Psykisk ohälsa – en stor folkhälsoutmaning

Enligt en ny undersökning från Framtidens Karriär – Socionom anser 89 procent av socionomerna att den psykiska ohälsan har ökat de senaste åren. Något som till del bekräftas av statistik från Socialstyrelsen som visar att ångest och depression ökat ganska kraftigt medan allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom ligger på en jämn nivå.
– Vi kan inte vara helt säkra på att ökningen enbart speglar hur det ser ut i samhället. Den kan även bero på bättre registerföring eller att vi har blivit mer benägna att kalla saker för depression eller ångest, där vi förr kanske sa ont i magen. Det finns flera kringliggande faktorer som gör att siffrorna kanske inte till fullo betyder att befolkningen mår sämre, säger Ing-Marie Wieselgren.
Klart är dock att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det är också allt fler, inte minst kvinnor, som upplever stress.

Individualistiskt samhälle
– Vi har en pressad arbetsmarknad med allt mindre marginaler. Detta märker inte minst socionomerna, som ser det hos sina klienter men även inom den egna yrkesgruppen. Jämfört med för 20 år sedan är det betydligt fler socionomer som är sjukskrivna på grund av utmattningsdepressioner.
Under de senaste åren har samhället också blivit allt mer individualistiskt, där olika tillkortakommanden läggs på individen.
– När jag var ung och vi i min generation inte mådde bra sökte vi felen hos samhället och skulle ut och göra revolution. Men idag tänker ungdomar att ”det är nog fel på mig, jag kanske är sjuk, har en diagnos och behöver hjälp”. Risken är att vad som egentligen är normala livsreaktioner blir medikaliserade. Om man mår dåligt som en reaktion på det rådande samhällsklimatet betyder det inte att det är en sjukdom.

Hälsofrämjande samhälle
Varför fler unga mår dåligt är, enligt Ing-Marie Wieselgren, inte lätt att svara på. Enligt de rapporter som finns är det svårt att urskilja konkreta orsaker.
– Många, både ungdomar och äldre, säger att de inte blir sedda och känner sig ensamma, även om de befinner sig bland en massa människor. Vi behöver tillsammans fundera över hur vi skapar ett samhälle som bättre främjar psykisk hälsa. Det handlar om allt från samtalsklimat, utfall, hot och elaka saker i media till att kunna se och möta varandra.

Brett anslag
SKL har valt ett brett angreppssätt på psykisk ohälsa. Mycket görs, och har redan gjorts, för att möta den negativa utvecklingen. Både kommuner och regioner jobbar med olika initiativ, men förutsättningarna är olika och mer insatser behövs.
– Psykisk ohälsa är ett av de största samhällsproblem vi har just nu. Dels för att det innebär ett stort lidande för människor, dels för att det är de människor vi verkligen behöver, medarbetarna inom vård och omsorg, som vi riskerar att slita ut. Sverige har redan bra program när det gäller kroppslig hälsa. Nu behöver vi rusta individerna även för psykisk hälsa, fastslår Ing-Marie Wieselgren.