Etikettarkiv: Kurator

Brett arbetsfält som kurator på Karolinska Universitetssjukhuset

Elin Scandurra och Martin Pettersson, kuratorer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen
Elin Scandurra och Martin Pettersson, kuratorer på Karolinska Universitetssjukhuset. Foto: Gonzalo Irigoyen

Frihet att utforma arbetet självständigt, stark sammanhållning och ett stort utbud av kompetensutveckling. Som sjukhuskurator på Karolinska Universitetssjukhuset har du alla möjligheter att växa i professionen och göra skillnad.

För Elin Scandurra stod det redan under studietiden klart att hon ville arbeta som sjukhuskurator. Hon började på Karolinska Universitetssjukhuset direkt efter socionomexamen 2004 och har sedan dess hunnit jobba på en rad olika kliniker. Idag är hon kurator på Cancer och kvinnohälsa på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
– Att vara sjukhuskurator är enormt mångfacetterat, där fokus varierar utifrån vilken diagnosproblematik och patientgrupp vi arbetar med. Det är väldigt omväxlande och här på Karolinska Universitetssjukhuset är bredden och möjligheterna stora, säger Elin.

Självständigt arbete
Kollegan Martin Pettersson visste även han redan som student att han ville satsa på en karriär som kurator. Han kom som nybakad socionom till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna förra sommaren. Där möter han patienter och anhöriga på barnakuten, LIVA och infektionskliniken.
– Här arbetar vi nära människor i behov av stöd, med frivilliga insatser som verkligen kan göra en positiv skillnad för våra patienter och deras anhöriga. Det är inte lika styrt som en del annat socialt arbete, utan väldigt självständigt. Man arbetar autonomt och får förlita sig på sin egen yrkeskompetens, säger han.

Kontakta gärna oss om du är intresserad av att arbeta som kurator på Medicinsk enhet för socialt arbete

Inflammation, infektion, hjärta/kärl och neuro, Huddinge
Annika Iglesias
072-598 13 16
annika.iglesias-tejos@sll.se

Inflammation, infektion, hjärta/kärl och neuro, Solna
Marie Söderman
073-620 45 25
marie.soderman@sll.se

Barnsjukvård, Solna och Huddinge
Lena Anmyr
070-420 36 98
lena.anmyr@sll.se

Trauma, akut och intensivvård, Solna och Huddinge
Ulrika Mickelsson
073-620 45 36
ulrika.mickelsson@sll.se

Kvinnohälsa och cancersjukvård, Huddinge och Solna
Reza Zarenoe
072-583 06 10
reza.zarenoe@sll.se

Stark sammanhållning
Med sina cirka 120 sjukhuskuratorer har Karolinska Universitetssjukhuset en av Europas största enheter för socialt arbete. Som kurator arbetar du med stark kollegial sammanhållning, i tvärprofessionella team runt patienterna och bidrar med det viktiga psykosociala perspektivet. Handledning och reflekterande samtal är integrerade delar av verksamheten.
I kraft av sin storlek och ställning i frontlinjen av högspecialiserad sjukvård erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset karriärvägar och kompetensutveckling som är svåra att matcha.
– Om man exempelvis brinner för att driva ett särskilt projekt eller vill vidareutbilda sig finns goda möjligheter till det, framhåller Elin, som under åren har vidgat sin kliniska kompetens inom bland annat krisstöd och psykoterapi.
Handledning av studenter är en viktig del i arbetet, och för den som vill forska finns det möjligheter och uppmuntras.

Funktion Hälsoprofessioner – Karolinska Universitetssjukhuset

Medicinsk enhet Socialt arbete i hälso- och sjukvård ingår i Funktion Hälsoprofessioner på Karolinska Universitetssjukhuset och är Sveriges största största enhet för kuratorer. Vi utför sociala interventioner och psykosocial behandling. En central del av vårt uppdrag är forskning och utbildning. Hos oss blir du del av en spännande verksamhet i förändring. Här möts du och de andra professionerna kring patienten om komplexa problem och får unika möjligheter att ta del av varandras kunskaper och utvecklas. Vår ambition är att erbjuda psykosocialt arbete i världsklass.

www.karolinska.se

Den psykosociala pusselbiten i en medicinsk värld

Foto: Shutterstock

7 av 10 socionomer arbetar redan eller kan tänka sig att arbeta som sjukvårdskurator. Sjukvårdskurator passar socionomer som vill arbeta i en kontext med andra yrkesprofessioner, bidra med ett helhetsperspektiv på patienterna, arbeta med patienter i alla åldrar, från akut kris till kroniska sjukdomstillstånd.

Erika Widmark, verksamhetschef för enheten för socialt arbete på Karolinska universitetssjukhuset.

– Det är roligt att sjukvårdskurator­yrket är populärt. Den känslan har jag också fått när vi får in många ansökningar på våra lediga tjänster, säger Erika Widmark, verksamhetschef för enheten för socialt arbete på Karolinska universitetssjukhuset. Hon har arbetat som socionom i tjugo år, varav åtta som chef.

Helhetssyn på patienten
Kuratorns viktigaste uppgift på ett sjukhus är, enligt Erika Widmark, att bidra med en helhetssyn på patienten genom att ge ett psykosocialt perspektiv. En sjukhuskurator som fokuserar på en specifik patientgrupp bygger ofta upp en djup förståelse för just deras psykosociala utmaningar och problem.
– Sjukhuskurator är ett yrke som erbjuder stora utvecklingsmöjligheter på bredden och på djupet. Man kan välja att inrikta sig på cancer, kvinnosjukvård, akutvårdspatienter eller barn, för att nämna några exempel. Det är lätt att bredda sig genom att arbeta med olika typer av patienter. Det finns också möjlighet att ägna sig åt forskning, utbildning och utvecklingsverksamhet, säger Erika Widmark.

”Sjukhuskurator är ett yrke som erbjuder stora utvecklingsmöjligheter på bredden och på djupet.”

Charlotta Berg, vice ordförande i Svensk kuratorsförening och kurator på neonatalavdelningen på Skånes universitetssjukhus.
Charlotta Berg, vice ordförande i Svensk kuratorsförening och kurator på neonatalavdelningen på Skånes universitetssjukhus.

Psykosociala experterna
– Det är inte förvånande att många socionomer kan tänka sig att arbeta som kurator inom hälso- och sjukvården. Det är ett givande och flexibelt yrke som erbjuder mycket frihet under ansvar. Vi är de psykosociala experterna i en värld där det medicinska styr. Många patienter behöver komplettera sin somatiska behandling med ett psykosomatiskt perspektiv. Där bidrar sjukvårdskuratorer med en viktig insats, säger Charlotta Berg, vice ordförande i Svensk kuratorsförening och kurator på neonatalavdelningen på Skånes universitetssjukhus.
Sjukvårdskuratorer är både generalister och specialister. De kan arbeta med i stort sett alla patientgrupper, men blir även specialiserade efter att ha jobbat länge med en specifik patientgrupp. Utöver sjukhusvård kan de välja att jobba i exempelvis primärvården eller i habiliteringsverksamhet.
– Sjukvårdskuratorer finns med vid människors mest livsomvälvande händelser. Ibland bistår vi med akuta insatser, andra gånger rör det sig om långsiktig samtalsbehandling. I det här yrket utvecklas man ständigt, såväl personligen som yrkesmässigt. Det är också häftigt att vara en del av ett större sammanhang, ett team med olika specialiteter, säger Charlotta Berg.

”I det här yrket utvecklas man ständigt, såväl personligen som yrkesmässigt.”

Legitimationsyrke sedan 2019
Hon anser att sjukvårdskuratoryrket har en relativt hög status, vilket ytterligare förstärkts sedan det blev ett legitimationsyrke 2019.
– Legitimationen bekräftar att det här är en etablerad yrkesroll. Den likställer oss med sjukvårdens övriga legitimationsyrken och kan på sikt förhoppningsvis bidra till att lönenivåerna höjs. Det är roligt att landets första utbildning för legitimerade sjukvårdskuratorer vid Socialhögskolan i Lund har haft ett högt söktryck. Legitimationskravet kan ha bidragit till att fler socionomer fått upp ögonen för yrket, avslutar Charlotta Berg.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta som kurator inom hälso- och sjukvården?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Som sjukhuskurator får jag använda hela registret

Malin Carlsson, chef för Kurator-enheten, Maria Breitholtz, kurator och Marcus Johansson, kurator hos Region Sörmland. Foto: Johan Klinthammar
Malin Carlsson, chef för Kurator-enheten, Maria Breitholtz, kurator och Marcus Johansson, kurator hos Region Sörmland. Foto: Johan Klinthammar

Det har gått sex år sedan Maria Breitholtz lämnade en tjänst som biståndshandläggare inom socialtjänsten för att börja som kurator på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Ett beslut hon inte har ångrat.
– Det är ett jätteroligt och varierat arbete där jag får använda hela mitt register som socionom.

Kuratorsenheten i Region Sörmland är en länsövergripande enhet med mottagningar på sjukhusen i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna.
– Alla kuratorer sitter tillsammans på respektive mottagning och har gemensamma dagliga möten, arbetsplatsträffar, handledning etc. tillsammans. Varje medarbetare är också knuten till en eller ett par kliniker, men upplägget gör att man inte sitter som ensam kurator på en avdelning utan har en tillhörighet och dagligt utbyte med andra inom samma profession, berättar Malin Carlsson, chef för Kuratorenheten i Sörmland.
Maria Breitholtz började arbeta inom verksamheten 2014.
– Det som lockade var att få arbeta med såväl sluten- som öppenvård på ett sjukhus där det händer mycket och man ställs inför både akuta saker och patienter som kommer mer regelbundet.

Teamarbete
Kollegan Marcus Johansson har en liknande bakgrund.
– Jag började som kurator på Mälarsjukhuset 2015 efter att ha arbetat som socialsekreterare inom barn- och ungdomsvården i cirka sju år. Idag arbetar jag på Kullbergska sjukhusets kuratormottagning i Katrineholm med särskild inriktning mot njurkliniken.
Det som lockade var bland annat det nära samarbetet med andra yrkeskategorier.
– Vi är knutna till den paramedicinska enheten vilket gör att man per automatik träffar olika professioner. Jag trivs också med att vara en del av teamarbetet på kliniken där jag bidrar med det psykosociala perspektivet.
Skillnaden mot att arbeta inom socialtjänsten menar han är mindre än vad man kan tro.
– Det handlar fortfarande om att möta människor i kris, men som sjukhuskurator arbetar man dock inte med myndighetsutövning.
De båda kollegorna kan varmt rekommendera andra socionomer att börja på enheten.
– Det är ett kul och omväxlande jobb samtidigt som det är väldigt spännande att träffa personer som själva valt att få träffa en kurator, säger Marcus.
Även Maria ser variationen i arbetet som en stor fördel.
– Här möter jag olika typer av patienter, ärenden och öden, ett arbete med både gas och broms där man blir väldigt bred i sin profession.

Kuratorsenheten i Region Sörmland

Inom Region Sörmland finns en länsövergripande kurator-enhet med mottagningar på sjukhusen i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Enheten ingår i verksamheten paramedicin och har i dagsläget 29 anställda kuratorer som arbetar brett inom det psykosociala fältet med bland annat psykosocialt stöd, behandlingsarbete och samtalsstöd.

www.regionsormland.se

Skolkurator 2.0

I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.
I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.

Skolkuratorn Hilda Johnsson förde in livskunskap på elevernas schema.
Resultatet: betydligt färre brandutryckningar, och stigmat att gå till kuratorn bröts – även hos killar.

I boken ”Skolkurator 2.0” presenterar Hilda Johnsson vägledning i hur en skolkurator kan ta sig an sex olika teman som ska hjälpa eleverna i deras utbildning och hälsa. Hon arbetar nu som socialkoordinator, men under sina fyra år som skolkurator i Linköping hann hon revolutionera rollen på sin skola.
– När jag gick i skolan hade man ingen aning om vad kuratorn hette, och hon satt på rektorsexpedition dit det var pinsamt att gå. Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter. Många har bilden av vad en kurator är och ska göra och den bilden kan man bara själv förändra. Man får äga sin profession, säger Hilda Johnsson.

”Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter.”

Synlig och tillgänglig
Hon identifierade sex teman som kändes mest relevanta för eleverna: identitet, barns livsvillkor, nätet, mobbning, sex och relationer, samt stress och press. Temana kopplades sedan till värdegrundsarbetet i läroplanen, och till de olika skolämnena.
– Jag gick till exempel in och pratade om mobbning kopplat till svenska och samhällskunskap. Lärarna kunde skapa uppgifter i undervisningen utifrån det, och även se hur eleverna diskuterade och resonerade kring olika frågor, säger Hilda Johnsson.
Ganska snabbt blev hon en synlig och tillgänglig vuxen för eleverna.
– Jag var en person som fanns i deras vardag, vi träffades en stående tid varje vecka och jag fanns där de fanns, inte på ett kontor i en annan byggnad. Jag blev Hilda som alla kände, så då var det inte längre pinsamt att gå fram till mig i korridoren och säga att man behöver komma och prata. Det blev till exempel tydligt att fler killar vågade söka hjälp och samtalsstöd, stigmat för det bröts.

Uppdatera sig
Att förändra kuratorrollen är möjligt även om man bara jobbar en viss procent på en skola, menar Hilda Johnsson.
– De är viktigt att man är duktig på att uppdatera sig om sin samtid som kurator, och att man inte har rollen huggen i sten. Starta upp samarbeten med pedagogerna, sådant som lever även när du inte är på plats. Kanske kan du till exempel vara med i undervisningen eller på utvecklingssamtal. Kuratorer besitter stor kompetens, så erbjud den.

Sjukvårdskuratorns komplexa yrkesroll kartlagd

Elisabet Sernbo, filosofie doktor i socialt arbete på Göteborgs universitet.
Elisabet Sernbo, filosofie doktor i socialt arbete på Göteborgs universitet.
Sjukvårdskuratorer fungerar ofta som både patientens företrädare och sjukvårdens smörjmedel. Även om Sveriges drygt 4 500 sjukvårdskuratorer varken har någon myndighetsutövande eller beslutsfattande roll ställs förväntningar på dem från många olika håll.

Det är Elisabet Sernbo, filosofie doktor i socialt arbete på Göteborgs universitet, som står bakom avhandlingen ”Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete”.
– Kuratorer inom hälso- och sjukvården ger patienter som genomgår behandling råd, stöd och hjälp. Trots att kuratorsyrket funnits i drygt 100 år finns lite forskning om hur deras arbetsvardag ser ut. Sjukvårdskuratorer har ett mångfacetterat arbete där de förväntas stå på patientens sida, men också underlätta yrkesutövningen för sjukvårdens övriga professioner samt underlätta för den sjukvårdande organisationen, säger Elisabet Sernbo.

Tar bort grus i maskineriet
Hon kan konstatera att sjukvårdskuratorn i mångt och mycket har en underlättande funktion; de förväntas på olika sätt ta bort grus i maskineriet. När det uppstår konflikter mellan olika intressenter hanterar kuratorn det genom att bygga relationer med parterna.
För sjukvårdskuratorer, som hanterar allt från patienters svårigheter med kriser, ekonomi och boendefrågor, till personalkonflikter och organisatoriska hinder, kan det ibland uppstå konflikter mellan de olika lojaliteter de förväntas ha i sin yrkesroll. Det kan exempelvis uppfattas som motsägelsefullt att både stå på patientens sida och samtidigt underlätta arbetet för sjukvårdens övriga professioner.

Påverkar patienter och kollegor
Elisabet Sernbos studie visar att många sjukvårdskuratorer lägger mycket tid på att etablera och underhålla sociala relationer med andra professioner och socionomer för att kunna hänvisa vidare patienter som exempelvis har ekonomiska problem.
– Det faktum att det finns väldigt lite forskning om sjukvårdskuratorns arbetsvardag har bidragit till att deras yrke kan uppfattas som luddigt eller spretigt. Min studie visar att sjukvårdskuratorns arbete påverkar såväl patienter som kollegor i sjukvården och hela sjukvårdsorganisationen. Man bör därför inte underskatta effekten av sjukvårdskuratorns arbete, säger hon.

Sjukvårdskuratorer har blivit ett legitimationsyrke

Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Den 1 juli 2019 införde riksdagen en legitimation för kuratorer i hälso-och sjukvården. Syftet med legitimationen är framför allt att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att en kurator har rätt kompetens.

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
– Äntligen får de patienter som träffar hälso- och sjukvårdskuratorer samma patientsäkerhet som i den övriga vården. De har också tryggheten i att det är en person med rätt utbildning de möter. Kuratorerna har varit den enda högskoleutbildade professionen med direkt patientansvar som inte har legitimation. Nu har riksdagen rättat till den bristen och det är vi oerhört glada för, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Examen på 60 högskolepoäng
För att beviljas legitimation krävs en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen som omfattar 60 högskolepoäng. Legitimationen är dock inte knuten till ensamrätt att utöva yrket. De nya bestämmelserna innebär därmed inte att vissa arbetsuppgifter endast får utövas av legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer.

Övergångsregler
Fram till den 1 juli 2024 gäller övergångsregler och legitimation kan utfärdas till den som har socionomexamen eller annan relevant examen och har varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år. För dem som har relevant vidareutbildning är det tillräckligt att ha varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst två år.

Värdet av legitimerade kuratorer
– Det känns roligt att vi äntligen är i mål, Svensk Kuratorsförening har kämpat länge för detta. I den här viktiga frågan för patientsäkerheten är det nu upp till arbetsgivaren om man anser att man ska anställa en legitimerad hälso- och sjukvårdskurator eller inte. Vi befarar att somliga arbetsgivare vid nyanställning inte kommer att kräva att kurator ska vara legitimerad, säger Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
– Vi uppmanar alla behöriga kuratorer i sjukvården att ansöka om legitimation och kommer även att informera landstingen och regionerna om värdet av att anställa legitimerade kuratorer. Vi hoppas att det här kan påverka sjukhuskuratorernas status och lönebild. Vi hoppas även att legitimationen kan innebära att kurator blir en självklar kompetens inom all hälso- och sjukvård, säger Kristina Kolterud.

Legitimationskrav höjer statusen för kuratorer

Kristina Kolterud, ordförande i Svensk kuratorsförening.
Kristina Kolterud, ordförande i Svensk kuratorsförening.

Regeringen har föreslagit att legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården ska införas från och med den 1 januari 2019. Svensk kuratorsförening är en av de aktörer som arbetat länge för att legitimationskravet ska bli verklighet. Legitimationen stärker både patientsäkerheten och hälso- och sjukvårdskuratorernas status.

För att bli legitimerad hälso- och sjukvårdskurator föreslår regeringen att socionomer ska bygga på sin utbildning med en ny yrkesexamen på 60 högskolepoäng. För kuratorer som redan är verksamma i hälso- och sjukvården föreslås övergångsregler.

Stärker patientsäkerheten
– Syftet med att införa legitimation är främst att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att hälso- och sjukvårdskuratorer har rätt kompetens för yrket. Idag kan egentligen vem som helst kalla sig kurator eftersom det inte är en skyddad yrkestitel. I dagsläget omfattas inte kuratorer inom privat hälso- och sjukvård av skyldigheten att föra journal. När sjukvårdskuratorer blir ett legitimationsyrke omfattas även de av den obligatoriska journalföringen, vilket också stärker patientsäkerheten, säger Kristina Kolterud, ordförande i Svensk kuratorsförening, kurator och sektionsledare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Höjer status för kuratorer
Kuratorer är den enda akademiskt utbildade yrkesgruppen i hälso- och sjukvården som inte omfattas av legitimationskrav. Kristina Kolterud menar att det innebär att kuratorer ibland hamnar utanför, exempelvis när endast legitimerad personal erbjuds fortbildning. Legitimationskravet blir ett formellt erkännande av yrkesgruppens kompetens. Legitimationen gör även kuratorer till en ännu mer självklar yrkesgrupp i hälso- och sjukvården. Den jämställer även kuratorernas kompetens och status med andra legitimationsyrken i sjukvården.
– Hälso- och sjukvårdskurator är en yrkesroll som kräver viss utbildning och kompetens. Merparten av kuratorerna i hälso- och sjukvården har dessutom vidareutbildningar utöver socionomutbildningen. Svensk kuratorsförenings förhoppning är att legitimationskravet kan höja sjukvårdskuratorernas snittlöner och att kuratorer i hälso- och sjukvården får ett erkännande som de psykosociala experterna i vården, säger Kristina Kolterud.

Legitimation för kuratorer

Annika Strandhäll, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Annika Strandhäll, socialminister. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Socialdepartementet har skickat ut en departementspromemoria på remiss som föreslår en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården.

Kuratorers legitimerade yrkestitel skulle bli hälso- och sjukvårdskurator, och föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
– Nu tar vi ett ytterligare steg i arbetet med att göra kuratorer inom vården till ett legitimationsyrke. Det är viktigt för att tydliggöra den centrala roll de spelar i arbetet mot psykisk ohälsa, säger socialminister Annika Strandhäll.
Syftet är att öka patientsäkerheten och man föreslår en yrkesexamen, som ger en mer nationellt likformig kompetens som bättre anpassas till yrket.
Socionomutbildning eller annan relevant vidareutbildning med fem respektive två yrkesverksamma år får en övergångsbestämmelse.
Kuratorer i privat verksamhet omfattas också. Den vård som patienter får av yrkesgruppen blir mer patientsäker och av högre kvalitet, oavsett verksamhetsform.
Remisstiden är till den 29 november 2017.

Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utbilda

Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständigt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, diplomati och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av.

– Redan när jag började studera på högskolan var mitt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlighet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta i team tillsammans med övrig skolhälsovård, lärare, socialtjänst, polis och föräldrar. Det är ett yrke där jag verkligen kan göra skillnad, både för den enskilda individen och för hela familjer, säger Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening.
En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är fritt och att man ofta till stor del får lägga upp sitt eget arbete och styra sin egen tid. Som skolkurator har man dessutom goda möjligheter att sätta individuell prägel på sin yrkesroll.

Elever, lärare och föräldrar
– Skolkuratorsyrket har många intressanta aspekter. Vi arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna i deras närhet, vi har ett nära samarbete med övrig skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dåligt och unga som är allvarligt utsatta på olika sätt, säger Joakim Freij.
– Som skolkurator har man stor nytta av tidigare yrkeserfarenheter från bland annat socialtjänsten. Eftersom samtal är en viktig del av arbetet är utbildningar i motiverande samtal och andra samtalstekniker också en fördel. De allra viktigaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, diplomati och en förmåga att betrakta elevers situation utifrån ett helhetsperspektiv, säger Joakim Freij.

Spindeln i nätet vid oro
Han arbetar med individuella elevsamtal, fortbildning och dialog med lärare samt förebyggande arbete ute i klassrummen och handledning av elevstödjande personal. Viktiga syften med Joakim Freijs arbete är att förebygga mobbing, diskriminering och otrygghet och att främja en god social stämning på skolan. Vid orosanmälningar och krissituationer fungerar skolkuratorn ofta som spindeln i nätet, den som koordinerar kontakten med såväl familj som elever, övrig skolpersonal samt, vid behov, även polis och social­tjänst.
– Yrkesrollen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanligtvis mer fokus på individuella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadienivå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnivå, säger Joakim Freij.