Etikettarkiv: HVB / Boende

Säkra kvaliteten i familjevården

Rebecca Svensson, socionom och enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Rebecca Svensson familjehemsplacerades för första gången som treåring och hann bo på ett stort antal familjehem, jourhem och barnhem innan hon så småningom flytt­ade hemifrån som arton­åring. Som vuxen valde hon att utbilda sig till socionom och är idag enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Även om barnrättsperspektivet har förtydligats återstår många brister i familjehemsvården, där bristande kontroll ofta är en röd tråd.
– Mitt liv har varit en berg- och dalbana sedan min första familjehemsplacering. Mellan tre och sex års ålder omplacerades jag tio gånger. Med en frånvarande pappa och en missbrukande mamma har jag flyttat mellan olika städer, bytt skola över åtta gånger och bott på flera olika familjehem och barnhem, säger Rebecca Svensson, som regelbundet delar med sig av sina erfarenheter som socialsekreterare och klient via föreläsningar för familjevården och familjehem.
När hon föreläser får hon ofta höra att familjevården fungerar betydligt bättre idag än tidigare, men Rebecca Svensson instämmer bara delvis i det.
– Jag har bott i familjehem där jag och min lillasyster blev inlåsta i en mörk garderob när vi ansågs vara besvärliga, och i familjehem där vi fick ett jättefint omhändertagande. Men den genomgående känslan under hela min uppväxt var att ingen från socialtjänsten lyssnade på mina åsikter, erfarenheter och önskemål. Jag och min syster hade ingen möjlighet att själva påverka vår situation, säger hon.

”Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det.”

Många barn hamnar i kläm
Rebecca Svensson konstaterar att många barn fortfarande hamnar i kläm när socialtjänsten eller familjehemmen brister och betraktar bristande kontroll som en röd tråd i familjehemsvården.
– Glappet mellan Socialtjänstlagen och LVU, alltså frivilliga och tvingande insatser, är stort. Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det. De verktyg familjevården har att tillgå är tyvärr inte alltid tillräckligt ändamålsenliga och effektiva. Dessvärre prioriteras inte barnavården tillräckligt högt i många kommuner, trots att evidens bekräftar vikten av tidiga insatser. Då blir det svårt att fånga upp och hjälpa familjer innan det leder till placering. Kompetensbrist, resursbrist och en hög arbetsbelastning i socialtjänsten bidrar till situationen, säger hon.

Undvik slentrianmässiga frågor
En påtaglig förändring sedan Rebecca Svenssons egen uppväxt är ändå att barnperspektivet hamnat betydligt mer i fokus. Numera är det legio att ställa frågor till de berörda barnen i samband med en utredning, men det är stor skillnad mellan att fråga och att aktivt lyssna på vad barnen har att säga.
– Undvik slentrianmässiga frågor, se till att det finns ett tydligt syfte med de frågor som ställs. Somliga anser att man inte bör väcka den björn som sover genom att ställa frågor om exempelvis sexuella övergrepp och våld, men jag anser att det är socialtjänstens skyldighet att ställa frågor även om smärtsamma upplevelser. Socialsekreterare som tar sig tid att aktivt lyssna till barn bidrar även till att tidigt grundlägga barnens förtroende för socialtjänsten, säger Rebecca Svensson.

Prioritera uppföljning
Hon uppmanar socialsekreterare att undvika högtravande myndighetsspråk i sina utredningar. Formulera dig i stället på ett sätt som barn kan förstå, då når budskapet med säkerhet även fram till förvaltningsrätten och IVO.
– Det är också oerhört viktigt att eftervården och uppföljningen av barn och unga som exempelvis fyllt arton och är klara med sin familjehemsplacering prioriteras mer. De befinner sig i en känslig övergång och är många gånger i stort behov av socialtjänstens stöd, säger Rebecca Svensson.

Att hjälpa placerade barn

Hélène Lagerlöf engagerar sig i barn och ungdomar som placerats i familjehem eller HVB-hem.

Barn och ungdomar som placeras i familjehem eller HVB-hem får ofta en tuff start i livet, och socionomen och forskaren Hélène Lagerlöf ser hur viktigt det är att följa upp deras vardagsliv.
– Det är mycket viktigt hur det fungerar med skola, fritid och kamrater, säger hon.

För tio år sedan skrev socionomen Hélène Lagerlöf, forskare vid Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola), sin avhandling om levnadsnivån bland barn placerade på familjehem och institutioner. Den visade att de placerade barnen hade lägre resurstillgång än andra barn, och att många också var utsatta för mobbning.
– Jag har tyvärr inte haft möjlighet att göra om studien nu. Men jag vet att Barnombudsmannen har ställt frågor till placerade barn om deras levnadsförhållanden, och deras bild påminner om vad jag såg för 10 år sedan. Det finns en hel del saker som man önskar skulle vara annorlunda för de placerade barnen, som att de skulle få en större kompensation när de blir placerade i samhällets vård. En placering borde innebära att de kommer ett snäpp uppåt i livet, säger Hélène Lagerlöf.

”Det finns en hel del saker som man önskar skulle vara annorlunda för de placerade barnen.”

Gå kvar i skolan
Vad samhället kan erbjuda för resursnivå blir centralt.
– Det är viktigt att påpeka att många familjehem och HVB-hem gör ett enormt viktigt arbete, men det måste till något ytterligare för att stödja.
Som socialsekreterare inom myndigheter ställs man inför många utmaningar i sitt arbete med barn, och Hélène Lagerlöf betonar vikten av god uppföljning.
– Hur ser levnadsförhållandena ut under placeringen i förhållande till hur det såg ut tidigare? Och vad innebär det? Ofta sker omplaceringar, men om skolgången fungerat under den tidigare placeringen bör man göra sitt yttersta för att ungdomen ska kunna gå kvar i samma skola även om placeringen ändras, då skolbyten kan vara problematiska för många unga.

Ta bort stigmat
Socionomer kan också vara till hjälp när det kommer till att sprida kunskap om vad placering i familje- eller HVB-hem innebär.
– Det finns stora möjligheter för socionomer att informera lärare och skolungdomar om vad placeringar är för något, för att ta bort en del av stigmat som finns kring det. Sedan gör ju skolkuratorerna ett stort jobb också, säger Hélène Lagerlöf.
I början av sin avhandling citerar hon en sång av Eva Dahlgren: ”Transport eller en helig stund. Beror på hur man ser det.”
– Det jag vill förmedla med det citatet är att man kan se barns uppväxt antingen som enbart en transport till vuxenlivet, eller som något som ska vårdas ömt och tas tillvara. Man bör ge förutsättningar för att det ska gå bra när de blir vuxna, men lika viktigt är det att ge dem förutsättningar för en bra barndom.

Signs of Safety för barn och familjer – grundsten på FAM-huset

Elinor Sjölin, utrednings och behandlingsansvarig, Deni Molin, verksamhetschef och Therese Klarström, biträdande verksamhetschef på FAM-huset.
Elinor Sjölin, utrednings och behandlingsansvarig, Deni Molin, verksamhetschef och Therese Klarström, biträdande verksamhetschef på FAM-huset.

På FAM-huset kombineras lång erfarenhet och gedigen kunskap med moderna förhållningssätt som Signs of Safety.
– Modellen sätter fokus på att lyfta det positiva och bidrar till att vi får återkoppling och bekräftelse på att vårt arbete för barnen och deras familjer verkligen gör skillnad, säger Deni Molin, verksamhetschef.

Många socionomer brinner för att arbeta med familjer och ha ett tydligt barnperspektiv. På FAM-huset, där all verksamhet är samlad under ett och samma tak, går utredning och behandling hand i hand.
– Att ha sin arbetsplats i samma hus som behandlingshemmet innebär att vi dagligen kan se och följa hur vårt arbete gör konkret skillnad för barnen och familjerna vi möter. Det gör att vi känner en stor meningsfullhet i vårt arbete, säger Elinor Sjölin, arbetsledare med ansvar för utredning och behandling på FAM-huset.
Hon får medhåll av Deni Molin som berättar att utredningarna bedrivs i enlighet med BBIC metoden och syftar till att besvara socialtjänstens frågeställningar.
– Några av skillnaderna jämfört med en traditionell socialsekreterartjänst är att du möter familjen du utreder kontinuerligt och får en djupare inblick i familjens vardag. Risk och skyddsfaktorer observeras, dokumenteras och analyseras för att sedan återges fortlöpande till familjen vilket många gånger sätter igång positiva förändringsprocesser hos den enskilde.

Klicka här för mer information om FAM-huset HVB

Signs of Safety
Alla insatser som FAM-huset erbjuder bygger på evidensbaserad praktik. För tre år sedan började Signs of Safety-förhållningssätt att implementeras i verksamheten. Med barnen i fokus skapas åtgärder som alla involverade ska känna till och gemensamt verka för barnets trygghet. Från föräldrarna till lärare, släktingar, vänner och olika myndighetspersoner.
– Signs of Safety handlar om att hitta befintliga styrkor och resurser för att i nästa steg hjälpa familjerna att själva utveckla dessa vidare. Nätverket runt barnen byggs in som en viktig del i arbetet där syftet är att forma en säkrare och tryggare vardagsmiljö för barnet, utan omplacering, förklarar Elinor.
Deni påpekar att Signs of Safety skapar tydlighet – för alla parter.
– Resultaten är framförallt enkla att återge till föräldern som på så vis får en större förståelse för sin situation och vad den behöver jobba med.

Ständig utveckling
Ständig utveckling är en viktig ledstjärna för hela verksamheten.
– Vi behöver utvecklas kontinuerligt för att upprätthålla en hög kvalitet och satsar både på interna och externa utbildningar för att vara uppdaterade inom de senaste utrednings- och behandlingsmetoderna, säger Deni som berättar att alla anställda får ett gediget utbildningspaket och goda utvecklingsmöjligheter.
– På FAM-huset finns många medarbetare som sitter på en gedigen kunskap och erfarenhet som de delar med sig av i verksamheten samtidigt som vi välkomnar nyblivna socionomer som bidrar med nya idéer och den senaste forskningen. Jag ser på FAM-huset som en prestigelös och modern arbetsplats där evidensbaserade metoder kombineras med en stor dos medmänsklighet och empati.
Elinor, som är inne på sitt tionde år som anställd på FAM-huset, kan varmt rekommendera andra socionomer att följa hennes exempel.
– Vi är en bra arbetsgrupp som har en gedigen grund med tydliga rutiner och arbetssätt att stå på samtidigt som det finns en framåtanda och öppenhet för nya rön. Jag uppskattar också den stora flexibiliteten i arbetet och möjligheten att arbeta nära barnen och deras föräldrar varje dag.

Klicka här för mer information om FAM-huset HVB

FAM-huset – Frälsningsarmén

• FAM-huset är en del av Frälsningsarméns sociala arbete och har bedrivits som mödrahem sedan 1943 och som HVB-hem sedan 1991.
• Målgruppen är föräldrar med barn upp till 13 år och gravida kvinnor.
• Verksamheten med totalt 16 platser arbetar på uppdrag av socialtjänsten med IVO som tillsynsmyndighet,
• Verksamheten bedriver även öppenvård på uppdrag av socialtjänsten.
• Gästerna bor i lägenheter belägna i samma fastighet som allmänna utrymmen och personalrum.

www.fralsningsarmen.se/fam-huset

www.fralsningsarmen.se

Satsar på skyddade boenden med barnrättsperspektiv

Malin Rekke, legitimerad psykolog på Bris.
Malin Rekke, legitimerad psykolog på Bris.

Stadsmissionen och Bris driver sedan hösten 2018 samverkansprojektet Barns rätt i skyddat boende. Det är ett unikt projekt där aktörerna gemensamt utvecklar ett koncept för att driva skyddat boende utifrån ett barnrättsperspektiv. Utgångspunkten är att barn som upplevt våld i hemmet är egna rättssubjekt och egna aktörer i sina liv. Det är därför avgörande att de får göra sin röst hörd kring sina behov.

Ambitionen är att barn som bor på skyddat boende ska få en så vanlig barndom som möjligt, trots sina erfarenheter av att ha upplevt våld och våldets konsekvenser. Ett viktigt syfte är att utveckla en modell för hur man kan stärka barnrättsperspektivet på skyddade boenden i många olika kontexter.
– På våra skyddade boenden med barnrättsperspektiv ges barn som upplevt våld hemma möjlighet att vara med och utforma en verksamhet som möter deras behov av skydd och stöd. Barn får dessvärre alltför sällan möjlighet att berätta om sin situation och dela med sig av sina erfarenheter av att leva med våld i familjen, säger Sara Liljegren, projektledare och enhetschef på Stadsmissionen i Linköping.

Klicka här för att läsa om allt som är aktuellt just nu på Bris

Klicka här för att läsa mer om barns rätt i skyddat boende

Sara Liljegren, projektledare och enhetschef på Stadsmissionen i Linköping.
Sara Liljegren, projektledare och enhetschef på Stadsmissionen i Linköping.

Barn vill dela med sig
I juli 2020 kom Bris och Stadsmissionens rapport ”Min tur att berätta: barns röster om att leva med våld”. Rapporten bygger på samtal med barn som har upplevt våld och som har vistats på skyddade boenden. Syftet är att synliggöra barns egna perspektiv på hur våldet påverkar hela deras livssituation på kort och lång sikt, och att skyddet och stödet behöver stärkas och utgå från barnets behov.
– Barnens vittnesmål markerar tydligt varför ett starkare barnrättsperspektiv behövs på skyddade boenden. Rapporten visar att barn är kompetenta aktörer i sina egna liv som ofta har betydligt bättre insikt i sin situation än vad vuxenvärlden tror. Många gånger brister det i att tillgodose barnets rättigheter som delaktighet, skola, hälsovård, meningsfull fritid och att bearbeta konsekvenserna av våldet, säger Sara Liljegren.
– Alla barnen i intervjuerna upplever att vuxna inte frågat dem om deras upplevelser av våldet och inte heller berättat för barnen vilka rättigheter de har. Vi vill förändra så att barnen blir bemötta som egna individer, att vuxna frågar dem om deras upplevelser av våldet och lyssnar på vad de berättar. Att de har rätt till egna samtal, riskbedömningar, egna utvärderingar och egen delaktighet i rättsprocesser säger Malin Rekke, legitimerad psykolog på Bris.

Klicka här för att läsa om allt som är aktuellt just nu på Bris

Klicka här för att läsa mer om barns rätt i skyddat boende

Stadsmissionen & Bris

Samverkansprojektet är treårigt och finansieras via medel från Postkodlotteriet. Projektmetodiken baseras på Bris metod ”Expertgrupp barn” som utgår från att barn är experter på sina egna liv med viktiga erfarenheter, tankar och funderingar.

www.bris.se
www.sverigesstadsmissioner.se

Helhetsperspektiv och evidens på WeMind HVB

Viktor Lundberg och Anton Lyberg, socionomer på WeMind HVB. Foto: Gonzalo Irigoyen
Viktor Lundberg och Anton Lyberg, socionomer på WeMind HVB. Foto: Gonzalo Irigoyen

På WeMind HVB arbetar högt kompetenta, tvärprofessionella team för att hjälpa pojkar med beteendeproblematik. Här är fokus att förbättra vården av unga, med evidensbaserade, tydligt strukturerade metoder och mätbara resultat.

Vackert beläget på Gålö strax utanför Stockholm ligger WeMinds HVB-hem Stegsholm. Här finns 23 platser för pojkar mellan 14 och 18 år som behöver förändra sina beteendemönster. Ofta rör det sig om ungdomar med en kombination av neuropsykiatriska och psykiatriska funktionshinder och stora psykosociala behov. Ungdomar med missbruk eller kriminalitet i problembilden tillhör inte målgruppen.

Tvärprofessionella team
På Stegsholm samarbetar socionomer, psykologer och behandlingsassistenter i sammansvetsade team runt ungdomarna. Behandlingsmetoderna är strikt evidensbaserade och omfattar bland annat TBA (tillämpad beteendeanalys), KBT samt färdighetsträning i grupp och i sociala och vardagssammanhang.
– Vi har olika kompetenser som kompletterar varandra. WeMind är psykologdrivet, vilket är en stor fördel, eftersom det finns tydliga strukturer och processer i behandlingen och kontinuerlig utvärdering av resultat. Detta kunde jag ibland sakna i mina tidigare jobb som socialsekreterare, säger socionomen Anton Lyberg, som kom till WeMind HVB 2016 efter några år inom socialtjänsten. Idag arbetar han som biträdande föreståndare och ärendeansvarig, med särskild fokus på medbestämmande och på att utveckla föräldraarbetet.

Klicka här för att läsa mer om oss och hur man ansöker om plats

Drivande kraft
Som socionom på WeMind HVB är du experten på nätverksarbete och spindeln i nätet när det gäller helhetsperspektivet runt varje ungdom. Kontakten med familj, skola och socialtjänst är centrala delar av arbetet, liksom att skapa en meningsfull fritid.
– Vi ser till att livet runt omkring varje ungdom fungerar. Det är en förutsättning för att behandlingen ska vara framgångsrik. Vi socionomer är en drivande kraft i detta och vi kommer ungdomarna väldigt nära, berättar Viktor Lundberg, som också han är biträdande föreståndare och ärendeansvarig. Han har arbetat på Stegsholm i fyra år, och som hängiven skateboard- och snowboardåkare har Viktor engagerat sig i att berika ungdomarnas vardag med sportaktiviteter.
WeMind HVB präglas av hög kompetens och kontinuitet hos medarbetarna och en vardag där fasta rutiner och tydliga regler ger trygghet för ungdomarna.
– Här vill vi verkligen göra skillnad på riktigt i ungdomarnas liv, säger Viktor och Anton. Det är resultaten som är det viktiga och den inställningen genomsyrar hela verksamheten.

WeMind HVB

WeMind HVB startades med det uttalade syftet att bidra till att förbättra den vård som ges till placerade barn. Vår målsättning är att vara kvalitetsledande i erbjudandet av evidensbaserad och utvärderad vård i HVB-miljö, och vi vill genom transparens och dialog bidra till utveckling av ungdomsvården i sin helhet. Vi tror att en kompetensintensiv och forskningsnära verksamhet är nyckelkomponenter för att uppnå detta, tillsammans med ett förstklassigt bemötande och en personalgrupp som trivs med sitt jobb.

www.wemindhvb.se

Skyddade boenden med barnrättsperspektiv

Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.
Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.

Att lyfta fram barnens perspektiv vid placering i skyddade boenden är angeläget av flera anledningar, inte minst för att kunna ge barnet förutsättningar att bearbeta sina våldsupplevelser och möjlighet att återgå till en trygg vardag.

– Vi bedriver skyddat boende med barnrättsperspektiv i Göteborg, som är en del i Bris och Sveriges Stadsmissioners samarbetsprojekt ”Barns rätt i skyddat boende”. Där genomgår barnen samma kartläggning av våldsutsatthet, behov av insatser och skyddsbehov som sina placerade mödrar. Vi använder samma evidensbaserade riskbedömningsverktyg på såväl mödrarna som barnen, säger Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.

Insatsbeslut även för barnen
På Stadsmissionens skyddade boende finns en särskild barnpedagog som kontinuerligt informerar barnen och arbetar aktivt för att stärka deras delaktighet i situationen.
– Vi är särskilt noga med att barnen delges och tar till sig information i samband med in- och utflyttning. Mamman eller dess handläggare avgör när insatsen ska avbrytas. Så länge det inte finns någon beslutad insats med fokus på barnet så är det inte barnets behov av skydd och stöd som avgör exempelvis hur lång vistelsen på ett skyddat boende ska bli, säger Catarina Berndtsson.
– Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås får konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa. Grunden till att förändra situationen och stärka barnrättsperspektivet på fler skyddade boenden är att fatta separata insatsbeslut för barnen. Med en insats kommer också ett uppföljningsansvar från socialtjänstens sida. Utan konkreta insatser riskerar barnens perspektiv att hamna i skymundan, säger Catarina Berndtsson.

”Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås ger konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa.”

Placera barn utan samtycke
I somras kom promemorian ”Stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende”, där Socialdepartementet föreslår att socialnämnden ska få en ny befogenhet att omedelbart kunna placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, även om det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Promemorian kompletterar betänkandet ”Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende”.
– Promemorian fokuserar även på stärkt sekretess och dessa barns möjlighet till skolgång. Promemorian överensstämmer i stora drag med de förändringar vi anser behövs. Samtidigt är det viktigt att inte ha för korta beslutsprocesser, det skapar otrygghet och oförutsägbarhet för barnet. Här behöver man ta avstamp i vad forskningen säger om barn och trauma­samtal. För att kunna påbörja traumasamtal krävs en viss långsiktig förutsägbarhet, säger Catarina Berndtsson.

Vi arbetar med helheten

Adonia startades 2013 av Gustav Bobeck och Gabriel Johnsson med en önskan om att göra världen lite bättre. I grunden fanns en övertygelse om alla människors lika värde och rätten till ett gott liv. Den övertygelsen har lett till att Adonia idag kan erbjuda en helhet, allt från familjehemsvård till ett boende där du som vuxen kan få stöd till ett värdigt liv.

Adonia erbjuder boende med stöd eller behandling på uppdrag av socialtjänsten. Målet är alltid att människor ska bli självständiga utefter sina förmågor och känna sig trygga.
Adonia har även en bemanningssida med inriktning på socialtjänsten med socialsekreterare, behandlingspersonal, handledare, terapeuter och chefer på olika nivåer som både kan myndighetsutövning och arbeta med verksamhetsutveckling.
Adonia har ramavtal med mer än 100 kommuner och har de tillstånd som krävs för den verksamhet vi bedriver.

”Jag är väldigt, väldigt nöjd med Adonia. De har kunniga medarbetare som är professionella och lätta att samarbeta med. Det är alltid lätt att få kontakt, och de är snabba att höra av sig om det händer något som jag kanske behöver veta. De engagerar sig.”

Beställare, anställd hos socialtjänsten

Välutbildad personal
Inom Adonias olika boendeformer – boende med stöd, boende med skydd, stödboende och familjehem – arbetar välutbildad personal som kan erbjuda olika typer av utredningar, återfallsprevention, familjebehandling, Trappan, Freda och Patriark. Adonia kan även erbjuda behandling utifrån metoder som Repulse, CPU, HAP, Connect, Suicidprevention, Active Parenting, Strategi, LFT och ACT.
Adonia erbjuder även Kvinno- och mansjour för de som är i behov av att snabbt komma ifrån en destruktiv relation. Adonias personal kan hämta upp familjer och ta dem till våra skyddade lägenheter som är möblerade och klara för inflytt.
Den erfarenhet och kunskap som Adonia samlat på sig genom åren lägger idag grunden för allt vårt arbete. Vilken sorts insats det än handlar om arbetar personal på Adonia alltid professionellt, genomtänkt, systematiskt och långsiktigt hållbart. På Adonia möter vi varje människa som en unik individ med en helt egen livshistoria, och unika drömmar och behov. Adonia har barnkurator i organisationen för att kunna tillvarata barnens intresse.

”Vi hade konsult på arbetsledande position. Denne var mycket noggrann, oerhört kunnig, lojal och ambitiös. Konsulten tog ett ekonomiskt ansvar, införde nya förhållningssätt, ökade och avsevärt förbättrade samverkan mellan handläggarna och övriga delar av organisationen. Konsulten hade ett mycket gott bemötande och ett behagligt sätt.”

Beställare, anställd hos socialtjänsten

Adonia

Organisatoriskt verkar Adonia i Västsverige, men Adonias familjehem finns i hela Sverige.
Enheter i Uddevalla, Ulricehamn, Borås och Göteborg.
Totalt 18 anställda, både män och kvinnor med olika kulturella bakgrunder och olika språkbaser såsom spanska, tigrinia, och somaliska.

Läs mer om oss på www.adonia.se

Kontakt:

Familjehem:
Joachim Berner
0721-85 25 62

Boende med olika former av stöd:
Petra Isaksson
031-757 51 10

Verksamhetsutveckling eller bemanning:
Katarina Rademacher
0721-85 25 50

www.adonia.se

aMHigo – vårdkedja genom livet

Daniel Risnert, socialpedagog och Ulrika Jonsson, socionom. Foto: Mats Engfors/Fotographic
Daniel Risnert, socialpedagog och Ulrika Jonsson, socionom. Foto: Mats Engfors/Fotographic

aMHigo arbetar med hela familjen, genom livets alla skeden.
På aMHigos olika behandlingshem i Boden kan du utvecklas professionellt, i sammansvetsade team där din insats verkligen gör skillnad.

aMHigo är, med sin bas i Boden, norra Sveriges enda privata utförare av HVB för utredning av anknytning/föräldraförmågan i småbarnsfamiljer. Förutom HVB-hem för ungdomar, skyddat boende och utredningshem erbjuder aMHigo bland annat familjehem, stödboende för unga och öppenvård för att stötta barn, ungdomar och vuxna. I takt med att verksamheten växer utökar aMHigo personalgruppen. Det är utöver socionomer även socialpedagoger, beteendevetare och rättsvetare som är med och utvecklar verksamheten.

Småskaligt
– Tanken är att vi ska kunna erbjuda våra klienter en sammanhållen vårdkedja, oavsett var i livet man befinner sig. Det är starkt fokus på småskalighet och kvalitet. Våra beslutsvägar är korta och det är högt i tak. Här tar vi vara på medarbetarnas kompetens och man har alla möjligheter att driva förändringsarbete och påverka, berättar socionomen Ulrika Jonsson.

Klicka här för att läsa mer om våra tjänster

Fritt och aktivt
Hon får medhåll av medarbetaren Daniel Risnert. Han var från början golvläggare, men ville arbeta med människor och jobbade under fyra år på HVB-hem innan han utbildade sig till socialpedagog. Idag arbetar han med utredningar på aMHigos utredningshem i Boden.
– Det är ett enormt fritt, aktivt och varierande arbete, där vi jobbar väldigt nära familjerna. De bor vanligtvis hos oss i åtta veckor och under den tiden hinner vi lära känna dem väl. Här kan man ta egna initiativ och utforma arbetet självständigt. Det är väldigt stimulerande, säger han.

Bred kompetens
I personalgruppen på aMHigo finns allt från unga, nyutexaminerade till personer med lång erfarenhet av socialt arbete. Många har tidigare arbetat inom socialtjänsten och det finns ett brett kontaktnät och nära samarbete med olika kommuner. Gemensamt för alla medarbetare är det starka engagemanget och kvalitetstänkandet, framhåller Ulrika och Daniel.
– Här finns ett helhetstänkande där ledorden är trygghet och kompetens. Vi vill att våra boende ska få livskvalitet och balans mellan utredning, behandling och fritidsintressen.

Klicka här för att läsa mer om våra tjänster

aMHigo

Utöver utredning och utbildningar erbjuder vi öppenvårdsinsatser samt boenden i form av familjehem, stödboende, skyddat boende, utredningshem/HVB för barnfamiljer och HVB ungdom, som är ett litet boende med fyra platser för ungdomar i åldern 13–18 år.
Vi har spetskompetens inom utredning, anknytning, missbruk, våld, hedersproblematik, kriminalitet, trauma och PTSD.

Ett stegvis lärande för livet

WeMind HVB ligger på Gården Stegsholm på Gålö i Haninge kommun. Foto: Fredrik Lindström
WeMind HVB ligger på Gården Stegsholm på Gålö i Haninge kommun. Foto: Fredrik Lindström

HVB-hem är ett samhällsstöd som ska hjälpa barn och unga att få ordning på livet och framtiden. På behandlingshemmet WeMind arbetar man stegvis med att flytta över allt mer funktion till hemmaplan.
– Livet ska fungera lika bra där som hos oss, säger Gösta Liljeholm, föreståndare.

Gösta Liljeholm, föreståndare för behandlingshemmet WeMind HVB. Foto: Anna Persson
Gösta Liljeholm, föreståndare för behandlingshemmet WeMind HVB. Foto: Anna Persson

Gösta Liljeholm har lång erfarenhet av arbete som psykolog inom socialtjänstens utförarverksamhet.
– Jag har sett en stor nytta i att kunna korsbefrukta dessa två världar och ägnat min yrkeskarriär åt att försöka förstå hur en verksamhet för barn och ungdomar med olika svårigheter ska se ut för att ge bästa möjliga resultat.
En viktig del av upplägget på HVB-hemmet, som Gösta Liljeholm driver sedan 2014, är att arbeta individbaserat och skapa team kring varje barn, bestående av socionom, psykolog och behandlingsassistent. I stort sett halva behandlingstiden ägnas åt att förbereda de placerade för ett självständigt liv i samhället.
– Det är lätt att underskatta hur mycket stöd man får på ett HVB-hem. Vi behöver verkligen kunna finnas med på hemmaplan under en period och bygga kring det, säger Gösta Liljeholm.

Utslussningen individbaserad
Även utslussningen är individbaserad.
– Teamen lägger upp en plan för varje barn med utgångspunkt från vad varje person behöver lära sig och kunna när det är dags att gå vidare. Behandlingstiden hos oss är i genomsnitt ett år, och den största förändringen sker i allmänhet under de första sex månaderna. Det andra halvåret går i mycket ut på att jobba med utökad hemvistelse, där barnen till exempel måste använda samma regler hemma som hos oss.

”Det går inte att förändra människor mot deras vilja. Man måste låta dem komma dit att de är redo att göra förändringen själva.”

Finns nära våra barn
Grundtanken som genomsyrar hela vår verksamhet att är att kompetens nära barnen.
– Det tror jag är en nyckelfaktor. Det går inte att förändra människor mot deras vilja. Man måste låta dem komma dit att de är redo att göra förändringen själva. Att våra professioner alltid finns nära våra barn och ungdomar är av avgörande betydelse i den strävan.
För framtiden hoppas Gösta Liljeholm på att samhället ska kunna erbjuda ett bättre system för att ge barn i svårigheter ett långsiktigt stöd.
– Inte minst unga vuxna-gruppen är mycket sårbar. Det är en grupp där vi verkligen behöver anstränga oss för att de ska kunna hitta in i samhället på ett bra sätt.