Etikettarkiv: Forskning

SBU-rapport pekar på behov av stödinsatser

Knut Sundell, projektledare vid SBU. Foto: Svenska Spel
Knut Sundell, projektledare vid SBU. Foto: Svenska Spel

SBU har kartlagt vilka stöd som finns för unga som flyttar från social dygnsvård.
– Till skillnad från i Sverige finns det i USA en federalt delfinansierad insats som stöttar inom områden där dessa barn och ungdomar ofta får problem, säger Knut Sundell, projektledare.

Barn och unga som växer upp i familjehem eller på HVB-hem har en väsentligt sämre prognos för vuxenlivet när det gäller till exempel hemlöshet, arbetslöshet, beroende av offentligt bistånd, fysiska och psykiska problem samt kontakt med straffrättssystem. Ett sätt att motverka dessa problem är genom stödinsatser när unga flyttar från familjehem eller HVB-hem till ett eget boende.
I USA tillämpas sedan 1985 ”Independent Living Services” som till del finansieras av federala pengar. Stödet ges proaktivt och kan handla om hur det går till att få ett arbete, behålla en bostad och vikten av att fullfölja en utbildning.
– Verksamheten pågår under cirka ett år innan utflytt från placeringen. Stödet är frivilligt, men i USA deltar 2/3 av alla i målgruppen, berättar Knut Sundell, projektledare vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Studier visar positiva effekter
Under de 35 år som USA erbjudit stödet har det gjorts sju välgjorda utvärderingar av verksamheten. Totalt har 6000 ungdomar deltagit i undersökningarna, hälften pojkar och hälften flickor, med en placeringstid på i genomsnitt fyra år.
– Resultaten pekar på positiva effekter av insatsen. Ungdomarna har 1–2 år efter insatsen oftare ett stabilt boende, de har fullföljt gymnasiet och i större utsträckning påbörjat eftergymnasial utbildning. De har också ofta ett betalt arbete, berättar Knut Sundell som påpekar att det även finns områden där det inte går att utläsa några effekter eftersom det saknas forskning.
– Hit hör till exempel livskvalitet, hälsa, kriminalitet och tillgång till sociala nätverk.

”Stöd inför utflyttning verkar vara en väg för att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar i livet.”

Behövs stöd vid utflyttning
Vilket stöd finns då för unga som lämnar social dygnsvård i Sverige? Det finns bara två inventeringar från 2011 respektive 2016. Båda visar att det är mycket få som får ett förebyggande stöd.
– De båda forskarna Höjer och Sjöblom intervjuade 111 av landets socialchefer. Av dessa hade två till fyra procent ett riktat stöd för målgruppen.
Även SBU har undersökt hur vanligt det är. Av 81 kommuner uppgav sju procent att de erbjöd stöd.
– Erfarenheterna från USA visar att stöd inför utflyttning verkar vara en väg för att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar i livet. Inte så att det hjälper alla, men det är åtminstone fler som får ett bättre liv på kort sikt. Rapporten pekar helt klart på ett behov, som ungdomar som bor hos sina föräldrar får naturligt av sin familj, men som unga i social dygnsvård saknar. Vi ser stödet som en viktig pusselbit i hjälpen till barn och ungdomar som inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar, fastslår Knut Sundell.

Vill du forska i socialtjänsten?

Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS) är ett samarbete mellan Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet som pågår mellan 2019-2026 för att främja långsiktig kunskapsbildning i socialtjänsten.

Alla som arbetar i socialtjänsten med behörighet till forskarutbildning är välkomna att söka. De fyra universiteten ligger belägna i Sveriges södra delar vilket ger en stark regional anknytning som främjar samverkansmöjligheter.

Ansökningsperioden pågår mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021.

Klicka här för att läsa mer om ansökan till forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten

Om Forskarskolan

Forskarskolan verkar nationellt vilket betyder att alla som arbetar i socialtjänsten med behörighet till forskarutbildning är välkomna att söka. De fyra universiteten ligger belägna i Sveriges södra delar vilket ger en stark regional anknytning som främjar samverkansmöjligheter.

Den andra antagningen har skett under våren 2020 med studiestart 1 september 2020. Åtta personer har antagits, fördelade på Lunds universitet, Malmö universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.

Forskarskolan gör tre utlysningar som riktar sig mot följande områden:

  • Barn, unga och familj (2019)
  • Omsorg, äldre och funktionshinder (2020)
  • Öppet tema (2021)

Utlysning två var öppen mellan 9 december 2019 och 9 mars 2020, Den tredje och sista ansökningsperioden pågår mellan 1 december 2020 och 1 mars 2021.

Prioriterade forskningsområden för socialtjänsten

Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU och Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.
Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU och Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.
SBU och Forte har tillsammans kartlagt vilka forskningsområden som socialchefer och brukare vill prioritera inom socialtjänstens område. Undersökningen har resulterat i en lista på tio prioriterade områden.

Närmare 600 personer har ingått i undersökningen, som gjorts i samverkan mellan SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och Forte, som är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Undersökningen är en del av Fortes långsiktiga program Tillämpad välfärdsforskning, och genomfördes september – oktober 2018.
– Satsningen är unik. Det är första gången som den här modellen används för att identifiera och prioritera forskningsfrågor på socialtjänstområdet och där både socialtjänst och brukare får komma till tals. Vi ville nå ut brett och få fram relevanta forskningsområden som verkligen skulle kunna vara till nytta för praktiken säger Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU.

Tio prioriterade områden
Undersökningen, som bestått av enkäter och diskussionsgrupper, har resulterat i en lista på tio områden, där man vill se utökad forskning. Områdena omfattar bland annat hur brukares delaktighet kan utvecklas, effekter av tidiga insatser, implementering av evidensbaserade metoder, effekten av idéburen välfärd samt framgångsfaktorer för effektiv samverkan.
– Det är breda områden och resultatet är inte förvånande eftersom det tyvärr finns stora kunskapsluckor inom forskning om socialtjänsten. Det som möjligtvis var lite överraskande är den breda samsynen mellan socialchefer och brukare. Vi är trygga med att vi har fångat upp de viktigaste frågorna, säger Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.

Rikta resurser dit de gör nytta
För SBU kommer undersökningsresultatet att utgöra ett viktigt stöd i myndighetens arbete med forskningssammanställningar, och för Forte vara underlag för kommande utlysningar inom programmet Tillämpad välfärdsforskning som syftar till att förbättra kunskapsläget inom socialtjänsten. I programmet ingår också en forskarskola, som ger personer i socialtjänsten en möjlighet att bedriva akademisk forskning på deltid, vid sidan av det ordinarie arbetet.
– Det är viktigt att vi finansierar forskning som har direkt relevans och tillämpning för verksamheten. Nu när vi har definierat behoven utifrån både professionens och brukarnas perspektiv kan vi rikta resurserna dit där de gör mest nytta, säger Stella Jacobson.
– Det finns förväntningar på välfärden, framhåller Therese Åström och Stella Jacobson. Därför är det väldigt spännande att skapa nya förutsättningar för forskning inom socialt arbete och att sprida kunskap.

Exempel på prioriterade forskningsområden
• Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten?
• Hur kan socialtjänsten arbeta med implementering och införande av evidensbaserad kunskap?
• Vilka effekter har olika insatser?
• Vilka effekter har idéburen välfärd?
• Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan?

Professionell yrkesidentitet är en färdighet som kräver övning

uppsala_Socionom-64-R
Ann-Sofie Bergman, lärare och docent i socialt arbete, Mikaela Baum, socionom och lärare och Maria Trost, dramapedagog. Saknas: Mary Nilsson, socionom och lärare. Foto: Göran Ekeberg / AddLight
Personlig utveckling är en viktig del av vägen till professionskompetens inom socialt arbete. CESAR, Centrum för socialt arbete vid Uppsala universitet, har under senare år satsat extra resurser på socionomprogrammets kurser i PPU, personlig och professionell utveckling.

Sociologiska institutionen
Siv-Britt Björktomta, universitetslektor och föreståndare för Centrum för socialt arbete. Foto: Mikael Wallerstedt
Siv-Britt Björktomta, universitetslektor och föreståndare för Centrum för socialt arbete, är glad över att den nya kursplanen för PPU är på plats.
– Vi vet att omsättningen på socionomer är hög. För att klara jobbet och hålla länge i yrket behövs en professionsidentitet som är förankrad i det personliga jaget, inte i det privata. Personlig och professionell utveckling är en viktig del av den strävan.
Även centrumet i sig är relativt nytt. CESAR startades för drygt ett år sedan som ett led i Uppsala universitets satsning på socionomutbildning och forskning i socialt arbete.
– Med en forskningsanknuten undervisning kan vi göra vår utbildning ännu bättre, fastslår Siv-Britt Björktomta.
CESAR har bland annat resulterat i ökad lärartäthet och att det finns fler verksamma socionomer med olika arbetslivserfarenheter i lärargruppen.
– Jag hoppas att centrumet ska bidra till en nära koppling mellan akademi och praktik, att yrkesutövningen sker utifrån evidens och att vi som arbetar inom vården även beforskar vårt arbete. Då är närheten till en institution avgörande, säger Kjerstin Larsson, lärare och docent i socialmedicinsk forskning, som även arbetar som kurator ett par dagar i veckan.
– Jag har stora förhoppningar på CESAR och det faktum att vi har många socionomer anställda. Att lärarna vet vad jobbet innebär gör det kommande yrkeslivet mer verkligt för studenterna.

uppsala_20190117_182532_kjerstin
Kjerstin Larsson, lärare och docent i socialmedicinsk forskning.
Nya moment
Ann-Sofie Bergman, lärare och docent i socialt arbete, berättar att dramapedagogiska övningar och loggar är två relativt nya moment i utbildningen. I anslutning till kursernas seminarier skriver studenterna reflekterande texter, dels som verktyg för sin egen utveckling i yrket, dels som utveckling i akademiskt skrivande.
– Loggarna ska bestå av personliga reflektioner som i slutet av terminen används som empiriskt underlag då studenterna ska göra en analys av sitt eget material. Tanken är att de ska följa sin egen utveckling över tid och att det ska vara en progression längs vägen.
Även dramaövningarna har fått ett delvis nytt innehåll.
– Hela PPU-blocket handlar om att studenterna ska bli mer rustade för det kommande yrkeslivet och göra dem förberedda på vad som väntar. Under mina pass arbetar vi med övningar som kompletterar teorierna och levandegör kunskapen som inhämtas från litteraturen, berättar Maria Trost, dramapedagog.
Som exempel nämner hon det professionella samtalet, en samtalsteknik som det kan ta tid att vänja sig vid.
– En nyckel är att upptäcka skillnaden mellan privat, personlig och professionell. I det privata livet ingår det nästan att dela med sig av sina egna erfarenheter i ett samtal. Det gör det inte i arbetet som socionom.
Även PPU:s seminarier syftar till att förbereda studenterna för vad som komma skall.
– Här får studenterna ta sig an fiktiva fall och öva sig i samtal. Det kan till exempel handla om maktrelationer och om att bli medveten om klientens utsatthet i ett samtal, berättar Mikaela Baum, socionom och lärare.
Siv-Britt Björktomta betonar att personlig och professionell utveckling inte handlar om tyckande; att skapa en professionell yrkesidentitet är en färdighet som kräver övning. Det gäller alla yrkesgrupper, men kanske i synnerhet när man arbetar med så svåra frågor som socionomerna gör.
– Yrkesidentiteten kan inte klistras på utan måste förankras i individen. Jag hoppas att PPU-blocket ska bidra till att ge våra studenter förmågor och färdigheter att återkommande reflektera över teorierna, sig själva och det praktiska arbetet som socionom.

Läs mer om utbildningar, forskning och seminarier på Centrum för socialt arbete här!

CESAR, Centrum för socialt arbete, Uppsala universitet
CESAR är ett nybildat centrum sedan årsskiftet 2017/18 och värd för socionomprogrammet på Uppsala universitet. Det är en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö med ansvar för forskning, forskarutbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå i socialt arbete. Som en del av Uppsala universitet är det en mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog.
www.soc.uu.se/cesar

Socionomauktorisation gav karriärfördelar och utveckling

Sara R. Millberg, skolkurator inom elevhälsans professionsstöd på utbildningsförvaltningen i Stockholm.
Sara R. Millberg, skolkurator inom elevhälsans professionsstöd på utbildningsförvaltningen i Stockholm.
För Sara R. Millberg, som i många år varit skolkurator och numera arbetar med professionsstöd för andra kuratorer, har auktorisationen resulterat i såväl professionell utveckling som en stärkt yrkesidentitet och konkreta karriärfördelar.

För att bli auktoriserad socionom krävs minst tre års yrkeserfarenhet, minst hundra timmars handledning, två fristående lämplighetsutlåtanden från två chefer, kollegor eller arbetsledare som arbetat i din närhet under en längre period. Sara R. Millberg är skolkurator inom elevhälsans professionsstöd på utbildningsförvaltningen i Stockholm med uppgift att handleda och utbilda skolkuratorer inom stadens grund- och gymnasieskolor. Hon upplever att socionomauktorisationen har synliggjort hennes kärnkompetens och utvecklingsmöjligheter inom ramen för yrkesrollen som skolkurator.

Kvalitetsmarkörer i yrket
– Auktorisationen för socionomer närmare de teoretiska utgångspunkter som utgör grunden för vår profession, och uppmärksammar oss på behovet av att både utveckla och tillämpa vår teoretiska kompetens. Forskning visar att vi socionomer generellt sett har svårt att på ett tydligt sätt uttrycka vad vi gör och vilken kompetens vi använder i vårt arbete. Socionomer behöver utveckla förmågan att använda teoretisk kunskap på ett tydligt och systematiskt sätt för att kunna förklara de överväganden vi gör i sociala bedömningar och beslut. Här fyller auktorisationen en viktig funktion. För min del har socionomauktorisationen definitivt gjort det lättare att formulera min spetskompetens i rollen som skolkurator. Den hjälper mig att synliggöra kvalitetsmarkörer inom mitt eget yrkesområde och lyfter även socionomens yrkesetiska ansvar på ett bra sätt, säger Sara R, Millberg.

Tillför mervärden
– Ett skäl till att många socionomer väljer att inte genomgå auktorisationen är att den inte väger lika tungt som en yrkeslegitimation. Det stämmer visserligen, men jag är övertygad om att auktorisationen kan tillföra mervärden för alla socionomer, oavsett var de arbetar. Många underskattar nog auktorisationens samlade värde, säger Sara R. Millberg.
Hon ser många fördelar med att genomgå auktorisationsprocessen och även att ha med auktorisationen som en punkt i CV:t.
– Auktorisationen har även gett mig konkreta karriärfördelar eftersom den hjälpt mig att få det jobb jag har idag på elevhälsans professionsstöd. För arbetsgivaren och för de personer jag möter i mitt arbete fungerar auktorisationen som ett kvitto på min professionalitet, avslutar Sara R. Millberg.

Sveriges största mötesplats för kvalificerat socialt arbete



Den 21–22 november är det återigen dags för de årliga och uppskattade Socionomdagarna på Stockholmsmässan i Älvsjö. Socionomdagarna är Sveriges största mötesplats för kvalificerat socialt arbete. Frågorna inom socialt arbete är många och angelägna, vilka också speglas i Socionomdagarnas närmare hundra seminarier.

Socionomdagarnas viktigaste syfte är att samla socionomyrkeskåren från hela landet. Att rollen som socionom är både komplex och mångfacetterad känner säkert många socionomer igen sig i, den spänner ofta över flera områden och verksamhetsområdena är många. Dagarna fungerar som forum för erfarenhetsutbyte, nätverkande och för kunskapsinhämtning.

Viktig del i kompetensutveckling
– Många socionomer berättar att Socionomdagarna står för en viktig del av deras kompetensutveckling. Det är viktigt för oss att svara upp mot behovet och vi har därför försökt skapa ett program med de mest angelägna frågeställningarna inom det sociala fältet, säger Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events.
Hon betonar vikten av en samlad mötesplats för just socionomer, inte minst för att yrket är i ständig förändring, med många utmaningar, men också för att socionomer behöver kontinuerlig kompetensutveckling för att lyftas och stärkas i sin yrkesroll.
– Socionomdagarna är ett unikt tillfälle att ta del av aktuell och praktiknära forskning. Intresset för att ta del av aktuella forskningsresultat är stort bland socionomer, men vi vet att många inte hinner med det i sin vardag. På Socionomdagarna kan man som besökare ta del av essensen av den mest relevanta forskningen. Det är också det enda forum i Sverige där socionomer kan möta och ställa frågor till såväl forskare som politiker, myndighetschefer, psykologer och många andra som arbetar med eller påverkar det kvalificerade sociala arbetet, säger Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Skräddarsy ditt seminarieprogram
Seminarieprogrammet består i år av ett hundratal programpunkter. De är uppdelade i sju seminariespår som skapats utifrån socionomernas egna önskemål. Kriminalitet, missbruk och våldsproblematik, utanförskap och integrationsfrågor, familjefrågor, effektiv samordning och äldrefrågor är några av årets seminariespår. Som besökare är det fritt fram att själv skräddarsy sitt eget seminarieprogram genom att kombinera programpunkter från olika spår.
– Bland höjdpunkterna i årets seminarieprogram finns bland annat ett seminarium om utredningen av framtidens socialtjänstlag med regeringens särskilda utredare Margareta Winberg. Det finns ett spännande pass om samhällstrygghet om samarbetet mellan polis och socialtjänst, samt ett lockande seminarium om empatiskt bemötande, säger Marica Rostedt.

Besök utställardelen
Som besökare på Socionomdagarna bör man även planera in ett besök i utställardelen, där ett hundratal utställare finns på plats. Här finns möjlighet att möta allt från representanter för behandlingshem till fackförbund, kommuner och myndigheter.
Många som besöker socionomdagarna upplever evenemanget som relevant, matnyttigt, angeläget och intensivt. Merparten av seminarieprogrammet är praktiknära, vilket innebär att besökarna kan tillämpa sin nya kompetens direkt i det dagliga sociala arbetet.

Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
Josefine Lindblad, projektledare för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Bristfälligt stöd försvårar för socialsekreterare

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström

Endast drygt en femtedel av socionomerna kan fullt ut arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete. Samtidigt anger en överväldigande majoritet att det finns ett akut behov av mer forskning inom området.

För Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, är siffrorna nedslående men inte förvånande.
– Det Framtidens Karriär – Socionom har kommit fram till stämmer överens med de mätningar vi själva gör via NOVUS och det är en tendens som har förstärkts över tid. Tyvärr är det inget nytt, men det är naturligtvis oroande att en så stor andel upplever att de inte kan arbeta fullt ut i enlighet med lagstiftningen. Det ger en signal om att det sociala arbetet kanske inte är rättssäkert, men trots det uteblir reaktionerna från myndigheter och samhälle.

Behöver politiskt stöd
Heike understryker att en förutsättning för att förbättra siffrorna är att ge socialt arbete den tyngd och den status det borde ha baserat på sin samhällsviktiga funktion. Professionen måste ha möjligheter, organisation, resurser och konkret uppbackning för att kunna göra sitt jobb.
– Socialtjänstlagen (SOL) är samhällets sista skyddsnät och är till för att stötta medborgarna i en svår situation. Svajar skyddsnätet uppstår maskor, där människor faller igenom och far illa. Vi behöver ha politisk styrning och ledning som står upp för socialtjänstlagens intentioner – professionen kan inte bära detta själv, utan det handlar om ett övergripande synsätt från samhällets och beslutsfattarnas sida. Detta gäller även på ledarskapsnivå – chefernas förutsättningar att leda verksamheter utifrån SOL är begränsade på många håll, och ofta hamnar de i kläm mellan politisk styrning och vad som är viktigast ur ett medborgarperspektiv.

Professionens bedömning ska styra
En annan problematik i situationen är att det ofta är budgeten som styr vilka resurser socialsekreterarna har att tillgå för att stötta de människor som behöver hjälp. Det innebär att professionens bedömning av vilka insatser som behövs inte är styrande, utan att det istället kretsar kring vad som blir billigast.
– I kombination med att kommunerna inte har uppfattats som attraktiva arbetsgivare har detta lett till att många socialsekreterare har sökt andra positioner, vilket i sin tur har medfört att nyutbildade socionomer kommit till arbetsplatser där de har saknat handledning och behövt hantera svåra situationer utan erfarenhet.

Ökad forskning viktig faktor
Många tror att läget skulle kunna förbättras genom ett ökat fokus på forskning inom socialt arbete – hela 97 procent av de tillfrågade socialsekreterarna efterlyser ökat forskningsstöd. Heike berättar att Akademikerförbundet SSR har drivit just denna fråga i många år och hon tycker att det är positivt att det är ett ämne som yrkeskåren lyfter i undersökningen.
– Socialt arbete är ett område som är smärtsamt underprioriterat inom forskningen och det finns en mängd områden som behöver förbättras. Ett fåtal exempel bland många är forskningsstöd i evidensbaserat arbete, styrning- och organisationsforskning, digitalisering och teknisk utveckling och mycket mer. Detta är ett samhällsviktigt område för både individen, samhället och nationen, så politikerna behöver styra forskningsmedlen dit de behövs, avslutar hon.

I hur stor grad kan du som socionom arbeta i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för socialt arbete?

Behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?
Framtidens Karriär – Socionom genomförde den 15–20 december 2017 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Mer forskning behövs – om barn och unga samt missbruk

Mer forskning behövs om barn och unga samt missbruk


Nästan alla socionomer anser att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete. De efterfrågar främst mer forskning om barn och unga, förebyggande missbruksvård och psykisk ohälsa.

De 97 procent av socionomerna som svarade att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete fick följdfrågan ”Inom vilka områden behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?”

Barn och ungdomar
37% av de tillfrågade anser att forskning kring barn och ungdomar bör prioriteras. Det är en utsatt grupp inom många områden. Som exempel framför man att barns upplevelser av våld och att växa upp i en konflikt mellan föräldrar är vanliga och viktigt att forska på. Ett rättsmål om ett barns livssituation kan ta upp till ett år i tingsrätten, hur påverkar det barnet? Vilka faktorer påverkar barns hälsa och utveckling? Merparten av de tillfrågade vill ha ett kraftfullt förebyggande arbete med uppföljning för barn i utsatta situationer, konflikter i familjen, skola, familjehem, vårdnadstvister, ensamkommande barn, barn med diagnoser och trauman, fysiska och sexuella övergrepp, institutionsplaceringar och så vidare.

Missbruk
Många anger att beroendevården måste vara ett forskningsområde. Hur kan man på bästa sätt fånga upp människor som börjat missbruka med förebyggande insatser? Forskning bör också läggas på barn med missbrukande föräldrar för att komma fram till bra lösningar. Det framkommer också att det inte bara är missbruk av alkohol och narkotika som är ett stort problem, även spelmissbruk nämns här.

Psykisk ohälsa och migration
Ytterligare ett område att forska på är förebyggande av psykisk ohälsa vid invandring, till exempel i väntan på beslut. Man behöver också hitta sätt att på olika plan och i olika delar av samhället förebygga psykisk ohälsa. Vilka psykosociala behandlingsmodeller används och vad är kostnaden för dessa idag?

Våld och hedersrelaterat våld
En återkommande kommentar är ”våld i nära relation”. Man anser att många forskningsinsatser bör fokusera på hur lagstiftning och ingripanden påverkar de inblandade. Hur kan forskning kring brottsförebyggande åtgärder lösa till exempel hedersproblematiken?

Äldreomsorg
Många anser att man framförallt bör titta på hur äldre, kanske dementa patienter bemöts i äldrevården och i samhället. Dessutom vill man se hur anhörigstödet fungerar i äldrevården.

Mer forskning inom socialt arbete
1. Barn och ungdomar i utsatta situationer
2. Förebyggande åtgärder för olika typer av missbruk
3. Psykisk ohälsa inom olika områden i samhället
4. Våld och hedersrelaterat våld 5. Hur fungerar äldrevården och anhörigstödet

Evidensbaserade insatser för familjehemsplacerade barn

Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.

Barn i familjehem saknar ofta stödinsatser från socialtjänsten under sin placeringstid. Enligt en ny rapport från SBU bör de typer av stöd som finns idag utvärderas vetenskapligt under svenska förhållanden. Socialtjänsten kan hämta inspiration från evidensbaserade insatser som används internationellt.

I Sverige ligger fokus främst på att utreda familjers lämplighet då ett barn måste byta hem. Att erbjuda stödinsatser under själva placeringstiden är inte självklart trots att både barn, ursprungsföräldrar och familjehemsföräldrar efterfrågar just detta.

Insatser som faktiskt fungerar
– Det är problematiskt att det saknas vetenskap om vilken typ av stöd som fungerar bäst. Ingen av de trettiotalet olika insatser som används för familjehemsplacerade barn i Sverige är evidensbaserade. Vi kan inte förvänta oss att det ska gå lika bra för alla barn som placerats i familjehem, men genom att forska mer om vilka insatser som faktiskt fungerar och fokusera mer på uppföljning då barnet befinner sig i ett familjehem kan vi minska skillnaderna mellan dessa två grupper, säger Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet och medförfattare till rapporten från SBU.

Mer forskning behövs
Exempel på uppföljningsåtgärder är att kontrollera om barnet går i skolan och gör sina läxor, och uppföljning av de vårdplaner som görs.
– Det är självklart bra att socialtjänsten lägger mycket resurser på att hitta lämpliga familjehem, men när barnet väl är placerat hos en familj så finns det en risk att det glöms bort. I vår rapport pekar vi på arton interventioner, varav tre bedöms som särskilt lämpliga. Dessa tre interventioner har det forskats mer på jämfört med de övriga, vilket ger oss en indikation på att de har bättre effekt än andra åtgärder, säger Martin Bergström.

Föräldrautbildningar och stöd
Han efterlyser både mer forskning och ett helhetsgrepp från samtliga som hanterar familjehemsplacerade barn, såväl socialtjänst som lagstiftare och utbildare. Exempel på lämpliga åtgärder är föräldrautbildningar för familjehemmen, stöd till socialtjänsten i arbetet med familjehemsplacerade barn och ett övervägande om lämplighetsprövning av familjehem verkligen ska genomföras på kommunal nivå. Martin Bergström påpekar att beprövad erfarenhet är lika värdefullt som evidens när det gäller barn i familjehem.
– Samtidigt gäller det att skynda långsamt. I nuläget saknas en nationell kartläggning av antalet familjehem och antalet familjehemsplatser i Sverige, vilket behövs. Dessutom behövs en vision för hur väl vi vill att familjehemsplaceringar ska fungera, säger han.

Socionomen Eva satsade på en forskarkarriär

Eva Samuelsson, fil. dr i socialt arbete och forskningsledare på FoU Södertörn. Foto: Jessica Storbjörk
Eva Samuelsson, fil. dr i socialt arbete och forskningsledare på FoU Södertörn. Foto: Jessica Storbjörk
För socionomer som vill fördjupa sig i socialt arbete utifrån ett mer övergripande och teoretiskt perspektiv kan en forskarkarriär vara en intressant utvecklingsväg. Efter fyra år som yrkesverksam socionom valde Eva Samuelsson att gå en fyraårig forskarutbildning.

Efter socionomexamen 2004 arbetade Eva Samuelsson med ekonomiskt bistånd samt utredning och behandling av missbruksproblematik i Stockholms stad. Därefter arbetade hon med behandling och utbildning i motiverande samtal för spelberoende på Beroendecentrum i Stockholm.

Reflekterande förhållningssätt
– Efter fyra år kände jag mig redo att arbeta med verksamhetsutveckling på en högre nivå och att fördjupa mig i ett mer reflekterande förhållningssätt, säger Eva Samuelsson, fil. dr i socialt arbete och forskningsledare på FoU Södertörn, ett gemensamt forskningsorgan för socialtjänsten för nio kommuner i Stockholmsregionen, samt forskare med fokus på spelproblem på Stockholms universitet.
Parallellt med forskarutbildningen undervisade hon på socionomprogrammet på institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet. Efter att ha blivit klar med sin avhandling började Eva Samuelsson jobba på SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning och sedan på FoU Södertörn.

Forskning med klientkontakt
Hon har utvecklats mycket av att gå forskarutbildningen och sadla om från praktiserande socionom till forskare.
– I forskningsarbetet har jag stor nytta av mina erfarenheter som socionom och den kontakt med socionomer som utvecklingsarbetet på FoU Södertörn innebär. Det ger mig insikter om vad som är viktigt för praktiken. Att arbeta med forskning är otroligt givande. Ibland saknar jag klientkontakten jag hade som socionom, men eftersom jag bedriver praktiknära forskning så intervjuar jag många klienter. Det är tacksamt att ha rollen som forskare, eftersom jag kan lyssna på klienternas berättelser utan att behöva fatta några beslut om insatser, säger Eva Samuelsson.
– Jag kan absolut rekommendera andra socionomer att bli forskare. Under hösten och våren initierar SKL och regeringen satsningar på forskarskolor för personer som är yrkesverksamma inom socialtjänsten. Just nu är därför ett bra tillfälle för socionomer som funderar på att börja forska. Det finns så mycket erfarenhet och kunskap bland socionomer som behöver komma forskningen till gagn. Forskningen bidrar även till att höja det sociala arbetets status, säger Eva Samuelsson.