den tillträdande riksdagen ska fatta?” Nedan redovisas en sammanfattning av svaren.

Kunskap om lagen – övergripande arbete
Man anser att det är av största vikt att riksdagen har kunskap om social­tjänsten för att besluta om övergrip­ande frågor. De skall göra det tydligt vad man vill med socialtjänsten, och ha en övergripande vision för den. Ska det vara en myndighet som upprätthåller lagen eller en aktör som samarbetar och förebygger? Det ska finnas normer som är likvärdiga för hela landet. Socialtjänstlagen ska också gälla alla, även äldre. Man menar också att det ska vara beslut som handlar om lagar och riktning på arbetet och minskat politikerinflytande i enskilda ärenden.

Ökade resurser socialtjänsten
Många anser att mer resurser behövs för att höja lönerna för personal som arbetar inom socialtjänsten. Man vill också se ett ökat ekonomiskt stöd till kommunerna för att skapa förutsättningar för en god verksamhet, exempelvis små och utsatta kommuner. Mer resurser för allt det som krävs för att ge främst barn den bästa vården utifrån individuella behov.

Legitimation – kvalitetssäkring
En stor andel av de tillfrågade anser att det bör finnas legitimation för socionomer med stor kompetens och erfarenhet. Riksdagen ska också utreda universitetens hantering av socionomutbildningar. Utbildningen bör ges åt de som har viss livserfarenhet, viss mognadsgrad och ett verkligt intresse för att arbeta inom socialtjänsten.
Kvalitetssäkring innebär bland annat att tillsätta mer personal, ge personalen en bra arbetsmiljö och rätt förutsättningar att utföra socialt arbete och med en rättssäker myndighetsutövning med individen i fokus. Personal med rätt utbildning ska besluta i individärenden. Höj riksnormen så att kompetent personal stannar inom socialtjänsten.

Barn och unga
Här är det tydligt att det ska finnas rikstäckande beslut för socialtjänstens arbete gällande unga, så det inte ska vara upp till kommunerna. Barn ska ha samma rätt oavsett var i landet man bor. Exempelvis ska skyddet för barn som bevittnat våld mellan sina föräldrar öka. Riksdagen ska arbeta med att stärka barns röster och rättigheter, inte minst i vårdnadsmål. Rättssäkerheten ska höjas för barn som har skyddat boende.

Socionomernas råd till den tillträdande riksdagen
1. Skaffa ingående kunskap om socialtjänsten
2. Övergripande vision för socialtjänsten
3. Likvärdiga normer för hela landet
4. Ökat ekonomiskt stöd till kommunerna
5. Legitimation av socionomer
6. Kvalitetssäkra arbetet inom socialtjänsten
7. Personal med rätt kompetens ska fatta beslut i individärenden
8. Likvärdigt arbete med barn och unga
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Blivande socionomer kan utnyttja det gyllene jobbläget

Helena Jörgensen, studie- och karriärvägledare på Jönköping University (Foto: Patrik Svedberg) och John Tallvid läser sjätte terminen på socionom­programmet vid Jönköping University.
Helena Jörgensen, studie- och karriärvägledare på Jönköping University (Foto: Patrik Svedberg) och John Tallvid läser sjätte terminen på socionom­programmet vid Jönköping University.
Den goda arbetsmarknaden för socionomer gör att de flesta studenter får jobb redan före examen. Men det kan ändå löna sig att få karriärcoachning. För det gäller att kunna ställa krav och se möjligheterna med guldläget på arbetsmarknaden.

– Det är bra att veta hur man skriver ett CV så att man har kunskap om hur man kan ta sig vidare på arbetsmarknaden, säger Helena Jörgensen, studie- och karriärvägledare på Jönköping University.
De flesta socionomstudenter som Helena Jörgensen träffar har redan blivit tillfrågade om jobb av en arbetsgivare när de är i slutet av sin utbildning. Helena Jörgensen tycker ändå att socionomstudenterna kan behöva råd inför klivet ut på arbetsmarknaden. Hon tror exempelvis att de skulle ha nytta av träning genom fiktiva anställningsintervjuer så att de är förberedda om de skulle hamna i en jobbsökarsituation längre fram.

Inte tacka ja för snabbt
Hon råder blivande socionomer att rent allmänt ha lite is i magen och inte nöja sig med första bästa jobberbjudande, utan sondera terrängen för att se vilka möjligheter som finns.
– Att kolla runt och se vad alumner jobbar med är ett tips jag gärna ger. Det kan vara en ögonöppnare för att se bredden på socionomers arbetsmarknad, säger Helena Jörgensen.
John Tallvid läser sjätte terminen på socionomprogrammet vid Jönköping University. Som de flesta av sina kurskamrater har han en fast tjänst redo när han tar examen i januari 2019.
– Jag har ingått i ett traineeprogram inom socialtjänsten i Jönköpings kommun parallellt med studierna. Det har gett mig en bra inblick i de olika enheterna och gjort mig särskilt intresserad av missbruksvården. Efter examen är jag lovad en handläggartjänst inom kommunen. Det känns bra.

Råd från karriärrådgivare
John Tallvid medger att hans CV skulle behöva uppdateras och att råd från en karriärrådgivare säkert skulle kunna vara bra. Men risken att han skulle fastna på en arbetsplats bara för att han redan som student blivit erbjuden jobb tror han är liten.
– Det är ju inte bara att locka med en anställning, det gäller för arbetsgivaren att hålla kvar oss också. Vi socionomer känner till våra goda möjligheter på arbetsmarknaden, säger John Tallvid.

Robotisering frigör tid för socialsekreterare

Annica Blomsten, socialdirektör i Norrtälje kommun. Foto: Hans Logren
Annica Blomsten, socialdirektör i Norrtälje kommun. Foto: Hans Logren
En av robotiseringens största fördelar är att det frigör tid för socialsekreterare. De behöver inte lägga lika mycket tid på administration och kan istället fokusera mer på klientmöten. 4 av 10 socionomer inom socialtjänsten är positiva till automatisering/robotisering.

35 procent av socionomerna anser att automatisering/robotisering är bra för att utföra vissa administrativa arbetsuppgifter inom socialt arbete. Bland socionomer verksamma inom socialtjänsten är 40 procent positiva till detta.

Avlasta och frigöra tid
– Det är glädjande att så många socionomer är positivt inställda till robotisering. Undersökningsresultatet tyder på att många upptäckt robotiseringens potential att avlasta och frigöra tid till kvalificerat socialt arbete. Hela samhället rör sig mot en ökad automatiseringsgrad, så det känns självklart att även socialtjänsten ska vara en del av den utvecklingen, säger Annica Blomsten, socialdirektör i Norrtälje kommun.
I Norrtälje kommun får socialsekreterarna sedan i maj i år hjälp av en digital robot i hanteringen av ansökningar för försörjningsstöd. Den digitala roboten gör en beräkning efter en digital ansökan om en person har rätt till försörjningsstöd eller inte. Om personen har rätt till stöd skickas ärendet vidare till en socialsekreterare som kontrollerar och fattar beslut om försörjningsstöd.

Ta del av andras erfarenheter
– Vi utvärderar nu möjligheten att använda robotiseringstjänster även i andra delar av socialtjänsten. Inom barn och unga kan de exempelvis ge socialsekreterarna mer tid att möta ungdomar ute på fältet. Ta gärna del av andra kommuners erfarenheter av robotiseringsarbete. Deras erfarenheter av fallgropar och framgångsfaktorer är värdefulla, men kom ihåg att varje kommuns robotiseringsprocess varierar beroende på hur behoven ser ut just där, säger Annica Blomsten.
Hon är övertygad om att automatiseringen och robotiseringen runtom på landets socialtjänster kommer att öka framöver.
– Digitaliseringen öppnar för nya kontaktvägar till socialtjänsten. Samtidigt bör man behålla traditionella kontaktvägar för att inte utesluta klienter som inte har tillgång till eller vill använda de digitala kanalerna, säger Annica Blomsten.

Är automatisering/robotisering bra för att utföra vissa administrativa arbetsuppgifter inom socialt arbete?
Råd till verksamheter som vill robotisera
• Gå noga igenom era processer för att kunna analysera var robotiseringssatsningen kan göra störst nytta. Involvera medarbetarna i processen på ett tidigt stadium och se till att få med er politikerna i satsningen eftersom den kräver en del investeringar.
• Utse projektledare från den egna organisationen. En projektledare med kunskap om er verksamhet, kultur och arbetssätt är en ovärderlig resurs i samband med robotiseringssatsningar. En intern snarare än en extern projektledare underlättar implementeringen.
• Fokusera på kommunikationen. Eftersom robotisering i socialtjänsten är ett relativt nytt fenomen är det viktigt att lägga tillräckligt med tid på att kommunicera syftet med satsningen. Var tydlig med att satsningen inte syftar till att bortrationalisera socialsekreterare, utan snarare är ett komplement till och verktyg i deras arbete.
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.