Etikettarkiv: Kommun

Delaktighet skapar arbetsglädje

Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Inom individ och familjeomsorgen i Upplands Väsby arbetar medarbetare och chefer tillsammans för att utveckla verksamheten. Det har skapat ett inkluderande arbetsklimat där medarbetarna brinner för sitt jobb.

Den positiva arbetssituationen är påtaglig och hos medarbetarna sjuder det av engagemang och arbetsglädje. Dessutom har engagerade kommunpolitiker som förstår verksamheten sett till att det finns resurser som ger ett brett utbud av insatser för att ge bästa möjliga stöd till den som behöver hjälp.

Kompetenta och engagerade medarbetare
Arbetet med att utreda och placera barn och unga är uppdelat på två enheter, utredningsenheten och placeringsenheten, och sedan sommaren 2017 har de genomfört en genomgripande utveckling av verksamheten.
– Vi har bland annat infört rutiner och ett regelverk som gör att medarbetarna känner en större trygghet i arbetet och gör det är lättare att komma in som ny. Det utvecklingsarbetet fortgår och vi välkomnar alla som vill vara med och bidra till vår fortsatta utveckling, säger Charlotta Marklund som är chef för individ- och familjeomsorgen.
Som en följd av utvecklingsarbetet, som skett i nära samarbete mellan chefer och medarbetare, har personalomsättningen sjunkit och arbetsklimatet förbättrats betydligt. Man satsar också mycket på personalens kompetensutveckling.
– Jag har ännu inte sagt nej till en önskan om vidareutbildning, vi strävar hela tiden efter att medarbetare ska känna att de utvecklas i sin profession konstaterar Cecilia Wassén, enhetschef för utredningsenheten.
På Placeringsenheten arbetar man aktivt med så kallad feedback-kultur där medarbetarna återkopplar till varandra när man gör något bra eller om man ser att det är något som kan göras bättre. Man har dessutom en noggrann uppföljning av medarbetarnas arbetssituation.
– Vi har regelbundet individuella genomgångar där vi ser över varje medarbetares situation i sin helhet, allt från antal ärenden och svårighetsgrad, flextidsuttag, medarbetarens stress­nivå m.m. och vid behov prioriterar vi om. Det är viktigt att våra medarbetare känner att de får ihop hela tillvaron, så vi månar om att skapa så mycket flexibilitet i arbetstider och arbetssätt som möjligt. Medarbetare som trivs är vår viktigaste tillgång, förklarar Carina Olsson, enhetschef på Placeringsenheten.

En verksamhet i utveckling
De två enheterna som arbetar med myndighetsutövning barn och ungdom samverkar med varandra, men utvecklar samtidigt sin respektive verksamhet. På utredningsenheten tar man emot och utreder ärenden som kommer in samt beslutar om olika typer av insatser.
– Det är en styrka i Upplands Väsby att det finns resurser och ett brett utbud av insatser vi kan sätta in. Det känns tryggt att veta att det alltid finns något vi kan göra för den som kommer och söker stöd. En annan fördel är att det finns en bra öppenvård knuten till vår verksamhet som vi samarbetar mycket med, förklarar Natalija Bahram, socialsekreterare på utredningsenheten.
Placeringsenheten för barn och unga arbetar med ensamkommande barn, och barn där det finns behov av placering i familjehem då situationen hemma inte fungerar.
– Att vi är uppdelade på två enheter gör att vi kan fokusera på att arbeta med placeringarna, förklarar en social­sekreterare på Placeringsenheten. Ut­över det löpande arbetet har jag även utrymme att vara med i projekt och utvecklingsarbete, vilket gör att arbetet aldrig känns enahanda.

Digitalisering och delaktighet i fokus
Utvecklingsarbetet inom Placeringsenheten har också resulterat i ett stödpaket till familjehemmen som inkluderar informationsträffar, utbildningar och föreläsningar.
– Syftet är att stärka familjerna och ge dem möjligheter till kompetensutveckling samt ge dem ett nätverk av andra familjehem. De erbjuds även handledare som stöd under placeringstiden, berättar Carina Olsson.
Upplands Väsby satsar även på nya digitala verktyg. Ett exempel är ”BarnSam” som används vid samtal med barn när man följer upp placeringar. Upplands Väsby var först i Stockholm med att börja använda verktyget med mycket goda resultat.
På utredningsenheten är medarbetarnas delaktighet i utvecklingsarbetet viktigt och man arbetar utifrån SKL:s styrmodell ”leda för resultat”.
– Det är en spännande resa vi har gjort och resan fortsätter, vi är inte klara med allt, men vill du vara med och bygga och få känna att du bidrar ska du komma hit. Här finns chansen att utveckla både sig själv och verksamheten, sammanfattar Cecilia Wassén.

För mer information om att arbeta hos Upplands Väsby, klicka här

Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.
Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.
Social- och omsorgskontoret, Upplands Väsby
Upplands Väsbys kommun ligger mellan Stockholm och Uppsala och har 45 000 invånare. På social- och omsorgskontoret, dit avdelningen för individ- och familjeomsorg hör, jobbar 583 personer. Från kommunen kom bland annat rockbandet Europe.
www.upplandsvasby.se

Välfärdsteknik ska tillföra mervärde och nytta

Falu kommun har bland annat introducerat robotkatter i omsorgen. Foto: JustoCat / Alice Öberg
Falu kommun har bland annat introducerat robotkatter i omsorgen. Foto: JustoCat / Alice Öberg
Falu kommun har i flera år arbetat strategiskt med introduktionen av digitala välfärdstjänster. Utgångspunkten för förvaltningens teknikarbete är att bidra till ökad självständighet, möjlighet till aktivitet, delaktighet och trygghet för brukarna samt att effektivisera vardagen för medarbetarna.

– Vi har länge arbetat aktivt med att introducera välfärdsteknik i hemtjänsten samt på kommunens vård- och omsorgsboenden. Introduktionen av ny teknik sker alltid i projektform eftersom vi då kan arbeta strukturerat och fokuserat, säger Carina Andersson, som är motsvarande socionom i grunden och har kompletterat med it-utbildning. Hon är också med i SKL:s beställarnätverk för välfärdsteknik. Hon arbetade i tio år som handläggare och chef i äldreomsorgen innan hon blev it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun 2001.

Carina Andersson, it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun.
Carina Andersson, it-samordnare på omvårdnadsförvaltningen i Falu kommun.
Digitalt där det tillför nytta
Exempel på projekt som genomförts är digitalt arbetssätt i hemtjänsten, vilket innebär att hemtjänstpersonalen använder mobiltelefonen som verktyg för bland annat dokumentation, tidregistrering och att öppna medicinskåp. I framtiden planerar man att addera läkemedelssignering och andra funktioner till det mobila arbetssättet.
– Vi har även introducerat robotkatter i omsorgen, trygghetskameror i hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden, och genomför nu ett pilotprojekt med mobila trygghetslarm. Ett skäl till att vi satsar så fokuserat på välfärdsteknik är hur kommunens demografi kommer att utvecklas framöver med fler brukare med ett stort omsorgsbehov. Då gäller det att vi jobbar smart och nyttjar digitala tjänster där det är möjligt och där de tillför nytta, säger Carina Andersson.

Samverkan med leverantörer
Hon betraktar kontinuerlig samverkan med leverantörer som en nyckelfaktor för ett framgångsrikt arbete med välfärdsteknik och rekommenderar andra kommuner att ställa krav på en nära proaktiv samverkan som bland annat ger er som kund möjlighet att påverka produktutveckling och liknande.
– Mitt råd angående inköp av lösningar för välfärdsteknik och andra digitala lösningar för kommunal omsorg är att förbereda noga, inkludera informationssäkerhetsaspekter på ett tidigt stadium samt att noga kartlägga hur behoven ser ut. Ställ er alltid frågan om just den här tekniska lösningen kan tillföra mervärde och nytta för brukarna. Det är den faktorn som i slutänden bör avgöra om man ska investera i en viss typ av välfärdsteknik. Jag rekommenderar även andra kommuner att ta del av vägledningen för upphandling av välfärdsteknik som ett nationellt beställarnätverk tagit fram och som finns på SKL:s hemsida, säger Carina Andersson.

Samverkan med kommuner
Hon rekommenderar att man tydligt informerar såväl brukare som anhöriga om välfärdsteknik, och att på ett så tidigt stadium som möjligt fundera över hur driften av tjänsterna ska hanteras. Ett tips för att effektivisera och kvalitetssäkra införandet av välfärdsteknik i en kommun är, enligt Carina Andersson, att samverka med andra kommuner och regioner. I Dalarna genomför regionens samtliga femton kommuner tillsammans med landstinget gemensanna upphandlingar av tekniska lösningar. Falu kommun ingår även i en regional referensgrupp för välfärdsteknik med representanter från såväl kommuner som landsting.

Visningslägenhet för teknik
– Vi samarbetar även med vårt kommunala bostadsbolag Kopparstaden, Region Dalarna och LD Hjälpmedel. Tillsammans bygger vi upp ett smart hem, en visningslägenhet där vi visar upp välfärdsteknik som kan användas i boendemiljö. Tanken är att lägenheten ska fungera som utbildningslokal för vår personal och som en plats där brukare och patienter kan lära sig om tillämpningen av välfärdsteknik. Det är ett exempel på vad samverkan med många olika aktörer kan leda till på det här området, säger Carina Andersson.

Om Treserva
Treserva är CGI:s verksamhetssystem för vård och omsorg. Det är ett modernt och öppet system för kommunal hälso- och sjukvård, omsorg om äldre och funktionsnedsatta samt individ- och familjeomsorg. Med ett modernt gränssnitt och appar kan utförare och myndighetspersonal arbeta mobilt. Modern arkitektur gör systemet väl förberett för e-förvaltning. Med statistikfunktionen kan verksamheten fortlöpande utvärderas och förbättras.

Det behövs bättre villkor för socialtjänstens chefer

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Trots att det talas mycket om socialtjänstens höga personalomsättning och arbetsbelastning diskuteras sällan chefernas situation. Socialtjänstens chefer har ofta en pressad vardag där inte sällan strategiskt arbete får prioriteras bort till förmån för brandsläckning.

Ledarskaps- och organisationsutvecklaren Cecilia Grefve anser att kommunerna bör fokusera mer på att erbjuda sina chefer en god, tillitsfull arbets- och utvecklingsmiljö inom socialtjänsten.
– I samband med att jag var regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes en kartläggning av hur vardagen såg ut för chefer i just barn- och ungdomsvården. Kartläggningen visade att cheferna ofta hade fullbok­ade arbetsdagar med möten, rekrytering, administration etc, vilket i sin tur innebar att tiden för tillgänglighet som ledare för medarbetare i den utsträckning som behövdes inte fanns, säger Cecilia Grefve, numera ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Kartläggningen bekräftade hennes bild av chefernas situation. Personalomsättningen är hög även bland chefer i socialtjänsten, och för att minska den krävs en långsiktig och genomtänkt satsning på chefer och ledare för att säkerställa att de har rätt förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

Fyller en nyckelfunktion
– Jag är övertygad om att om kommunerna och socialtjänsten satsar mer på att erbjuda sina chefer en genomtänkt introduktion, en rimlig arbetsbelastning, kontinuerlig och långsiktig kompetenshöjning och stöd i form av mentorer så förebygger man hög personalomsättning bland både chefer och medarbetare. Administrativ avlastning som frigör tid för ett nära ledarskap är också betydelsefullt liksom att ansvar och befogenheter följs åt, säger Cecilia Grefve.
– En kommun som i mitt tidigare uppdrag utmärkte sig var Åmåls kommun, genom sin satsning på cheferna inom socialtjänstens sociala barn- och ungdomsvård. I Åmål är chefsrollerna tydligt avgränsade och ledarskapet fungerar väldigt bra, säger Cecilia Grefve.

Cecilia Grefves råd för att förbättra ledarskapet i socialtjänsten
• Fokusera på en genomtänkt introduktion. Även chefer behöver introduceras i sin roll, bland annat genom att få introducerande kunskaper i det egna ansvarsområdet men också i förvaltningens och kommunens ansvarsområden.
• Säkerställ att samtliga chefer har ledarskapsutbildning. Det räcker inte att vara en duktig socionom för att bli en riktigt bra chef. Formell ledarskapskompetens är en nödvändighet men dessvärre långtifrån en självklarhet i dagsläget. Som arbetsgivare bör man se till att samtliga chefer i socialtjänsten har den ledarutbildning som krävs för att klara av sitt uppdrag.
• Satsa på kontinuerligt ledarstöd och kompetenshöjning. Även chefer behöver kontinuerlig kompetensutveckling och stöd. Många andra yrkeskategorier har regelrätta utbildningar för sina chefer; detta måste också bli regelrätt inom socialtjänsten.
• Ge utrymme för kompetenshöjning och omvärldsbevakning. Som chef behöver man arbeta strategiskt och genom andra men ibland även operativt. Se till att socialtjänstens chefer har rimliga ansvarsområden och rimligt antal medarbete så tid finns för egen utveckling och kompetenshöjning. Det är viktigt med tid för omvärldsbevakning och viktigt för arbetsgivarna att tänka på att chefen och ledaren också har en arbetsmiljö.
• Erbjud en god löneutveckling. För att vilja stanna kvar och utvecklas som chef krävs en god löneutveckling, även för erfarna chefer. Chefer måste känna att de får lön för det stora ansvar det innebär att vara chef och ledare.
• Tid för att tänka. Att vara chef och ledare innebär också mycket tänk, enskilt men också tillsammans med medarbetare och medborgare. Tid för att tänka är viktigt att prioritera i almanackan för att nå ett hälsofrämjande ledarskap för sig själv men också för sina medarbetare.

Liten verksamhet med stora möjligheter

Elin Björketun, Carina Andersson och Johanna Karlsson på biståndsenheten i Eksjö kommun. Foto: Mikael Fritzon
Elin Björketun, Carina Andersson och Johanna Karlsson på biståndsenheten i Eksjö kommun. Foto: Mikael Fritzon
– Verksamheten är tillräckligt stor för att erbjuda ett brett spektrum av arbetsuppgifter men liten nog för att ge medarbetarna goda möjligheter till att påverka sin egen arbetssituation, säger Carina Andersson, myndighetschef vid biståndsenheten i Eksjö kommun.

På biståndsenheten i Eksjö arbetar ett 40-tal personer med fokus på myndighetsutövning inom missbruk, barn och unga, försörjningsstöd, äldreomsorg samt personer med funktionsnedsättningar. Elin Björketun började på enheten 2007. Att hon stannat kvar i alla år säger hon beror på en stadig utveckling där nya arbetsuppgifter och ansvarsområden har erbjudits i takt med att hennes yrkeskunskaper och erfarenhet ökat.
– Jag trivs enormt bra och har haft en rad olika tjänster under årens lopp. Här finns stora möjligheter att prova på olika arbetsområden och möjlighet både till specialisering och till att arbeta mer brett. Sedan årsskiftet jobbar jag som förste socialsekreterare vilket innebär att jag leder en grupp som arbetar med placerade barn här på enheten.
Även Johanna Karlsson upplever att hon under sina snart fyra år inom verksamheten haft goda möjligheter till att utvecklas i sin yrkesroll.
– Jag började arbeta inom äldreomsorgen och har även varit projektledare på halvtid för IBIC och dess implementering inom biståndsenheten. Sedan årsskiftet har jag en ny spännande tjänst som socialsekreterare inom LSS.

Kompetensutvecklingsplan
Sedan en tid tillbaka har verksamheten infört kompetensutvecklingsplaner som ska främja medarbetarnas utveckling i sin yrkesroll med olika metoder och arbetssätt.
– Kompetensutvecklingsplanen är till för alla och ska bidra till utveckling både på bredden och på djupet, berättar Carina Andersson.
Hon påpekar att biståndsenheten är en förhållandevis liten verksamhet vilket ger goda samarbetsmöjligheter över gränserna.
– Socialtjänsten är samlokaliserad vilket inbjuder till samarbete och helhetslösningar för att hjälpa människor, säger Carina Andersson.
En utmaning som biståndsenheten i Eksjö delar med många andra kommuner är att ha fast personal på alla tjänster.
– Vi strävar efter att på sikt kunna bemanna alla tjänster med fast personal och fortsätter på det inslagna spåret med att utveckla verksamheten i syfte att kunna möta våra klienters behov på bästa sätt, fastslår Carina Andersson.

Biståndsenheten Eksjö
Eksjö är en unik trästad som bland annat rymmer lasarett, tingsrätt och regemente.
• Kommunen satsar på friskvård med bland annat gratis bad i simhallen för anställda.
• Biståndsenheten satsar på personalinflytande, god samverkan, handledning och utbildning för anställda.

Kontakt:
Carina Andersson, myndighetschef Biståndsenheten
Tel: 0381-366 28
E-post: carina.andersson1@eksjo.se
www.eksjo.se

www.eksjo.se

Enkelt och snabbt stöd för rättssäkra beslut

Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun och Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun.
Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun och Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun.
Underlag, stöd och vägledning i komplexa sociala ärenden är bara ett knapptryck bort. Karnov Kommun erbjuder juridiskt material och rådgivning för att du som arbetar inom socialtjänst eller familjerätt ska kunna fatta trygga, rättssäkra beslut.

Karnov Kommun är en väletablerad digital tjänst, som används av jurister och handläggare på kommuner runtom i Sverige. Nu lanseras en uppdaterad version, som kombinerar ökad användarvänlighet med ett breddat och fördjupat innehåll, speciellt utformat för de som arbetar inom socialtjänsten och familjerätten. Guidande texter, checklistor och möjlighet att rådfråga juridisk expertis är grunden.
– Utgångspunkten är juridiskt material, särskilt lagstiftning och rättsfall som ofta återkommer, med experter som kommenterar och tolkar lagstiftningen. Syftet är att personer som arbetar inom familjerätt och socialtjänst lätt ska kunna navigera sig fram till relevant lagstiftning och praxis och sedan utifrån det fatta rättssäkra beslut, säger Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun.
Guiderna i Karnov Kommun täcker ett brett spektrum av relevant lagstiftning och rättsfall och uppdateras ständigt, berättar Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun och fortsätter:
– Socialtjänsten och familjerätten handlägger ofta extremt komplexa och svåra ärenden, till exempel omhändertagande av barn. Det är oerhört viktigt att besluten som fattas har stöd i lagstiftningen. Samtidigt är personalen på dessa enheter ofta väldigt pressad av stor arbetsbörda och tidspress. Vår tjänst ger snabb och enkel vägledning, så att personalen istället kan lägga sin tid på att hjälpa brukarna.


Karnov Kommun
Karnov Kommun erbjuder Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag för dig som arbetar inom kommunal verksamhet. Innehållet är lätt att förstå och anpassat för just ditt arbetsområde. Tjänsten har uppdat­erats och består bland annat av rättsfall, lagstiftning, juridisk expertrådgivning och omvärldsbevakning. Idag används Karnov Kommun av ett 80-tal kommuner runtom i landet.
www.karnovgroup.se

Introduktionsprogram ger nyanställda en trygg start

Nina Lindén, Maria Berg och Karla Ortega vid socialförvaltningen i Malmö stad. Foto: Caroline L Jacobsen
Nina Lindén, Maria Berg och Karla Ortega vid socialförvaltningen i Malmö stad. Foto: Caroline L Jacobsen
I Malmö erbjuds alla nyanställda socialsekreterare ett introduktionsprogram som löper över två år.
– Vi vill ge alla våra nya medarbetare en likvärdig introduktion och trygg start i yrket, säger Karla Ortega, samordnare för introduktionsprogrammet vid socialförvaltningen.

För ett antal år sedan var det mycket hårt tryck på socialtjänsten i Malmö vilket resulterade i att många socialsekreterare slutade eller sökte sig till tjänster utanför staden. Sedan dess har det hänt en hel del. Förvaltningen har arbetat hårt för att skapa en bättre arbetsmiljö för sina medarbetare.
– Introduktionsprogrammet är en av många åtgärder som gjorts i syfte att både locka tillbaka före detta medarbetare och attrahera nya. Numera får alla nyanställda socialsekreterare, oavsett enhet, en introduktionsplan som går ut på att man i lugn och ro ska lära sig sitt arbete under två år. I grunden ligger ett gediget förarbete där man tillsammans med fackliga representanter och erfarna kollegor utarbetat en plan för vad som behövs för att locka socionomer till stadens socialförvaltning, berättar Karla Ortega som tillsammans med Nina Lindén är samordnare för introduktionsprogrammet.
Karla och Nina som båda är socionomer i botten, började sina nya tjänster som samordnare 2017.
– Det första vi gjorde var att skapa ett nätverk av introduktörer. Det är de som tar hand om alla nyanställda ute på enheterna och utarbetar individuella introduktionsplaner för varje medarbetare och har en nyckelroll i programmet, berättar Nina.

Föreläsningar
Parallellt med det arbetet utformades ett gediget föreläsningsprogram.
– Vi har skapat en resursbank av föreläsare som främst består av erfarna medarbetare från den egna organisationen, dels av externa föreläsare från andra myndigheter.
Introduktionsprogrammet är uppbyggt i fyra teman. Tre av blocken: Välkommen till Malmö stad, Tjänsteperson och Samverkan vänder sig till alla medarbetare, medan det fjärde blocket är verksamhetsspecifikt och erbjuder mer riktade föreläsningar beroende på inom vilken enhet man har sin anställning.
– Programmet är flexibelt; beroende på kompetens och tidigare erfarenheter kan man plocka ihop det som behövs, och det är här introduktörerna kommer in. Medan vi samordnare fungerar som spindlar i nätet och organiserar alla centralt anordnade föreläsningar, stöttar introduktörerna medarbetarna i den nya yrkesrollen och i själva implementeringen av de nya kunskaperna, förklarar Karla.

Smörgåsbord
Maria Berg är introduktör på socialtjänst norr i Malmö, en av stadens fem socialtjänstavdelningar.
– Min roll är att tillsammans med närmsta chef göra en plan för vad som krävs för fortbildning för att de ska komma in i arbetet på ett bra sätt. Vissa behöver gå på allt medan andra plockar en del. Föreläsningarna är som ett smörgåsbord där man plockar föreläsningar beroende på behov.
Introduktionen spänner över två år där den som går på samtliga föreläsningar kan ägna 25 dagar åt fortbildning på arbetstid.
– Programmet är ett sätt att rusta våra nya medarbetare så att de på bästa sätt ska kunna serva stadens medborgare som har behov av våra tjänster, säger Maria.
Nina nickar instämmande.
– Syftet är också att ge alla nyanställda en trygghet och förvissning om att de inte förväntas kunna allt. De första två åren lotsas de in i yrket med hjälp av olika fortbildningar och stöd av dedikerad personal.

Under utveckling
Programmet utvärderas kontinuerligt och så här långt visar enkäterna att introduktionen tagits väl emot.
– Många uppger att det känns lyxigt med introduktionsplanen, vilket är roligt. Ett viktigt syfte med hela programmet är att man som medarbetare ska känna sig sedd och uppskattad, säger Maria.
Introduktionen är under ständig utveckling och i nästa steg ska även erfarna medarbetare erbjudas kompetensutveckling inom ramen för programmet.
– Vi flyttar inom kort in i nya lokaler och kan då samla alla föreläsningar på Kompetenscenter ASF. Vår förhoppning är att centret ska bli en viktig del av verksamheten och bidra både till att socionomer söker sig till vår stad och till att våra erfarna medarbetare väljer att stanna kvar, avslutar Nina.


Partsgemensamt förändrings­arbete lyckades vända negativ trend

För ungefär tre år sedan konstaterade Malmö stad att arbetsmiljön för socialsekreterare inte var bra. Det blev starten för ett gediget förändringsarbete som lett till lägre personalomsättning, högre chefstäthet och en socialförvaltning som andas framtidstro.

2015 genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av socialtjänsten i Malmö. Inspektionen mynnade ut i en kravlista där en viktig punkt var att arbetsmiljön måste kartläggas av en oberoende sakkunnig. Det fick Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad, att ta kontakt med Malmö högskola, vilket blev början på ett givande samarbete.
I maj 2016 fyllde alla socialsekreterare och första linjens chefer i COPSOQ, en forskningsbaserad enkät som används för studier av psykosocial arbetsmiljö. Resultatet mynnade sedan ut i en konkret handlingsplan för hela verksamheten.
– Chefstäthet var ett av flera viktiga fokusområden, och idag har vi en målsättning om att ha max 16 medarbetare per chef, berättar Annika Andersson, HR-chef.
Rekrytering och bättre introduktion av nyanställda var andra viktiga frågor som betades av, en efter en.
– Vi har också anställt administrativt stöd på vissa avdelningar så att medarbetarna ska kunna ägna sig åt kärnuppdraget och slippa administrativa stressmoment.

Nära samarbete
En viktig grund i förbättringsarbetet var att arbetsgivaren och facken arbetade tillsammans och stor vikt lades på delaktighet.
– Att arbetsmiljöarbetet utgick från forskning hjälpte oss säkerställa att vi arbetade med rätt frågor på rätt nivå. Det gav även en viktig signal till verksamheten om att situationen togs på allvar och att vi verkligen ville göra skillnad, säger Hanna.
Våren 2017 gjordes en ny COPSOQ-mätning som visar att man lyckats vända utvecklingen.
– I den kan man skönja en försiktig rörelse i rätt riktning på övergripande nivå. Men det finns fortfarande delar där vi behöver göra mer, säger Hanna.
– Vi har lagt en bra grund, där vissa saker som till exempel ledartäthet är i mål, på andra områden återstår en del arbete. Vi tar ett litet steg i taget, och med tiden blir det stora förflyttningar i rätt riktning, fastslår Annika.

Kristina Adio, Ulrika Lindholm, Hanna Ljungberg och Annika Andersson. Foto: Caroline L Jacobsen
Kristina Adio, Ulrika Lindholm, Hanna Ljungberg och Annika Andersson. Foto: Caroline L Jacobsen

Ett jobb som mitt i allt det svåra även skänker lycka och glädje

Arbetet med att förbättra arbetsmiljön inom socialförvaltningen i Malmö sker på flera plan. Chefsförtätningen har bland annat lett till mindre arbetsgrupper som skapat både närmare kollegiala samarbeten och tryggare medarbetare.

– Tack vare att vi fått en egen sektionschef har vi fått ett mer nära ledarskap som finns till hands och kan ta snabba beslut när det behövs. Något som också skapat större trygghet bland oss i gruppen, säger Ulrika Lindholm, social­sekreterare på ungdomsgruppen, Social­tjänst Väster i Malmö.
För hennes del har det övergripande arbetet med arbetsmiljön lett till ett uppdrag som skyddsombud.
Även för Kristina Adio har förändringsarbetet fört med sig en ny roll.
– Jag arbetade tidigare som socialsekreterare här på Socialtjänst Väster. Sedan augusti 2016 har jag en tjänst som sektionschef här på enheten.
Hon berättar att arbetsmiljön under de tio år hon arbetat inom socialtjänsten i Malmö visserligen lämnat en del i övrigt att önska, men att det alltid har funnits en bra kärna i verksamheten.
– Jag har genomgående haft bra chefer och kollegor som gett mig den trygghet jag behöver för att jag ska orka och göra ett så bra jobb som möjligt. Det, i kombination med ständigt nya utmaningar, har fått mig att utvecklas både som människa och yrkesperson.

Gör skillnad
Ulrika berättar att hon i början av sin studietid inte hade en tanke på att arbeta inom socialtjänsten.
– Då hade jag medias bild av verksamheten, en bild som inte alltid är så positiv. Sedan var jag kandidat i mottaget här på Väster och bytte åsikt helt och hållet. När jag såg vad som hände bakom dörrarna när man träffade människor insåg jag att detta är en verksamhet där jag kan göra något, få ständigt nya utmaningar och utvecklas.
Sedan dess har det gått två år. Ulrika är idag fast anställd och stortrivs med arbetet och sin arbetsgrupp.
– Väster är en väldigt bra arbetsplats där kollegorna också har blivit mina nära vänner. Visst, jag möter mycket svåra saker i mitt arbete, men jag är aldrig ensam och kan faktiskt åstadkomma förändring i allt det här svåra. Det är ett viktigt men oerhört roligt och givande jobb, där mötena med människorna jag har till uppgift att hjälpa skänker mycket lycka och glädje.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad
Inom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Malmö stad är vi cirka 2 500 medarbetare som arbetar med arbetsmarknadsfrågor, socialtjänst och socialt arbete, lokalt geografiskt utvecklingsarbete och trygghetsfrågor. Tillsammans formar och utvecklar vi en verksamhet som svarar upp mot de utmaningar och möjligheter Malmö stad står inför, nu och i framtiden.

Malmö stad
205 80 Malmö
Tel: 040-34 10 00
www.malmo.se

www.malmo.se

Stabilitet präglar socialtjänsten i Kungsbacka

Sofia Angervall, Anna Idegård och Mie Flood i Kungsbacka. Foto: Ateljé Utell
Sofia Angervall, Anna Idegård och Mie Flood i Kungsbacka. Foto: Ateljé Utell
I Kungsbacka har socialtjänsten vänt den tidigare spiralen med hög personalomsättning och konsulttjänster. Kommunen har arbetat medvetet för att stabilisera organisationen och att skapa en attraktiv och trivsam arbetssituation med goda möjligheter till utveckling.

Mie Flood har arbetat med socialt arbete i 22 år och är förste socialsekreterare i Kungsbacka sedan 1,5 år.
– När jag började min tjänst i Kungsbacka var det liksom på många andra håll hög personalomsättning och kommunen tvingades anlita konsulter för att täcka upp bristen på personal så att den fast anställda personalen fick rimlig arbetsbelastning. Vi har också inom förvaltningen jobbat aktivt med att genomföra goda introduktioner. Följden blev att fler valde att stanna kvar när man fick en rimligare arbetsbelastning och en stabil enhet, och det har vi sedan byggt vidare på. Idag behöver barn och ungdomsenheten inga konsulter och här finns verkligen möjligheter att göra ett bra jobb, betonar hon.

Medvetna satsningar på förbättring
Som en del av Göteborgsregionen är Kungsbacka en av 13 kommuner som har förmånen att erbjuda sina nya social­sekreterare att delta i Yrkesresan, en introduktion för kompetens och stabilitet inom myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården. En av de som genomgått utbildningen är Anna Idegård, även hon socialsekreterare vid enheten för barn och unga.
– Förutom kommunens egen introduktion fick jag delta i Yrkesresan och det var en väldigt stabil grund att stå på. Det görs medvetna satsningar i Kungsbacka för att förbättra situationen för socialsekreterare och medarbetare oavsett nivå, vilket märks inte minst på det nära och stabila arbetsledarskapet, att lönerna har höjts och att det finns ett tydligt lugn på enheten, berättar hon.

Förändring som består
Kungsbacka har flera tillgängliga forum för att lyfta idéer, ställa frågor och få stöd, men det som framförallt är positivt är att enheten arbetar med medhandläggarskap som en självklarhet i alla ärenden och nära arbetsledning.
– Förutom att det stärker klientens rättssäkerhet blir det avlastande för oss utredare och det skapar också ett utrymme för oss att omsätta sådant vi lär oss i praktiken. Det är först då vi förankrar våra kunskaper i det dagliga arbetet som förändring blir beständig, avslutar de.

Barn- och ungdomsenheten Kungsbacka
Kungsbacka kommun har ansvar för att det stöd och den omsorg och service medborgarna får håller god kvalitet och hög säkerhet. Inom kommunen pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete som de senaste åren har rönt ett imponerande resultat och skapat en helt annan stämning och nya förutsättningar för Kungsbackas socialsekreterare.

Barn och ungdomsenheten
Box 104 14
434 24 Kungsbacka
Tel: 0300-83 48 89
E-post: mottagningsenheten.barnochunga@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se

www.kungsbacka.se

Angered testar 30-timmarsvecka

Enhetschef Mikael Kurdali Jonsson och verksamhetsutvecklare Anette Moberg har planerat för det nya kontoret i Lövgärdet, där socialsekreterarna jobbar 30-timmarsvecka. Foto: Patrik Bergenstav
Enhetschef Mikael Kurdali Jonsson och verksamhetsutvecklare Anette Moberg har planerat för det nya kontoret i Lövgärdet, där socialsekreterarna jobbar 30-timmarsvecka. Foto: Patrik Bergenstav
Kortare arbetstid, mer socialt arbete, mer kontakt med brukarna och mindre dokumentation. Angered i Göteborg testar mycket nytt för att hitta tillbaka till ”rötterna” i socialtjänsten.

Den 1 februari 2018 öppnade Ange­reds socialtjänst ett filialkontor i Lövgärdet. Här arbetar åtta socialsekreterare med enbart barn och unga på 30 timmars arbetsvecka, med bibehållen lön.
Nya metoder, inspirerade av arbetet med BBIC och Signs of safety, ska minska mängden dokumentation och frigöra tid för kontakter med barn och andra klienter.
– Framför allt ska Lövgärdetprojektet skapa ökad tillit hos de boende i området, säger Mikael Kurdali Jonsson, chef för Lövgärdetkontoret.

Ökad tillit
– Men vi hoppas också på en rad andra förtjänster med ett litet, specialiserat områdeskontor; närmare samverkan med Lövgärdesskolan, förskolorna, fritidsverksamheten och framför allt en nyöppnad familjecentral.
Undersökningar har visat att tilliten till myndigheter är lägre i utsatta områden som Angered.
– Vi tror att vi kan öka tilliten genom att bli en del av vardagen i området, avliva myter om att socialtjänsten inte gör annat än omhändertar barn, utan att man kan få hjälp från oss, säger Mikael Kurdali Jonsson.

Gå in tidigt
– Vi ska bli mer kända i området, både hos professionella och brukare, för att kunna bistå redan på orosstadiet i stället för att komma in först när det är riktig kris.
– Genuint socialt arbete skulle jag vilja kalla det, säger Mikael Kurdali Jonsson.
Östersund har varit inspirationskälla för den kortare arbetstiden, 30 timmar per vecka.

Följs av forskare
– Mer tid till återhämtning ledde till att medarbetare och chefer i Östersund blev mer effektiva på arbetsplatsen. De tyckte att de hade mer energi och var gladare och piggare – vilket så klart gynnar både arbetsmiljön och klienterna, säger Mikael Kurdali Jonsson.
Verksamhetsutvecklare Anette Moberg har varit med i planering och upphandling och ska nu vara ett stöd i arbetet framöver.
– Exakt hur vet jag inte ännu, det här är ju helt nytt, så jag får se vilken min roll blir. Det vore jättespännande om det här fungerar bra, så vi kan utöka det, säger Anette Moberg.
Arbetstidsförkortningen ska pågå i ett år medan projektets övriga delar – arbetsmiljön, nya arbetsmetoder och tilliten hos medborgarna – löper på två år. Allt ska följas av forskare, med slutrapport 2019.

Socialtjänsten Angered
Sektorn IFO-FH i Angered utvecklar en modern socialtjänst med arbetssätt och metoder som är anpassade till brukarnas behov, omvärldens förutsättningar och samhällets resurser.
Inom sektorn arbetar vi tillsammans för att höja kvaliteten för brukarna. Här pågår ett aktivt arbete med att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna.

Kontakt:
Mia Sjödahl, områdeschef, Bistånd och service
Tel: 031-365 27 36
E-post: maria.sjodahl@angered.goteborg.se
www.goteborg.se/angered

www.goteborg.se/angered

Föräldragrupper förebygger i Järfälla

Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
Gruppsamordnaren Elisabeth Andrén startade de första föräldragrupperna i kommunal regi redan för 20 år sedan. Foto: Jenny Berg
”Vi har inga problem. Bara bekymmer.”
Detta enkla konstaterande i en föräldragrupp sammanfattar behovet av mötesplatser för föräldrar, menar Elisabeth Andrén, gruppsamordnare i Järfälla kommun.

För många Järfällaföräldrar är Elisabeth Andrén ett välkänt ansikte. Hon är socialsekreteraren som förstått deras bekymmer, och gjort något åt saken. Genom ett projekt fick hon möjlighet att starta föräldragrupper och skapa mötesplatser där föräldrar kan prata och ge stöd åt varandra. Den första startade hon för 20 år sedan.
– Jag såg behovet efter att jag själv fått barn. Vi föräldrar bar på samma funderingar. Men vi hade ingen arena att mötas på.

Tidigt ute
Som socialförvaltning var Järfälla tidigt ute med föräldragrupper.
– Vi har testat och fortsätter att pröva oss fram. Eldsjälsengagemanget behöver kombineras med strategiskt arbete för långsiktig hållbarhet.
Under åren har Järfälla prövat föräldragrupper med olika inriktningar, exempelvis generella småbarns- och tonårsföräldragrupper, mer riktade grupper till separerade föräldrar, föräldrar med beroendeproblematik och föräldrar med barn i familjehem.
Detta har varit möjligt tack vare att alla på socialtjänsten, från ledningsnivå till medarbetare, har förstått vikten av det förebyggande arbetet.

Trettio år i kommunen
Elisabeth har arbetat på Järfälla kommun i 30 år, varav de 20 senaste som gruppsamordnare.
– Jag trivs bra här och får möjlighet att möta föräldrars behov där de finns. Jag får tänka till om hur arbetet ska utformas, och ledningen är lyssnande och tar sina medarbetare på allvar. Vårt förebyggande arbete har idag hög status här i kommunen. Det ligger helt i linje med översynen av socialtjänstlagen där förebyggande arbete och samverkan lyfts fram.
Men det finns utmaningar.
– Alla har inte förstått att vårt arbete med gruppverksamhet sker på andra premisser än det arbete som en socialtjänst generellt gör. I vanliga fall söker sig människor till socialtjänsten för att få hjälp. I vårt fall är det vi som måste söka upp våra målgrupper och marknadsföra oss gentemot dem.
Att Elisabeth har lyckats väl med sina föräldragrupper vittnar hennes gamla föräldragrupper i Kallhäll om. Idag är barnen tonåringar.
– Men deras föräldrar träffas fortfarande.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Traditionellt arbetar socialtjänsten med stöd och behandling – när problemen väl har uppstått. Järfälla kommun satsar även på det förebyggande arbetet, bland annat föräldragrupper med olika inriktningar.
Aktuell satsning: Erbjuda föräldragrupper tillsammans med förskolan.

Järfälla kommun – Socialförvaltningen
Vibblabyvägen 3, Jakobsberg
Kontakt: Elisabeth Andrén
Tel: 08-580 289 72
www.jarfalla.se/socialtarbete

www.jarfalla.se/socialtarbete

Enköping i framkant med nya satsningar

Susanne Asp, socialsekreterare på försörjningsstöd, Agneta Lundin Parskog, enhetschef barn och familj och Maria Lundgren, teamledare vid Familjens hus. Foto: Anders Forngren
Susanne Asp, socialsekreterare på försörjningsstöd, Agneta Lundin Parskog, enhetschef barn och familj och Maria Lundgren, teamledare vid Familjens hus. Foto: Anders Forngren
Enköpingsmodellen, Jobbcentrum och Samverkan i komplexa ärenden är tre satsningar som socialförvaltningen i Enköpings kommun genomför. Satsningarna skapar bättre förutsättningar för personal att hjälpa klienter med deras individuella behov.

Förra året skrev Framtidens Karriär – Socionom om den satsning som social­förvaltningen i Enköpings kommun gjorde på sex timmars arbetsdag för socialsekreterare. Nu har förvaltningen, som ständigt arbetar med att förbättra sin verksamhet, tagit fram en egen modell, Enköpingsmodellen, som har förbättrat mottagnings- och utredningsarbetet inom barn och familj.
– Det började egentligen med att Inspektionen för vård och omsorg hade synpunkter på att vi inte alltid inledde utredning i anmälningar vid misstanke om våldsproblematik, och att det 2016 tenderade att bli kö på utredningar.
– I december samma år medverkade jag på en konferens i Falun där jag blev inspirerad av en annan kommun som hade utvecklat en tätare samverkan mellan mottagning och utredning, berättar Agneta Lundin Parskog, enhetschef barn och familj.
Tillbaka i Enköping började Agneta tillsammans med medarbetarna inom barn och familj utforma en egen modell där utredningsteamen delades in i tre beredskapsgrupper som har beredskap två veckor i stöten. Vid nya ärenden, där barn och familj bedömer att utredning ska inledas, påbörjar handläggare i beredskap, i samverkan med medarbetare på mottagning, en omedelbar utredning medan övriga handläggare arbetar vidare med tidigare ärenden.
– Ett tag hade vi 40 utredningar på kö, men hösten 2017 var kön borta. Nu har vi ett jämnare flöde och kan lättare hålla våra ledtider. Vissa handläggare har specialiserat sig på att följa upp öppna insatser för att även där få ett jämnare flöde med täta uppföljningar på de insatser som vi har beviljat.

Öppnar Jobbcentrum
För att minska kommunens kostnader för försörjningsstöd och samtidigt ge människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden eller studier en möjlighet att bryta sitt utanförskap startar Enköpings kommun i början av 2018 Jobbcentrum.
– Jobbcentrum ska motverka att personer faller mellan stolar, isoleras och blir passiva vilket i sin tur ytterligare minskar deras möjligheter för självförsörjande. Tanken är att utgå från varje individs förutsättningar och ge personen vägledning och konkreta möjligheter för att uppnå egen försörjning, förklarar Susanne Asp, socialsekreterare på försörjningsstöd.
Satsningen på Jobbcentrum, som pågår till december 2020, sker i samverkan mellan olika samhällsfunktioner såsom Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsenheten, integrationsenheten och socialförvaltningen. Syftet är att genom samverkan och djupintervjuer skräddarsy varje individs program.
– Det är ett väldigt intressant projekt där alla vi som arbetar på försörjningsstöd är involverade. Tillsammans med arbetscoacher och arbetsmarknadskonsulenter ser vi till att individen får den hjälp de behöver för att ta sig vidare mot arbete eller studier.

Samverkan i komplexa ärenden
Även om det redan finns god samverkan i delar av kommunen har social­förvaltningen startat upp SIK, Samverkan i komplexa ärenden, för att säkerställa att rätt kompetens nyttjas på rätt sätt i olika situationer och ärenden.
– Tidigare fanns olika samverkansforum, bland annat kring våld i nära relationer. Erfarenheten från detta tog vi vara på och har tillsammans skapat ett samverkansforum, en ram för goda samtal. Samverkan är att värna om och skapa förutsättningar för tillämpbar kunskap för att ge bästa möjliga stöd, säger teamledare Maria Lundgren vid Familjens hus, som har varit med och utvecklat SIK.
I sin roll som teamledare har hon ett extra övergripande arbetsledande ansvar för att möjliggöra evidensbaserat stöd för familjer utifrån behov och särskilt viktigt, ett tillitsfullt bemötande. Maria berättar att delaktighet för den som behöver stödet i god samverkan underlättar deras situation, tillvaratar resurser och frigör engagemang.
– Socialarbetare behöver bra redskap för att göra ett arbete med kvalitet och teamledaren ska bistå kring samverkan. SIK ska ske i samråd med den det berör. Vi har använt oss av detta i några månader och ser redan en bra effekt, men vi behöver utvärdera det mer för att se hur det kan utvecklas.

Enköpings kommun – Socialförvaltningen
• Enköpings kommun ligger i Uppsala län och har cirka 43 639 invånare. Centralorten är känd för sin småstadskaraktär, parker och närhet till natur. Med E18, som går förbi Enköping, finns goda möjligheter för arbetspendling.
• Socialförvaltningens verksamhet består av Utredning vuxna och försörjning, Utredning barn och familj, Öppenvård barn och familj, Öppenvård vuxna samt Stab och administration.
• I Enköpingsmodellen kategoriseras ärenden efter maximal utredningstid – sex veckor, tio veckor och fyra månader.
• Projektet Jobbcentrum riktar sig framförallt till unga vuxna, arbetslösa, utrikes födda och människor som riskerar att bli isolerade på grund av sin hälsa.
• Familjens hus erbjuder råd och stöd i familjefrågor och systemiskt familjearbete i allt det som kan vara bekymmer inom en familj.
• Familjens hus erbjuder Samtalsstöd i svåra situationer och möjligheter för kommuninvånare att samla sitt nätverk i ett så kallat Nätverksmöte.

Enköpings kommun – Socialförvaltningen
745 80 Enköping
Tel: 0171-62 51 25
E-post: socialforvaltningen@enkoping.se
För mer information om våra lediga tjänster, besök www.enkoping.se

www.enkoping.se