Etikettarkiv: Socialt arbete

Vill du forska i socialtjänsten?

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) är ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som pågår mellan 2019-2026 för att främja långsiktig kunskapsbildning i socialtjänsten.

Alla som arbetar i socialtjänsten med behörighet till forskarutbildning är välkomna att söka. De fyra universiteten ligger belägna i Sveriges södra delar vilket ger en stark regional anknytning som främjar samverkansmöjligheter.

Ansökningsperioden pågår mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021.

Klicka här för att läsa mer om ansökan till forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Om Forskarskolan

Forskarskolan verkar nationellt vilket betyder att alla som arbetar i socialtjänsten med behörighet till forskarutbildning är välkomna att söka. De fyra universiteten ligger belägna i Sveriges södra delar vilket ger en stark regional anknytning som främjar samverkansmöjligheter.

Den andra antagningen har skett under våren 2020 med studiestart 1 september 2020. Åtta personer har antagits, fördelade på Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Forskarskolan gör tre utlysningar som riktar sig mot följande områden:

  • Barn, unga och familj (2019)
  • Omsorg, äldre och funktionshinder (2020)
  • Öppet tema (2021)

Utlysning två var öppen mellan 9 december 2019 och 9 mars 2020, Den tredje och sista ansökningsperioden pågår mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021.

Hur påverkar barnkonventionen som lag det sociala arbetet?

Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag. Det innebär att barnkonventionen kommer att göra avtryck i det sociala arbetet med barn och ger samtidigt domstolar och myndigheter ökade möjligheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

– Barnkonventionen lanserades 1989 och Sverige ratificerade den 1990. Vissa delar av barnkonventionen har redan inkorporerats in i svensk lag, bland annat att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa och att barnet ska komma till tals. Bakgrunden till att barnkonventionen nu blivit lag i Sverige är att regering och riksdag identifierat ett behov av att ytterligare förstärka barnrättsperspektivet, säger Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Han har varit jurist i drygt trettio år och har de senaste tjugo åren arbetat som rådman.

Barnet som eget rättssubjekt
Han betonar att det sociala arbetet kommer att vara komplext även sedan barnkonventionen blivit lag. En utmaning med att barnkonventionen har blivit lag är om någon eller några av konventionens artiklar hamnar i konflikt med övrig svensk lag, exempelvis sociallagstiftningen.
– De svåra avvägningarna finns kvar men med barnkonventionen som lag betraktar man barnet i ökad utsträckning som ett eget rättssubjekt. Man blir förmodligen mer mån om att delge den utredningsinformation som barnet anses lämplig och tillräckligt mogen att bära, säger Magnus Åhammar.

Rättspraxis efter ett par år
Eftersom barnkonventionen inte är lika tydlig i formuleringar och tolkningar som övriga delar av svensk lag så kommer det, enligt Magnus Åhammar, att ta ett par år innan domstolarna kan ge en tydlig tolkning av vad konventionens olika artiklar innebär. Det kommer därmed att ta ett tag innan barnkonventionen ger avtryck i rättspraxis. Som domare tar han dock redan idag hänsyn till barnkonventionens artiklar när det gäller rättsfall som berör exempelvis tvångsomhändertagande av barn.
– Barnkonventionen är ingen checklista som enkelt kan tillämpas i det sociala och juridiska arbetet. Däremot kan den fungera som en självständig källa till ett barnrättsperspektiv och ett stöd i det sociala arbetet, säger Magnus Åhammar.

Föreläsning på Barnkonventionsdagen
Magnus Åhammar kommer föreläsa på Barnkonventionsdagen den 4 februari 2020 i Stockholm. Klicka här för mer information.

Vad innebär det att barnkonventionen blir lag?

Barnkonventionsdagen_16x9_ny

Med anledning av att barnkonventionen blir lag den 1 januari 2020, anordnar JP Infonet i samarbete med Vision en konferens om hur detta påverkar barnrättslagstiftningen.

Barnkonventionsdagen – 4 februari 2020 i Stockholm
Fokus för konferensen ligger både på vad det innebär juridiskt att konventionen blir lag och hur man praktiskt förverkligar den.
Konferensen vänder sig till dig som jobbar med barn antingen inom socialtjänsten, skolan eller hos en myndighet, liksom till dig som arbetar som chef och med utveckling inom en kommun och förvaltning.

Läs mer och anmäl dig här

Fördjupningskurs om barnkonventionen

Förverkliga barnkonventionen i kommun och förvaltning – 5 februari 2020 i Stockholm
Dagen efter konferensen anordnar vi en kurs för alla som vill fördjupa sig ytterligare i arbetet med att förverkliga barnkonventionen.

Läs mer och anmäl dig här

Andra aktuella konferenser och kurser
Socialrättsdagen – 16 mars 2020 i Stockholm
Vissa ärenden inom socialtjänsten är särskilt komplexa. De som hamnar mellan stolarna och drar ut på tiden. Vår konferens Socialrättsdagen som vi anordnar i samarbete med Vision fokuserar på just dessa ärenden.
Läs mer och anmäl dig här

Personlig assistans i praktiken – 14-15 november i Stockholm
Läs mer och anmäl dig här

Hot, våld, trakasserier och stalkning i offentlig sektor – 3 december i Stockholm
Läs mer och anmäl dig här

LSS – en grundkurs om lagen och dess praktiska tillämpning – 6 december i Göteborg
Läs mer och anmäl dig här

Se alla våra kurser här

JP Infonet
JP Infonet är ett svenskägt informations- och kunskapsföretag. Med hjälp av digitala lösningar och djup kompetens, inom såväl informationshantering som juridik, erbjuder vi tjänster som är ett värdefullt stöd för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vi vill att varje användare ska få precis den information de behöver oavsett om det rör sig om webbaserade informationstjänster, utbildning eller juridisk rådgivning.

www.jpinfonet.se/


Vidareutbildningar med högskolepoäng inom socialt arbete

Maria Ingemarson, FoU-samordnare och Hugo Waara, studierektor vid högskolan.
Ersta Sköndal Bräcke Högskola har lång tradition av att utbilda och genomföra FoU-uppdrag. I samarbete med offentliga, privata och idéburna uppdragsgivare gör vi förstudier, process- och efterhandsutvärderingar av insatser och metoder. Ett av våra främsta kompetensområden är socialt arbete samt vård och omsorg för äldre, personer med funktionsvariationer, barn, unga och familjer.

Urval av kurser VT 2020

Utgångspunkten i varje FoU-projekt är att ringa in hur uppdragsgivaren resonerar kring orsak-verkan i det som ska utvärderas. I utvärderingsuppdragen arbetar högskolans forskare som konsulter, vilket borgar för en bred metodkompetens med mångårig kunskap av materialinsamling, analys och rapportering.
– Att våra konsulter har genomgått forskar- utbildning ger en tydlig kvalitetsmarkör och ökar förutsättningarna för att kumulativ kunskap byggs upp ute i praktiska verksamheter, menar Maria Ingemarson, FoU-samordnare vid högskolan.
Vid sidan av FoU-uppdrag har högskolan grund- och forskarutbildning samt vidareutbildning för praktiskt yrkesverksamma. Vidareutbildningarna ges på kvartsfart och flera av dem ger högskolepoäng.
– Ett grundläggande syfte med våra uppdragsutbildningar är att de stimulerar mötet mellan praktik och aktuell forskning. Ett möte som skapar nya infalls-vinklar, fördjupar reflektionen och utvecklar färdigheter för det dagliga arbetet, säger Hugo Waara, studierektor vid högskolans uppdragsutbildningsenhet.

Ersta Sköndal Bräcke högskola
Vid Ersta Sköndal Bräcke högskola bedrivs utbildning på grundnivå och avancerad nivå i vårdvetenskap, socialt arbete, teologi, kyrkomusik och psykoterapi. Vi utbildar på forskarnivå inom området Människan i välfärdssamhället. Ett nytt forskningcentrum bildades den 1 juli, Centrum för Civilsamhällesforskning, med målet att bli en nationell och internationell spjutspets inom civilsamhällesområdet.

Läs mer på esh.se/uppdrag

Utbildningar i socialt behandlingsarbete i Stockholm

Akademi Magelungen erbjuder flera utbildningar under hösten 2019 i socialt behandlingsarbete och handledning av familjehem.

Alla våra utbildningar är praktiskt tillämpbara i ditt sociala behandlingsarbete.

Utbildningarna vänder sig till dig som arbetar med socialt behandlingsarbete.

Utbildningar i Stockholm hösten 2019, klicka för mer information och ansökan:

16-18 oktober Mentaliseringsbaserat Behandlingsarbete HT 19

2-3 december Bekräftande samspel – Ett mentaliserings- och anknytningsbaserat familjeprogram

11 december Trauma hos barn och unga – hur bemöter vi dem bäst?

11-12 december Handledning av familjehem

Akademi Magelungen
Genom att sprida vår erfarenhet och kunskap om vad som fungerar, höjer vi kompetensen inom socialtjänst, skola och psykiatri. Akademi Magelungen ordnar utbildningar, konferenser och handledning för socialtjänst, behandling och skola.

Akademi Magelungen


Då ska bemanningsföretag anlitas

77 procent av socionomerna anser att bemanningsföretag ska kunna anlitas inom socialt arbete. Socionomerna anser att bemanningsföretag främst ska anlitas vid vakanser under pågående rekrytering, vid arbetstoppar och för att hantera ärenden i tid.

I vilka sammanhang anser du att socionomer från bemannings- och konsultföretag ska anlitas, inom socialt arbete? (Ange gärna flera.)

1. Vid vakanser under pågående rekrytering
2. Vid arbetstoppar
3. För att hantera arbetsmängden och kunna hantera ärenden i tid
4. Vid sjukdomar
5. Vid särskilda utredningar
6. För specialistkompetens
7. För att tillföra kompetens och erfarenhet till arbetsgruppen
8. Som mentorer
9. För att snabbt få in en interimschef
10. Socionomer från bemannings- och konsultföretag ska aldrig anlitas

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Bristfälligt stöd försvårar för socialsekreterare

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström

Endast drygt en femtedel av socionomerna kan fullt ut arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete. Samtidigt anger en överväldigande majoritet att det finns ett akut behov av mer forskning inom området.

För Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, är siffrorna nedslående men inte förvånande.
– Det Framtidens Karriär – Socionom har kommit fram till stämmer överens med de mätningar vi själva gör via NOVUS och det är en tendens som har förstärkts över tid. Tyvärr är det inget nytt, men det är naturligtvis oroande att en så stor andel upplever att de inte kan arbeta fullt ut i enlighet med lagstiftningen. Det ger en signal om att det sociala arbetet kanske inte är rättssäkert, men trots det uteblir reaktionerna från myndigheter och samhälle.

Behöver politiskt stöd
Heike understryker att en förutsättning för att förbättra siffrorna är att ge socialt arbete den tyngd och den status det borde ha baserat på sin samhällsviktiga funktion. Professionen måste ha möjligheter, organisation, resurser och konkret uppbackning för att kunna göra sitt jobb.
– Socialtjänstlagen (SOL) är samhällets sista skyddsnät och är till för att stötta medborgarna i en svår situation. Svajar skyddsnätet uppstår maskor, där människor faller igenom och far illa. Vi behöver ha politisk styrning och ledning som står upp för socialtjänstlagens intentioner – professionen kan inte bära detta själv, utan det handlar om ett övergripande synsätt från samhällets och beslutsfattarnas sida. Detta gäller även på ledarskapsnivå – chefernas förutsättningar att leda verksamheter utifrån SOL är begränsade på många håll, och ofta hamnar de i kläm mellan politisk styrning och vad som är viktigast ur ett medborgarperspektiv.

Professionens bedömning ska styra
En annan problematik i situationen är att det ofta är budgeten som styr vilka resurser socialsekreterarna har att tillgå för att stötta de människor som behöver hjälp. Det innebär att professionens bedömning av vilka insatser som behövs inte är styrande, utan att det istället kretsar kring vad som blir billigast.
– I kombination med att kommunerna inte har uppfattats som attraktiva arbetsgivare har detta lett till att många socialsekreterare har sökt andra positioner, vilket i sin tur har medfört att nyutbildade socionomer kommit till arbetsplatser där de har saknat handledning och behövt hantera svåra situationer utan erfarenhet.

Ökad forskning viktig faktor
Många tror att läget skulle kunna förbättras genom ett ökat fokus på forskning inom socialt arbete – hela 97 procent av de tillfrågade socialsekreterarna efterlyser ökat forskningsstöd. Heike berättar att Akademikerförbundet SSR har drivit just denna fråga i många år och hon tycker att det är positivt att det är ett ämne som yrkeskåren lyfter i undersökningen.
– Socialt arbete är ett område som är smärtsamt underprioriterat inom forskningen och det finns en mängd områden som behöver förbättras. Ett fåtal exempel bland många är forskningsstöd i evidensbaserat arbete, styrning- och organisationsforskning, digitalisering och teknisk utveckling och mycket mer. Detta är ett samhällsviktigt område för både individen, samhället och nationen, så politikerna behöver styra forskningsmedlen dit de behövs, avslutar hon.

I hur stor grad kan du som socionom arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete?

Behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?
Framtidens Karriär – Socionom genomförde den 15–20 december 2017 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

6 av 10 socionomer utsatta för hot eller våld

Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.

62 procent av socionomerna har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete. För socionomer inom socialtjänsten är siffran 67 procent. Arbetsmiljöarbete och riskbedömningar kan minska hot och våld mot socionomer.

– Andelen socionomer som utsatts för hot och våld är naturligtvis alltför hög. Att fler utsatts inom socialtjänsten beror förmodligen på att de har ett myndighetsutövande uppdrag. När vi är ute och möter socionomer är det ofta svårt att få dem att vilja prata om hot och våld på arbetsplatsen. Somliga upplever att de blir ifrågasatta kring hur de hanterat händelsen om de vågar berätta om vad de utsatts för, säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket.

Riskbedömning och arbetsmiljö
En av de viktigaste åtgärderna för att minska andelen hot och våld mot socionomer är, enligt Eva Karsten, att göra noggranna riskbedömningar, både för olika yrkesroller och i samband med enskilda situationer. Att stärka socionomers riskmedvetenhet och beredskap att bemöta och hantera hot och våld betraktar hon som ett prioriterat område.
– Min uppmaning till socionomer är att placera sin egen arbetsmiljö högre upp på agendan. Ofta hamnar klienten i första rummet, men när det gäller säkerhetsmässiga bedömningar så bör man reflektera över vilka risker man utsätter sig för. Vissa klientmöten kanske bör genomföras tillsammans med en kollega eller med handräckning av polisen om du upplever att situationen kräver det, säger Eva Karsten.

Analysera hot- och våldsfaktorer
– Att så många socionomer utsatts för hot och våld är naturligtvis oacceptabelt.
Undersökningsresultatet illustrerar vikten av att såväl arbetsgivare som fackförbund aktivt arbetar för att minska hot och våld på arbetsplatsen. Det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv när man arbetar med den här frågan, till exempel genom att analysera de faktorer som gör att människor blir så desperata att de tar till hot och våld gentemot socionomer, säger Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Hon poängterar vikten av att socionomer vågar anmäla incidenter som de utsatts för och att de inte låter sig färgas av jargongen att hot och våld är en naturlig del av socionomyrket.

Balans mellan krav och resurser
En bidragande faktor till att så många socionomer utsatts är, enligt Hanna Ljungberg, den höga personalomsättningen och höga arbetsbelastningen i socialtjänsten. Det gör att socialsekreterare inte alltid hinner etablera långsiktiga relationer med sina klienter och inte heller hinner prata till punkt innan det är dags att ta emot nästa klient.
– När en socialsekreterare exempelvis inte hinner förklara bakgrunden till ett beslut i ett ärende som är avgörande för en individ är förstås risken större att klienten blir frustrerad. En viktig grundförutsättning för att minska hot och våld på arbetsplatsen är därför att socionomer har vettiga förutsättningar för att verkligen hinna möta individen. Arbetsgivare behöver se till att balansen mellan krav och resurser är rimlig, avslutar Hanna Ljungberg.

Har du som socionom blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke inom socialt arbete?
67% av socionomerna inom socialtjänsten har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete.

Socialtjänstlagens modernisering ökar socionomers handlingsutrymme

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Några viktiga syften är att socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt att stärka socionomers handlingsutrymme.

Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan i mars-april 2018 kommer ett delbetänkande.
– När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnittslivslängd och flera stora flyktingvågor har utsatt socialtjänsten för stora påfrestningar. Lagstiftningen har med åren blivit mer detaljreglerad och utrymmet för professionen har snävats in. Vi behöver en ledning och styrning som baseras på tillit till professionen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl till att översynen av socialtjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Winberg.
Det viktigaste syftet med översynen är att göra socialtjänsten mer tillgänglig, jämställd, rättssäker och likvärdig i hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltid och befinner sig för närvarande i ett insamlingsstadium.

Göra lagen mer lättöverskådlig
– Vi är ute mycket och träffar människor som arbetar inom socialtjänsten i olika delar av landet. Vi fångar bland annat upp socionomers åsikter angående vad som är viktigt att ha i beaktande när socialtjänstlagen ses över. Parallellt arbetar vi med frågor som berör socialtjänstlagens konstruktion och hur den kan bli mer lättöverskådlig och lättbegriplig, säger Margareta Winberg.
En målsättning med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna.

Stärka handlingsutrymmet
I mars-april 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. Det handlar om hur socialtjänsten kan agera både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. En ambition är att socialtjänsten i större utsträckning ska prioritera det förebyggande arbetet och på sätt minska behovet av akutstyrda insatser. Ambitionen är också att stärka socionomers profession och handlingsutrymme.
– Vi tittar bland annat på möjligheten att låta socionomer ta över beslutsrätten för de individärenden som i dagsläget hanteras av kommunpolitikerna. Vi har ännu inte landat i något beslut i den här frågan. Många av de socionomer som jag talat med vill ägna mer tid åt socialt arbete och mindre åt administration och dokumentation. De vill att individens behov ska styra och inte kortsiktiga budgetrestriktioner. Många uttrycker också en önskan om att den tillitsbaserade ansatsen i socialtjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har vi i beaktande när vi genomför översynen, säger Margareta Winberg.

Förenklad handläggning
I översynen kommer utredningen även att se över möjligheter till förenklad handläggning. Det skulle kunna innebära att socialtjänsten kan besluta om åtgärder i enklare ärenden utan att nödvändigtvis dra igång en omfattande utredningsapparat.
– Det handlar om att socialtjänsten i framtiden kan förenkla handläggningen och att insatser ska bli mer tillgängliga, säger Margareta Winberg.

Mer forskning behövs – om barn och unga samt missbruk

Mer forskning behövs om barn och unga samt missbruk


Nästan alla socionomer anser att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete. De efterfrågar främst mer forskning om barn och unga, förebyggande missbruksvård och psykisk ohälsa.

De 97 procent av socionomerna som svarade att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete fick följdfrågan ”Inom vilka områden behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?”

Barn och ungdomar
37% av de tillfrågade anser att forskning kring barn och ungdomar bör prioriteras. Det är en utsatt grupp inom många områden. Som exempel framför man att barns upplevelser av våld och att växa upp i en konflikt mellan föräldrar är vanliga och viktigt att forska på. Ett rättsmål om ett barns livssituation kan ta upp till ett år i tingsrätten, hur påverkar det barnet? Vilka faktorer påverkar barns hälsa och utveckling? Merparten av de tillfrågade vill ha ett kraftfullt förebyggande arbete med uppföljning för barn i utsatta situationer, konflikter i familjen, skola, familjehem, vårdnadstvister, ensamkommande barn, barn med diagnoser och trauman, fysiska och sexuella övergrepp, institutionsplaceringar och så vidare.

Missbruk
Många anger att beroendevården måste vara ett forskningsområde. Hur kan man på bästa sätt fånga upp människor som börjat missbruka med förebyggande insatser? Forskning bör också läggas på barn med missbrukande föräldrar för att komma fram till bra lösningar. Det framkommer också att det inte bara är missbruk av alkohol och narkotika som är ett stort problem, även spelmissbruk nämns här.

Psykisk ohälsa och migration
Ytterligare ett område att forska på är förebyggande av psykisk ohälsa vid invandring, till exempel i väntan på beslut. Man behöver också hitta sätt att på olika plan och i olika delar av samhället förebygga psykisk ohälsa. Vilka psykosociala behandlingsmodeller används och vad är kostnaden för dessa idag?

Våld och hedersrelaterat våld
En återkommande kommentar är ”våld i nära relation”. Man anser att många forskningsinsatser bör fokusera på hur lagstiftning och ingripanden påverkar de inblandade. Hur kan forskning kring brottsförebyggande åtgärder lösa till exempel hedersproblematiken?

Äldreomsorg
Många anser att man framförallt bör titta på hur äldre, kanske dementa patienter bemöts i äldrevården och i samhället. Dessutom vill man se hur anhörigstödet fungerar i äldrevården.

Mer forskning inom socialt arbete
1. Barn och ungdomar i utsatta situationer
2. Förebyggande åtgärder för olika typer av missbruk
3. Psykisk ohälsa inom olika områden i samhället
4. Våld och hedersrelaterat våld 5. Hur fungerar äldrevården och anhörigstödet