Etikettarkiv: Barn- och ungdom

Samverkan ett lyft för barn- och ungdomsvård i Partille

Samverkansmötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv. Från vänster: Tinna Molén, Susanne Hellström, Erika Nevala, Jenny Johansson, Susanne Wessman, Helene Ardestam, Petter Hensjö. Foto: Patrik Bergenstav
Samverkansmötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv. Från vänster: Tinna Molén, Susanne Hellström, Erika Nevala, Jenny Johansson, Susanne Wessman, Helene Ardestam, Petter Hensjö. Foto: Patrik Bergenstav

I Partille har tydligt fokus på samverkan, och nära dialog mellan utförarna och myndighetsutövarna inom social- och arbetsförvaltningen har gett resultat. Placeringarna av barn och unga har minskat drastiskt och stabiliteten i personalstyrkan har ökat markant. Här satsar man på sina medarbetare som stannar och trivs.

Arbetet med att få ner antalet placeringar på HVB, institution och köpta familjehem och att minska på behovet av inhyrda socionomkonsulter började för två år sedan. Då hade kostnaderna för köpt vård och familjehem ökat kraftigt under flera år och personalomsättningen bland socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården var hög.
På socialförvaltningen grodde en tanke att om man kunde anställa fler fasta socialsekreterare så skulle man också kunna minska kostnaderna för den köpta vården. En trygg och stabil arbetsmiljö på socialförvaltningen skulle leda till att fler barn och unga skulle kunna stanna i sina hem, vilket all forskning visar oftast är det bästa. Politikerna lyssnade och förvaltningen fick medel för ytterligare sju tjänster.
– Det fanns definitivt en lyhördhet för våra behov och förståelse för vikten av utökade resurser för att skapa effektivare processer och en bättre arbetsmiljö. Det är roligt att politiker och ledning ville prioritera detta, menar Tinna Molén, familjebehandlare och Louise Thörnkvist, socialsekreterare.

Samverkansmöten
En av de viktigaste förändringarna som skett på social- och arbetsförvaltningen i Partille är ett tydligt fokus på nära samverkan mellan myndighetsutövare och utförare. Varje måndag hålls effektiva och strukturerade samverkansmöten i nära dialog och samarbete mellan socialsekreterare och familjebehandlare. Här deltar exempelvis olika aktörer från öppenvården, familjehemssekreterare, socialsekreterare, enhetschefer, familjerätten och alkohol- och narkotikamottagningen. Konstellationerna ser olika ut beroende på vilka ärenden som behandlas.
– Det handlar ofta om komplexa ärenden. Under mötena finns en bred kompetens, som är ett stort stöd för den enskilda socialsekreteraren eller behandlaren. När det gäller familjehemssekreterare är det så viktigt att de kommer in och är med på banan direkt. Det är också enormt värdefullt för oss att lära känna varandra bättre och få respekt för varandras olika roller. Det blir så mycket lättare att sedan samarbeta i enskilda ärenden, säger Louise.
Tinna Molén lyfter fram att mötena är värdefulla även för dem som inte är direkt inblandade i ett ärende. Alla deltagare får ny kunskap, samtidigt som alla kan bidra med skilda perspektiv.
– Det finns ju alltid en risk att man fastnar i ett smalt tänkande och jobbar i ett och samma spår. Mötena bidrar verkligen till att vidga synen på hur man kan jobba med olika ärenden. Samtidigt är de väldigt avlastande för de som arbetar med de ärenden som diskuteras. Det blir tydligt vem som ansvarar för vad, och vi får en tydlig linje som alla inblandade håller fast vid. Det finns en tillit och en röd tråd genom hela processen, säger hon.

Från vänster: Helene Ardestam, Susanne Wessman, Anna-Karin Eglén och Jessica Svanström. Foto: Patrik Bergenstav
Från vänster: Helene Ardestam, Susanne Wessman, Anna-Karin Eglén och Jessica Svanström. Foto: Patrik Bergenstav.

Gett resultat
De utökade resurserna och nya, effektivare arbetssättet har redan gett tydliga resultat. Under hela 2018 slutade ingen personal inom Barn- och ungdomsenheten och mellan augusti och december i fjol skedde inga HVB- eller SiS-placeringar av barn eller unga och heller inga köpta familjehemsplaceringar.
– Ibland är en placering oundviklig, men med vårt nya sätt att arbeta så vet vi att vi verkligen har vridit och vänt på alla stenar. Vi kan då vara trygga i beslutet, framhåller enhetschef Anna-Karin Eglén.
Just tryggheten är en av de största vinsterna med satsningarna. Alla stöttar varandra och jobbet är mycket mindre utsatt och ensamt, framhåller enhetscheferna Susanne Wessman och Helene Ardestam.
– Vi har hittat ett arbetssätt som verkligen fungerar, som ger kontinuitet för oss på socialförvaltningen och kvalitet för de familjer som vi arbetar med. Arbetet blir så mycket roligare, och det faktum att personalomsättningen på Barn och Unga var noll förra året är ett kvitto på det.
Tinna och Louise instämmer. De upplever en ny arbetsglädje och menar att den känslan är genomgående hos personalen.
– Alla är verkligen på tårna och positiva till förändringarna. Det finns ett annat tänk och driv på förvaltningen och en stor kraft i det. Alla är med på båten.

Jobba med oss! Läs mer och ansök här!

Partille kommun
Efter flera år av hög personalomsättning och höga kostnader för barn- och ungdomsvården valde Partille kommun att satsa på en utökad budget under två år och att inrätta sju nya tjänster. Syftet var att minska antalet placeringar av barn och unga och reducera behovet av inhyrda socionomkonsulter. Stora förändringar har skett och under hela förra året var personalomsättningen noll, samtidigt som allt fler barn och unga får möjlighet att få vård och insatser i hemmet istället för att placeras.

www.partille.se


Hållbar förändring av sociala barn- och ungdomsvården

Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet
Regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve överlämnar slutrapporten av den sociala barn- och ungdomsvården till Åsa Regnér, Barn-, äldre- och jämställdhetsminister. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Den 15 december 2017 överlämnade regeringens nationella samordnare Cecilia Grefve slutrapporten av den sociala barnoch ungdomsvården. Slutsatserna är bland annat att ytterligare krafttag behövs för att den sociala barn- och ungdomsvården ska vara jämlik och likvärdig över hela Sverige samt att personalsituationen långsiktigt behöver stabiliseras.

Rapportens huvudförslag är Barnets och ungdomens reform – förslag för en hållbar framtid, en reform som ska leda till en långsiktig förändring av den sociala barn- och ungdomsvården.

Sammanhållna verksamheter
– I reformförslaget betonas behovet av att belysa den sociala barn- och ungdomsvården över de lagstiftningsområden som berör barn och unga så att verksamheterna blir mer sammanhållna. Ett viktigt syfte är att identifiera mellanrum och behov av förstärkningar mellan lagar och verksamheter och därigenom säkra att barn, unga och deras familjer får tidig hjälp och inte riskerar att bollas mellan olika verksamheter, säger Cecilia Grefve.
Hon föreslår att reformen organiseras genom en tvärsammansatt kommitté med företrädare från barn, unga och deras familjer, samt företrädare från nationell, regional och kommunal nivå. Även företrädare från akademin bör medverka.

Samverkan mellan aktörer
Den sociala barn- och ungdomsvården är ett brett område med förgreningar i många delar av samhället. En nära samverkan mellan aktörer som skola, förskola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, civilsamhället och politiker på samtliga samhällsnivåer är därför nödvändig.
– Det behövs åtgärder på nationell, regional och lokal nivå för att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Man bör även fundera på hur arbetet organiseras mellan olika aktörer. Det behövs en koordinering av myndighetskontakter som underlättar för barn och unga som behöver hjälp, säger Cecilia Grefve.

Stabil kompetensförsörjning
Ett delsyfte med den nationella samordnarens arbete har varit att stärka förutsättningarna för en stabiliserad kompetensförsörjning. Cecilia Grefve påminner om vikten av ett systematiskt arbetsmiljöarbete, rimlig arbetsbelastning, delaktighet och inflytande, vikten av att få använda sin yrkeskompetens, stöd i svåra frågor samt ett närvarande ledarskap. Det är faktorer som kan få fler socionomer att vilja stanna kvar i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Allt fler kommuner och hela regioner erbjuder systematisk introduktion för nyanställda. Många arbetar också för att öka barn, ungdomars och deras familjers delaktighet i det sociala arbetet. Mycket bra utvecklingsarbete pågår rumt om i landet, men samtidigt förekommer inte dessa satsningar i samtliga kommuner. Det stöd barn och unga behöver och erbjuds ska inte vara beroende av boendeort. Det behövs en bred nationell, regional och kommunal satsning på den sociala barn- och ungdomsvården för att öka och säkra dess likvärdighet säger Cecilia Grefve.

Oberoende utvärdering av BBIC
I slutrapporten föreslås även en oberoende utvärdering av dokumentationssystemet Barns behov i centrum (BBIC).
– Man bör titta på hur BBIC har stärkt barn och ungas delaktighet och på vilket sätt systemet har underlättat utredningsarbetet. Dessa frågor bör utvärderas, inte minst med bakgrund av att dokumentations- och utredningsarbetet upplevs ha ökat sedan BBIC infördes, avslutar Cecilia Grefve.

Stärker socialsekreterare i barn- och ungdomsvården

Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län och Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund
Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län och Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund

Socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården är ofta i behov av kontinuerlig kompetensutveckling och andra åtgärder som stärker dem i deras yrkesroll. Flera regioner har därför initierat långsiktiga satsningar som ska bidra till att stärka just denna yrkesgrupp.

– 2010 började vi diskutera hur vi kunde stärka socialsekreterare i barnoch ungdomsvården. Det blev startskottet för ett projekt som pågick i 2,5 år. Inom ramen för projektet provade vi en mängd olika utbildningar. 2013, när projektet avslutades, fortsatte vi att arbeta systematiskt med kompetensutveckling av socialsekreterare inom just barn- och ungdomsvården i länets samtliga kommuner, säger Sofia Lager Millton, FoU-ledare på FoUrum – social välfärd i Region Jönköpings län, som arbetar med kommunerna i Jönköpings län.

Introduktionskurs för nyanställda
Hon anser att även om socialsekreterare som är nya i yrket ofta tar sig an sina arbetsuppgifter med stor entusiasm så är det viktigt att samtidigt erbjuda utrymme för reflektion och stöd. I Jönköpings län erbjuder samtliga kommuner därför en gemensam introduktionskurs för nyanställda socialsekreterare.
– Kursen fokuserar både på mjuka och hårda faktorer. Vi går till exempel igenom handläggningsprocessen, men låter även socialsekreterarna ta del av erfarenheter från människor som varit i kontakt med socialtjänsten. Socialsekreterare med mångårig yrkeserfarenhet fungerar som föreläsare på utbildningen. Det lyfter och bekräftar de erfarna socialsekreterarna och ger de nyanställda förebilder inom yrket, säger Sofia Lager Millton.

Utvecklar specialistspår
Region Jönköpings Län utvecklar nu ett strukturerat kompetensutvecklingskoncept även för erfarna socialsekreterare i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det är viktigt att de erfarna socialsekreterarna känner att det finns andra utvecklingsvägar än att bli chef eller arbetsledare. Vi satsar därför nu på att utveckla specialistspår som gör det möjligt för erfarna socialsekreterare att specialisera sig inom exempelvis hedersproblematik eller våld och sexuella övergrepp. Specialistkompetenserna ska därefter kunna samverka över kommungränserna, säger Sofia Lager Millton.

Skillnad för barn och unga
I april 2017 lanserades Yrkesresan, en satsning som utvecklar kompetensen och stärker stabiliteten bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården i Göteborgsregionen. Inledningsvis vände sig Yrkesresan till nya socialsekreterare inom myndighetsutövning barn och unga, men på sikt kommer vi även att erbjuda kompetensinsatser för erfarna socialsekreterare, arbetsledare och chefer. Tanken är att rusta nyanställda medarbetare för arbete med barn och unga, men även erbjuda samtliga socialsekreterare inom området den kontinuerliga kompetensutveckling som krävs för att arbeta inom ett så komplext område som den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det långsiktiga målet är att göra skillnad för de barn och unga som socialtjänsten möter genom ökad kompetens och stabilitet hos personalen. Yrkesresan varvar webbaserad utbildning med fysiska kursdagar som erbjuder fördjupning och erfarenhetsutbyte mellan socialsekreterare i regionens alla kommuner och stadsdelar, säger Cristina Dahlberg, projektledare för Yrkesresan på Göteborgsregionens kommunalförbund.
– Många socialsekreterare gillar att vi samlat mycket information på en sajt där de själva kan logga in och stärka sin kompetens när de har tid över. Vår målsättning är att Yrkesresan ska få fler socialsekreterare att söka sig till och vilja stanna kvar i den sociala barn- och ungdomsvården, säger Cristina Dahlberg.

Stabilitet präglar socialtjänsten i Kungsbacka

Sofia Angervall, Anna Idegård och Mie Flood i Kungsbacka. Foto: Ateljé Utell
Sofia Angervall, Anna Idegård och Mie Flood i Kungsbacka. Foto: Ateljé Utell
I Kungsbacka har socialtjänsten vänt den tidigare spiralen med hög personalomsättning och konsulttjänster. Kommunen har arbetat medvetet för att stabilisera organisationen och att skapa en attraktiv och trivsam arbetssituation med goda möjligheter till utveckling.

Mie Flood har arbetat med socialt arbete i 22 år och är förste socialsekreterare i Kungsbacka sedan 1,5 år.
– När jag började min tjänst i Kungsbacka var det liksom på många andra håll hög personalomsättning och kommunen tvingades anlita konsulter för att täcka upp bristen på personal så att den fast anställda personalen fick rimlig arbetsbelastning. Vi har också inom förvaltningen jobbat aktivt med att genomföra goda introduktioner. Följden blev att fler valde att stanna kvar när man fick en rimligare arbetsbelastning och en stabil enhet, och det har vi sedan byggt vidare på. Idag behöver barn och ungdomsenheten inga konsulter och här finns verkligen möjligheter att göra ett bra jobb, betonar hon.

Medvetna satsningar på förbättring
Som en del av Göteborgsregionen är Kungsbacka en av 13 kommuner som har förmånen att erbjuda sina nya social­sekreterare att delta i Yrkesresan, en introduktion för kompetens och stabilitet inom myndighetsutövning i den sociala barn- och ungdomsvården. En av de som genomgått utbildningen är Anna Idegård, även hon socialsekreterare vid enheten för barn och unga.
– Förutom kommunens egen introduktion fick jag delta i Yrkesresan och det var en väldigt stabil grund att stå på. Det görs medvetna satsningar i Kungsbacka för att förbättra situationen för socialsekreterare och medarbetare oavsett nivå, vilket märks inte minst på det nära och stabila arbetsledarskapet, att lönerna har höjts och att det finns ett tydligt lugn på enheten, berättar hon.

Förändring som består
Kungsbacka har flera tillgängliga forum för att lyfta idéer, ställa frågor och få stöd, men det som framförallt är positivt är att enheten arbetar med medhandläggarskap som en självklarhet i alla ärenden och nära arbetsledning.
– Förutom att det stärker klientens rättssäkerhet blir det avlastande för oss utredare och det skapar också ett utrymme för oss att omsätta sådant vi lär oss i praktiken. Det är först då vi förankrar våra kunskaper i det dagliga arbetet som förändring blir beständig, avslutar de.

Barn- och ungdomsenheten Kungsbacka
Kungsbacka kommun har ansvar för att det stöd och den omsorg och service medborgarna får håller god kvalitet och hög säkerhet. Inom kommunen pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete som de senaste åren har rönt ett imponerande resultat och skapat en helt annan stämning och nya förutsättningar för Kungsbackas socialsekreterare.

Barn och ungdomsenheten
Box 104 14
434 24 Kungsbacka
Tel: 0300-83 48 89
E-post: mottagningsenheten.barnochunga@kungsbacka.se
www.kungsbacka.se

www.kungsbacka.se

Yrkesresan ger Lerums nya medarbetare trygg start

Lena Nordvinter, Cecilia Wester och Madeleine Fälldin hos Lerums kommun. Foto: Peter Ringström
Lena Nordvinter, Cecilia Wester och Madeleine Fälldin hos Lerums kommun. Foto: Peter Ringström
– Yrkesresan har bidragit till att jag känner större trygghet i min nya yrkesroll, säger Cecilia Wester, utredare vid Socialtjänsten Lerum. Här erbjuds alla nya medarbetare Yrkesresan, en satsning på kompetens och stabilitet bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården.

Lena Nordvinter, socionom och metodhandledare för barn och ungagruppen i Lerums kommun, har lång erfarenhet av arbete inom socialtjänsten. Sedan en tid tillbaka har hon ett uppdrag som utbildare inom Yrkesresan, en satsning inom Göteborgsregionen som syftar till att öka kompetens och stabilitet bland personal i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det finns ett glapp mellan socionomutbildning och arbetsliv som gör att det kan vara tufft att gå direkt från skolbänk ut i verkligheten. Yrkesresan är tänkt att fungera som en brygga mellan teori och praktik och utrusta nya medarbetare med redskap som gör att de snabbare finner sig tillrätta i sitt nya yrke.
Utbildningen leds av personer som liksom Lena har jobbat länge inom socialtjänsten.
– Vi älskar våra jobb och vill ge våra nya kollegor en bra start och trygghet i yrket så att de snabbare upptäcker vilket fantastiskt roligt jobb de har valt. Förutom ett basblock ingår även tematräffar och yrkesinriktad handledning där deltagarna kan utbyta erfarenheter med kollegor från andra socialtjänster i samma situation.

Tydlig satsning
Madeleine Fälldin, utredare inom barn och unga vid Socialtjänsten i Lerum, tycker att Yrkesresan gav henne precis det hon behövde, en bra skjuts in i yrkeslivet.
– Lerums kommun är ett utmärkt ställe att börja sin socionombana på. Verksamheten är lagom stor och jag har blivit mycket väl omhändertagen och tillåtits att utvecklas och växa in i yrkesrollen i min egen takt.
Cecilia Wester, även hon utredare inom barn och unga, nickar instämmande.
– Jag har fått en jättebra start tack vare såväl Yrkesresan som mycket stöd från kollegor samt en lyhörd chef som uppmuntrar sin personal att gå olika utbildningar. Här finns en tydlig satsning på att vi medarbetare ska trivas och få de resurser och verktyg vi behöver för att göra ett bra jobb.

Lerums kommun
Lerums kommuns har en vision om att bli Sveriges ledande miljökommun år 2025, hållbarhet, kreativitet och inflytande är viktiga ledord som genomsyrar kommunens arbete. I kommunens verksamheter arbetar cirka 3 000 medarbetare som tillsammans jobbar för att erbjuda god service och skapa välfärd för kommunens cirka 41 000 invånare.

Lerums kommun
Bagges torg, Brobacken 1
443 80 Lerum
Tel: 0302-52 10 00
www.lerum.se

www.lerum.se

Trollhättan lyssnar på sina socialsekreterare

Laila Mällinen och Anna Kuusela, socialsekreterare vid Utredningsgruppen Barn och Unga. Foto: Sebastian LaMotte
Laila Mällinen och Anna Kuusela, socialsekreterare vid Utredningsgruppen Barn och Unga. Foto: Sebastian LaMotte
Det senaste året har Trollhättans socialförvaltning i samverkan med sina socialsekreterare genomfört en rad satsningar för att skapa en attraktivare arbetsmiljö. Ansträngningarna har gett resultat över förväntan och skapat en upplevd positiv stämning för både klienter och för personalen.

Liksom på många andra håll i Sverige hade socialtjänsten i Trollhättan en hög personalomsättning och trenden har varit att socialsekreterarna överger myndighetsutövning för mindre krävande arbeten för att kunna kombinera sitt arbetsliv med ett väl fungerande familjeliv.
– Vi har ett oerhört givande arbete men det kan också innebära en tung arbetsbörda, och på grund av det har vi haft många uppsägningar. För att motverka detta mötte förvaltnings- och områdeschef medarbetarna i dialog för att kartlägga vilka faktorer som var avgörande för att skapa ett bejakande arbetsklimat. Syftet var att kunna skräddarsy riktade insatser inom den psykosociala arbetsmiljön för att nå största effekt. Det tog inte ens två veckor innan det hade genomförts förändringar gällande vår arbetsmiljö som både gjorde skillnad för oss socialsekreterare och skapade större trygghet för klienterna, berättar Laila Mällinen, socialsekreterare vid Utredningsgruppen Barn och Unga.

Stort antal förbättringsåtgärder
Trollhättan har en mängd öppenvårdsinsatser för att kunna utföra relevanta åtgärder på hemmaplan och upprättar fortlöpande till exempel nya boenden och verksamhetslägenheter för att bistå unga vuxna att etablera sig i samhället. Lailas kollega Anna Kuusela, även hon socialsekreterare vid Barn och Unga, betonar att den ökade lyhördheten har varit en avgörande parameter i utvecklingsprocessen.
– Våra chefer står upp för oss i alla led och vi har en kontinuerlig dialog för att fortsätta arbetet framåt. När vi flaggar för något går det snabbt – exempelvis har det etablerats flera nya tjänster för att minska arbetsbelastningen och vi ser att ledningen tar oss på allvar genom utökade resurser för att kunna göra ett kvalitativt arbete. En tydligt utformad lönetrappa och möjligheten att styra sin egen tid har – i kombination med systematiska satsningar på arbetsmiljö och en tät arbetsledning med stöttande teamledare – gett organisationen helt nya möjligheter att skräddarsy insatser utifrån individens behov.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen Trollhättan
Utredningsgruppen Barn & Unga arbetar med barn och unga 0-20 år och deras familjer/nätverk. Trollhättans Stad verkställer beviljade insatser efter avslutad utredning genom Familje­huset där flera olika metoder finns att tillgå. Trollhättans Stad är en innovativ och stolt stad där vi är duktiga på att jobba med hemmaplansinsatser, stora som små med stort fokus på individens behov och samverkan med andra aktörer i samhället. Trollhättans Stad har genom att ligga i framkant gällande öppenvårdsinsatser möjlighet att bemöta flera olika svårigheter i arbetet med att förbättra barn och ungas livsvillkor.

Arbetsmarknads- och socialförvaltningen
Gärdhemsvägen 9
461 83 Trollhättan
Tel: 0520-49 50 00
E-post: social@trollhattan.se
www.trollhattan.se

www.trollhattan.se

Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utbilda

Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständigt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, diplomati och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av.

– Redan när jag började studera på högskolan var mitt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlighet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta i team tillsammans med övrig skolhälsovård, lärare, socialtjänst, polis och föräldrar. Det är ett yrke där jag verkligen kan göra skillnad, både för den enskilda individen och för hela familjer, säger Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening.
En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är fritt och att man ofta till stor del får lägga upp sitt eget arbete och styra sin egen tid. Som skolkurator har man dessutom goda möjligheter att sätta individuell prägel på sin yrkesroll.

Elever, lärare och föräldrar
– Skolkuratorsyrket har många intressanta aspekter. Vi arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna i deras närhet, vi har ett nära samarbete med övrig skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dåligt och unga som är allvarligt utsatta på olika sätt, säger Joakim Freij.
– Som skolkurator har man stor nytta av tidigare yrkeserfarenheter från bland annat socialtjänsten. Eftersom samtal är en viktig del av arbetet är utbildningar i motiverande samtal och andra samtalstekniker också en fördel. De allra viktigaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, diplomati och en förmåga att betrakta elevers situation utifrån ett helhetsperspektiv, säger Joakim Freij.

Spindeln i nätet vid oro
Han arbetar med individuella elevsamtal, fortbildning och dialog med lärare samt förebyggande arbete ute i klassrummen och handledning av elevstödjande personal. Viktiga syften med Joakim Freijs arbete är att förebygga mobbing, diskriminering och otrygghet och att främja en god social stämning på skolan. Vid orosanmälningar och krissituationer fungerar skolkuratorn ofta som spindeln i nätet, den som koordinerar kontakten med såväl familj som elever, övrig skolpersonal samt, vid behov, även polis och social­tjänst.
– Yrkesrollen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanligtvis mer fokus på individuella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadienivå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnivå, säger Joakim Freij.

Konsulter som vill göra skillnad

Konsultcheferna vid Kronan Konsult.
Konsultcheferna vid Kronan Konsult.
Kronan konsult startades av socionomer för socionomer 2011 med viljan att utveckla socialtjänsten. Genom kvalitetssäkring för både uppdragsgivare och konsulter växer man och har idag fem kontor runt om i landet, varav ett nyöppnat i Malmö.

– Jag har alltid brunnit för socialt arbete. Det har varit väldigt stimulerande att starta upp kontoret i Malmö för likasinnade, säger Teresa Almerud som själv är socionom i botten med flera års erfarenhet inom socialtjänsten, där hon bland annat varit handläggare och chef.

Stöttande företagskultur
För Teresa Almerud var det företagets värdegrunder där inte själva uthyrandet står i fokus, utan viljan att göra skillnad, som lockade henne till Kronan för ett drygt halvår sedan.
– Här jobbar vi efter värdegrunden att alla ska bemötas med respekt, från klienter till förvaltning. Jag värdesätter också teamkänslan som finns inom företaget där alla stöttar och hjälper varandra, fortsätter hon.
En som stöttar upp teamet är Ingemar Tidholm som arbetat på Kronan i snart tre år. Med sina dryga tjugofem år inom socialt arbete, där han bland annat varit chef och ledare, är han väl insatt i de utmaningar socialförvaltningar står inför. I sitt jobb som kvalitets- och metodutvecklare utbildar, handleder och stödjer han medarbetarna ute på fältet samt gör omvärldsbevakningar.
– Det här är en resurs som vi valt för att våra konsulter ska kunna utvecklas och känna sig trygga i sitt uppdrag. Men också för att kunna säkerhetsställa kvaliteten gentemot våra uppdragsgivare och ta ett större ansvar för uppdraget då det också avlastar arbetsledningen hos uppdragsgivaren, säger han.

Viktiga kulturbärare
Kronan Konsult startades med målsättningen att införa ny energi och kreativitet i socialt arbete. Genom den breda erfarenhet som konsulterna har med sig kan de snabbt sätta sig in i jobbet och skapa andrum för en arbetsgrupp.
– Många som söker jobb hos oss har ofta lång erfarenhet av att arbeta inom socialtjänsten och vill prova på hur det är att arbeta inom olika organisationer. På så sätt fungerar vi också som viktiga kulturbärare, säger Ingemar Tidholm.
Teresa Almerud är inne på samma linje.
– Här brinner vi för socialt arbete och för att trivas måste man vilja göra skillnad, avslutar hon.

Kronan Konsult
Kronan Konsult är ett av Sveriges första privata konsultföretag för socionomer. Inriktningen är framför allt på socialtjänstens utredande del inom barn och ungdom, men man tar även uppdrag inom vuxen och försörjningsstöd samt med chefsbemanning. Kronan Konsult erbjuder många karriärmöjligheter för socionomer som vill arbeta innovativt och kreativt med socialt arbete. Kronan Konsult finns idag i Malmö, Göteborg, Jönköping, Kristinehamn och Stockholm.
www.kronankonsult.se

www.kronankonsult.se

Väl fungerande strukturer banar väg för socialt arbete i Norrtälje

Paula Christofidi Cederqvist och Pia Molander Wistam. Foto: Cecilia Nordstrand
Paula Christofidi Cederqvist och Pia Molander Wistam. Foto: Cecilia Nordstrand
För den som trivs med eget ansvar, tycker om att jobba med utveckling och har ett stort socialarbetarhjärta, är Norrtäljes socialtjänst rätt plats. Här finns en tydlig struktur med väl utbyggd administration samt ett tydligt och nära ledarskap som skapar förutsättningar för socionomer att ägna sig åt sin kärnkompetens – socialt arbete.

Efter 20 år på olika poster inom socialtjänster i Stockholmsområdet sökte sig Pia Molander Wistam till Norrtälje.
– Jag ville jobba i en kommun som tar utveckling och innovation på allvar. Jag var också intresserad av Norrtälje eftersom det är en mindre kommun där man som socionom kan arbeta nära både beslutsfattare och klienter.
Efter tre månader som avdelningschef för Barn- och ungdomsavdelningen kan hon konstatera att förväntningarna uppfyllts med råge.
– Norrtälje har en gedigen struktur med ett väl fungerande och helt digitaliserat kvalitetsledningssystem som är en integrerad del av verksamheten. Här finns också en hög ambitionsnivå om att tillhandahålla en socialtjänst som är till största möjliga nytta för medborgarna.
Paula Christofidi Cederqvist, enhetschef vid Familjevårdensenheten, som arbetat inom socialtjänsten i Norrtälje sedan 2006, nickar instämmande.
– Jag har varit ute och provat på arbete inom andra socialtjänster, men alltid längtat tillbaka. Det jag saknade var dels den fungerande strukturen, dels det tydliga barnfokus som finns i denna kommun. Här går barnets bästa alltid i första hand och det tilltalar mig väldigt mycket.

Ständig förbättring
Just nu pågår en rad olika förändringsprojekt inom verksamheten. Exempel på det är Familjerättens projekt kring barn i svåra konflikter och ett internt samverkansprojekt med implementering av Signs of safety som genomgripande metod. Man har även påbörjat ett Lean-inspirerat arbete och under nästa år är siktet inställt på att införa en ny arbetsmetod utifrån Mölndalsmodellen. Som en del i detta planeras även utbildningar i MI, motiverande intervju samt i nätverksarbete.
Paula Christofidi Cederqvist är involverad i projektet med 30-timmarsvecka för Familjevården.
– Den kortare arbetstiden ska inte innebära någon försämring för våra klienter. Grundtanken är att vi genom att använda tiden på ett bättre sätt ska kunna leverera lika mycket som förut.
För socialtjänsten i Norrtälje är förbättrings- och kvalitetsarbete en ständigt pågående process.
– I slutänden skapar det även en god arbetsmiljö för våra medarbetare. För oss det handlar om att arbeta utifrån KASAM, känsla av sammanhang, stor känsla av delaktighet, möjlighet till påverkan och möjlighet till insyn. Precis som vi vill arbeta med våra familjer. fastslår Pia Molander Wistam.

Norrtälje kommun, Avdelningen Barn och unga
Socialkontoret i Norrtälje har cirka 120 medarbetare och ansvarar för Individ- och familjeomsorgen i kommunen. På Barn- och ungdomsavdelningen arbetar cirka 60 medarbetare fördelade på mottagningsenhet, utredningsenhet, familjerättsenhet, familjevårdsenhet samt öppenvårdsenhet. Vi arbetar med barn och unga 0-20 år och deras familjer.

Norrtälje kommun
Avdelningen Barn och unga
Baldersgatan 17
76128 Norrtälje
Tel: 0176-710 00
www.norrtalje.se

www.norrtalje.se