Etikettarkiv: Digitalisering

Digitalisering hjälper socialtjänsten framåt

Ewa Näslund, socionom och socialchef i Höörs kommun.

I Höörs kommun omfattar digitaliseringen både medarbetare och medborgare, och frigör tid till mänskliga möten.
– Vi i social sektor har gått i bräschen för digitaliseringen, säger Ewa Näslund, socialchef.

Enligt Ewa Näslund, socionom som idag är socialchef i Höörs kommun, har digitaliseringen de senaste åren spelat en viktig roll i arbetet inom socialtjänsten, och inte minst individ- och familjeomsorgen, IFO.
– Vi har jobbat aktivt med digitaliseringen och ser hur viktigt det är, framför allt för de medborgare vi möter. De ser många fördelar, som att digitaliseringen ökar deras självständighet och förmåga att ha kontroll över sitt eget liv, säger hon.
Exempelvis kan man nu i Höör följa sitt ärende digitalt och skicka säkra meddelanden, och man har bland annat infört automatisering av ekonomiskt bistånd.
– Den typen av digitalisering frigör socialarbetarnas tid till möten med klienterna istället – det blir en winwin. I Höör har man satsat både på medborgarna och personalen, och fångat in digitaliseringen för alla grupper, säger Carola Winberg.

Carola Winberg, socionom på TietoEVRY.

Smarta lösningar
Hon är socionom och arbetar på företaget TietoEVRY som levererar de digitala lösningarna.
– Många vill bara köpa en viss modell, men det är viktigt att man tittar på hur det passar verksamheten bäst. Det har man lyckats med i Höör; här vill man ha de smarta lösningarna.
Jessica Lysell, socionom och en av IFO:s tre enhetschefer i Höör, ser att digitaliseringen är attraktiv för medborgarna.
– De här medborgarnära tjänsterna finns det ett sug efter, att det ska vara användarvänligt. I och med pandemin har behovet av digitala lösningar aktualiserats och intensifierats, eftersom vi blev tvungna att hitta andra sätt att mötas. Till exempel har många varit positiva till att föräldrautbildningar har hållits digitalt, då båda föräldrarna har kunnat vara med. Hurraropen över digitaliseringen är många fler än de negativa tillmälena, säger hon.

Säkerhet och integritet
Också rättssäkerheten blir allt större.
– Med e-tjänster där man kan skicka in sin anmälan för ett barn kan man vara säker på att det hamnar rätt och inte fastnar i någon mejlkorg, säger Jessica Lysell.
Men det finns också risker med och hinder för digitalisering.
– Naturligtvis är säkerhet och integritet viktiga delar, och det som gör det svårt är att de olika statliga myndigheterna som är inblandade inte är överens om vad som ska gälla. Många regler är idag inte uppdaterade efter den tekniska utvecklingen över huvud taget, och där behöver man steppa upp, säger Ewa Näslund.

”Vi har jobbat aktivt med digitaliseringen och ser hur viktigt det är.”

Digitalisering nödvändig
Det digitala utanförskapet är också något som man måste arbeta med, menar hon.
– Det gäller all digitalisering i samhället, för det innebär ett större utanförskap för personer som har svårt att ta till sig tekniken. Men vi jobbar en hel del med att hjälpa och stödja användare att kunna använda de här verktygen, så att vi inte spär på ett digitalt utanförskap.
För digitaliseringen är nödvändig, av flera skäl, anser Ewa Näslund.
– Om man ser framåt så vet vi att vi har en jätteutmaning i att rekrytera personal; det kommer inte att finnas tillräckligt med socionomer att anställa i framtiden. Då blir det här extremt viktigt för att se till att vi använder den utbildade personalen till rätt saker.

Jessica Lysell, socionom och en av IFO:s tre enhetschefer i Höör.

Coronapandemin har genererat en social skuld

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I socialtjänsten har coronapandemin medfört ett allt mer digitalt arbetssätt. Samtidigt har det viktiga och många gånger helt avgörande fysiska mötet med klienten fått stryka på foten. Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers anser att vi under våren byggt upp en social skuld som bör tas på minst lika stort allvar som vårdskulden.

– Pandemin har under våren haft en dramatisk påverkan på socialsekreterarnas vardag, inte minst i Stockholm, som varit särskilt hårt drabbat. För klienternas del ställdes många behandlingar och liknande som kräver fysisk närvaro in under våren. Det optimala fysiska klientmötet har helt enkelt inte kunnat genomföras, säger Heike Erkers.

Socialt arbete förlorat
Även om pandemin bidragit till att skynda på utvecklingen och tillämpningen av digitala arbetssätt anser Heike Erkers att en viktig del av det sociala arbetet gått förlorad när samtliga klientmöten skett på distans.
– Utvecklingen bygger ju på att klienterna har tillgång till rätt teknisk utrustning. Att låna en dator på biblioteket och öppet prata om känsliga frågor med sin socialsekreterare fungerar ju inte, säger hon.
Många socialsekreterare upplever att sociala problem fallit under radarn under våren.
– De utsatta har blivit än mer utsatta, som kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet eller är utsatta på något annat vis. Samtidigt har antalet orosanmälningar minskat på många håll, säger Heike Erkers.

”Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs.”

Ta sociala skulden på allvar
Hon anser att politiker behöver ta den sociala skuld som byggts upp under coronavåren på största allvar. I de kommuner där kostnaderna riskerar att öka, som för försörjningsstöd när fler blir arbetslösa, finns det en risk att man drar ner på områden som förebyggande arbete eller utsatta barn.
– Vi befinner oss i en situation som ställer väldigt höga krav på socialtjänstens verksamhet där socialtjänsten exempelvis får möta helt nya grupper i spåren av den ökande arbetslösheten. Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs för att hantera situationen, nu och framöver, säger Heike Erkers.

Roboten ger oss mer tid till mänskliga möten

Emma Israelsson, specialistsocionom och Jessica Gjertz, enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänsten i Norrtälje. Foto: Mia Lewell
Emma Israelsson, specialistsocionom och Jessica Gjertz, enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänsten i Norrtälje. Foto: Mia Lewell

– Roboten har förenklat processen för ärenden som kommer in till barn och ungdomsavdelningen, en administrativ avlastning som ger socialsekreterarna mer tid till mänskliga möten, säger Jessica Gjertz, enhetschef för mottagningsenheten vid socialtjänsten i Norrtälje.

Socialsekreterarna på barn och ungdomsmottagningen i Norrtälje kommun har sedan ett halvår tillbaka hjälp av en digital robot för att hantera orosanmälningar.
– Anmälan kan numera göras via en automatiserad e-tjänst där en robot bearbetar och överför informationen till vårt verksamhetssystem, berättar Jessica Gjertz.
Fördelarna är flera. Eftersom all information går direkt in i verksamhetssystemet blir det enkelt för socialsekreterarna att arbeta på distans.
– Roboten har varit en stor tillgång, inte minst under den rådande pandemin. Automatiseringen har även minskat risken för att papper försvinner och ger därmed på en högre rättssäkerhet.
Jessica, som har mer än 20 års erfarenhet av arbete inom socialtjänsten, säger att hon för några år sedan sannolikt inte hade varit så positiv till att ha en robot som assistent.
– Jag hade nog tänkt att vi som arbetar med människor inte kan ha några robotar i verksamheten, men nu känns det väldigt självklart. Automatiseringen har inte bara skapat nya möjligheter, den har även fött tankar på vad man skulle kunna använda roboten till i andra delar av jobbet.

Klicka här för att se våra lediga tjänster inom Norrtälje kommun

Trivs på jobbet
Hon får medhåll av Emma Israelsson, specialistsocionom på mottagningsenheten som påpekar att verksamhetsledningen tänker mycket i digitala lösningar.
– Här finns ett uttalat fokus på att utveckla arbetsmiljön. Roboten har gett oss en skjuts framåt och jag är övertygad om att vi bara är i början av socialtjänstens digitala resa.
På frågan om hon kan rekommendera andra socionomer att arbeta i Norrtälje kommer svaret snabbt.
– Absolut! Jag kom hit direkt efter examen, sedan dess har det gått elva år och jag trivs fortfarande jättebra. Här finns både grundtrygghet och en stark kollegial sammanhållning som gör det väldigt roligt att gå till jobbet.
Jessica flikar in att ledningen är pigg på att prova nya saker som kan förbättra vardagen för klienter och personal.
– Att arbeta inom socialtjänsten är krävande, men här finns såväl flexibilitet som utrymme för återhämtning, vilket är viktiga faktorer för att klara pressen och göra ett bra jobb.

Klicka här för att se våra lediga tjänster inom Norrtälje kommun

Socialtjänsten i Norrtälje kommun

I Norrtälje kommun vill vi att du som arbetar inom socialtjänsten ska kunna fokusera så mycket som möjligt på människorna som behöver vårt stöd. Här ska vår värdegrund – invånaren först, allas lika värde och höga förväntningar – vara grunden vi står på för att tillsammans göra skillnad för våra familjer, barn och ungdomar. Målen formulerar vi tillsammans. För det är så vi vill bedriva socialt arbete.

www.norrtalje.se

Effektiviserar för socialsekreterare och medborgare

Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.
Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.

De tydligaste digitaliseringstrenderna i socialtjänsten just nu är, enligt Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY, automatisering, förändringsledning och digitala medborgartjänster. Socialtjänsten ser över sina befintliga arbetssätt och analyserar effektiviseringsmöjligheter, vilket kan ge socionomer avlastning i vardagen.

– Det pågår för närvarande en febril digitaliseringsaktivitet på socialtjänster runtom i landet. Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt, säger Jahn Sundin. Han är förvaltningssocionom och arbetade i många år inom kommunal vård och omsorg innan han kom till TietoEVRY för tjugo år sedan.
– De tydligaste effekterna av digitaliseringen är att socialtjänsten blivit mer tillgänglig för medborgarna genom att de kan utföra vissa tjänster på egen hand utan att behöva kontakta en socialsekreterare. För socialsekreterarna har arbetet effektiviserats, inte minst eftersom stora delar av den datainsamling som tidigare tog mycket tid i anspråk har automatiserats, säger Jahn Sundin.
Framöver tror han att videomöten och chattar kommer att integreras i socialtjänstens verksamhetssystem. Digitala gruppsamtal där flera medborgare med insatser har gruppsamtal med en socionom kommer förmodligen också att bli vanligare framöver.

”Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt.”

Förtroende via fysiska möten
– Samtidigt ska man komma ihåg att en dator aldrig fullt ut kan ersätta det mänskliga mötet. Vissa typer av komplicerade barnärenden där många faktorer påverkar bör hanteras via fysiska möten. I ärenden där förtroendet mellan handläggare och klient är avgörande är fysiska möten överlag att föredra, säger Jahn Sundin.
– För två år sedan introducerade vi ett modernt verksamhetssystem som enkelt kan integreras med socialtjänstens övriga system. Det var en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa eftersom det underlättar såväl strukturen som dokumentationen av handläggarnas arbete. Vi automatiserar även så mycket som möjligt för att frigöra tid till mer komplexa arbetsuppgifter, som omfattande utredningar, säger Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun. Hon har tidigare arbetat inom omsorg om personer med funktionsnedsättning, och som system­ansvarig projektledare.

”Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster.”

Ger bättre arbetsmiljö
Höörs kommun har valt att införa flera självbetjäningstjänster och har även automatiserat beräkningen av ekonomiskt bistånd, en uppgift som tidigare tog mycket tid i anspråk för kommunens socialsekreterare.
– Effekterna av vårt digitaliseringsarbete är många. Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster. De kan dessutom följa sitt ärende digitalt. Utförarna ute på fältet kan enkelt dokumentera, komma åt den information de behöver och bedriva fjärrtillsyn via sina mobiltelefoner, säger Emelie Klanjcic.
– Coronapandemin har inneburit att socialtjänsten tvingats ta ett jättekliv framåt i sin digitaliseringsprocess. Framöver krävs en gedigen analys av vilka medborgarmöten som kan vara digitala och vilka som även fortsättningsvis bör vara fysiska, avslutar säger hon.

Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.
Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.

Har distanskontakter och digitala kontakter ökat i ditt sociala arbete sedan coronapandemin bröt ut?

Är du positiv till att ha fler brukar-/klientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Katalysator för socialtjänstens digitalisering

Foto: Shutterstock

E-tjänster och ett digitalt arbetssätt gör socialtjänsten mer tillgänglig för brukarna. När möten som tidigare var fysiska istället kan digitaliseras möjliggörs även ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt för socialsekreterarna. Samtidigt är det viktigt att fortsätta värna om det fysiska mötet när det behövs.

Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.
Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

– Digitaliseringsutvecklingen är helt nödvändig för att socialtjänsten även i framtiden ska kunna leverera utifrån vårt välfärdsuppdrag. Potentialen i att digitalisera och därmed även effektivisera ärendehanteringsprocessen är stor. Inom socialtjänsten har man länge talat om att öka digitaliseringstakten. Coronapandemin har verkligen fungerat som en katalysator för den utvecklingen, säger Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

”Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt.”

Inte längre normen
I samband med pandemin har Norrtälje kommun bland annat lanserat flera nya e-tjänster som underlättar för såväl olika professioner som privatpersoner att göra digitala anmälningar och ansökningar.
– Ytterligare en stor förändring är att en betydligt större andel av våra brukarmöten numera genomförs per telefon eller via video. Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt. Det spar tid för såväl socialsekreterarna som brukarna, säger Annica Blomsten.
Hon är övertygad om att den ökade digitalisering som introducerats i samband med coronapandemin kommer att ge bestående avtryck i socialtjänstens arbete.
– Det är viktigt att kunna erbjuda fysiska möten när det behövs. Det första mötet med en brukare bör genomföras fysiskt. Ett fysiskt första möte är viktigt för att etablera relationer och förtroende mellan socialtjänsten och brukaren, säger Annica Blomsten.

Coronapandemin har satt fart på digitaliseringen

Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.
Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.

– Coronapandemin har lyft fram behovet av digitalisering, inte minst inom vården. Vi ser att både användningen och intresset för våra lösningar ökat markant. Idag finns en efterfrågan även bland yrkesgrupper som tidigare ställt sig lite avvaktande till digitala lösningar, säger Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.

Enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har utbudet av digitala vårdtjänster tiodubblats sedan mars månad.
– Corona har drivit fram en väldigt snabb adaption till en digital verklighet. Att inte kunna mötas på traditionellt sätt har ökat både untnyttjandet av, förståelsen för och behovet av digitalisering. Samtidigt har pandemin lyft fram en ganska tydlig brist inom flera områden, nämligen att det i många fall saknas bra digitala stöd i vardagen som löser de behov som finns, både flexibelt och tryggt, säger Magnus Skebäck.

”När man kan digitalisera de mer opersonliga momenten i vården så skapas också mer tid för de mänskliga mötena.”

Med it som möjliggörare
Han berättar att Pulsen Omsorg erbjuder en plattform som är utvecklad de senaste två åren där saker som mobilitet, automation och beslutsstöd är självskrivna.
– Problemet är att de flesta system inom vård och omsorg är utvecklade i mitten på 1990-talet och saknar många av de tjänster som idag ses som självklara. När systemen inte motsvarar behoven hittar användarna egna vägar, som att FaceTime, som drivs av ett amerikanskt bolag som säljer reklam, ibland användes under våren för att kommunicera med äldre i karantän.
Pandemin har satt fingret på mycket som behöver tas om hand och där vi tillsammans hittar bra lösningar som hanterar integritet och känsliga uppgifter på ett korrekt sätt, samtidigt som det löser användarnas och brukarnas behov och skapar en smidig och effektiv vardag inom vården.
Magnus Skebäck betonar att digitaliseringens kärna är att frigöra tid för det personliga mötet.
– Man kan lätt tro att en risk med automatisering är att den mänskliga handen i vården försvinner och ersätts av en robotarm. Men det är tvärtom. När man kan digitalisera de mer opersonliga momenten i vården så skapas också mer tid för de mänskliga mötena. Vi brukar säga att vi bygger system för att få fler varma händer inom vård och omsorg, och här gör en modern plattform väldigt stor skillnad.

Marknadens modernaste stödsystem för social omsorg

Combine är framtidens verksamhetssystem, byggt för att möta digitalisering av social välfärd med individen i fokus

Combine är en modern, webbaserad tjänst som effektivt knyter samman medborgare, myndighet och utförare. Socialtjänstlagens värden är styrande, den enskilde är i centrum för processen och yrkesrollerna samlas kring individen. Combine ger en bättre insyn för medborgarna, snabbare och effektivare handläggningstider samt tillgänglighet dygnet runt.

Papper och pärmar har försvunnit. Vi dokumenterar och läser i systemet och tar del av fortlöpande information såsom journaler, genomförandeplaner med mera. Det känns bra att vi skickar meddelanden på ett säkert sätt.

Madine Sharifi, samordnare Västerås Stad

Combine, Pulsen Omsorgs lösning för effektiv digital välfärd, har det senaste året genomgått en stor transformation med syfte att vara digitaliseringsbasen för kommuner och privata omsorgsbolag.

Klicka här för att läsa mer om Combine

Pulsen – Combine

Combine har sin utgångspunkt i processkartläggningar av socialtjänstens processer och tjänsten tas fram i mycket nära samarbete med våra kunder.

Många av medarbetarna från Pulsen som deltar i utvecklingen är utbildade socionomer eller har annan erfarenhet från socialtjänstens verksamhet.

Sparar 4 miljoner per år på automatiserad hantering

Eva Kongshöj, vd på Bitoreq.
Eva Kongshöj, vd på Bitoreq.

Strängnäs kommun har med hjälp av automatisering lyckats spara två tredjedelar av arbetet kring ekonomiskt bistånd. Denna tid kan nu istället läggas på att träffa invånarna och hjälpa dem till ett självständigt liv i arbete.

Strängnäs kommun identifierade 2018 ett ökat behov att få fler invånare i arbete, då utanförskapet för invånare som uppbär ekonomiskt bistånd är stort och innebär höga kostnader för skattebetalarna. För att lyckas med detta skulle socialsekreterarna behöva ta en ännu mer aktiv roll genom hela processen att få folk i varaktigt arbete. Detta var inte möjligt med en traditionell manuell handläggning. Således behövde man förbättra arbetssättet för att skapa tid.
Genom ett flertal workshops och studiebesök hos andra kommuner, kom Strängnäs kommun fram till att det går att automatisera mycket av processen för ekonomiskt bistånd. I januari 2019 påbörjades därför ett automatiseringsprojekt tillsammans med Bitoreq. I augusti samma år blev den sista releasen klar och hela lösningen därmed implementerad.
– Bitoreq levererade inte det vi bad om utan att först förstå behovet. På så sätt har lösningen hela tiden utvecklats längs med vägen. Jag har jobbat inom IT länge, men detta är en av de få gångerna där man verkligen har varit agila. Totalen blev bättre än alla hade tänkt, säger Frédéric Rambaud, digital strateg på Strängnäs kommun.

Minskat arbetet med två tredjedelar
Idag har Strängnäs kommun lyckats spara ungefär två tredjedelar av arbetet kring ekonomiskt bistånd. Denna tid kan nu istället läggas på att träffa invånarna och hjälpa dem till ett självständigt liv i arbete. Det är fortfarande socialsekreterarna som fattar beslut, men underlaget tas fram av datorn.
– Handläggarna som har studerat socialt arbete i fyra år får nu mer tid att träffa invånarna istället för att sitta framför datorn. Genom att hjälpa klienter till verkligt arbete beräknar vi kunna spara fyra miljoner om året, säger Frédéric Rambaud.
– Denna lösning finns och har varit i drift i över ett år. Vi ser till att förstå våra kunders behov och levererar det de behöver. Vi finns till för dem i alla faser, både när det gäller strategiskt, taktiskt och operativt arbete och vi har den erfarenhet och kompetens som krävs. Med oss är det tryggt att automatisera, säger Eva Kongshöj, vd på Bitoreq.

Klicka här för att läsa om vår automatiserade lösning för hantering av ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd

Bitoreq

Bitoreq startades 2016 av dess nuvarande vd med drivkraften att frigöra tid till mer värdeskapande arbetsuppgifter. Tillsammans med våra kunder tillvaratar vi digitaliseringens och automatiseringens möjligheter. Bitoreq leder den digitala omställningen från dagens miljö till Digitalisering, Robotic Process Automation, RPA, och Artificiell Intelligens, AI. Vi bidrar med teknisk utveckling, ledarskap och utbildning och har gedigen erfarenhet, och certifierad kompetens, inom digitalisering, automatisering, utveckling och ledarskap.

www.bitoreq.se

Digital socialtjänst med fokus på individen

Med Lifecare kan ni effektivisera hela verksamheten och därmed frigöra tid för personalen, samtidigt som ni ger medborgaren delaktighet och insyn.

Traditionellt har vård och omsorg och familjeomsorgen byggt på manuella processer men digitala lösningar skapar en enklare vardag.

Klicka här för att läsa mer om Lifecare

Tieto EVRY – Lifecare

Lifecare för individ- och familjeomsorg hanterar information kring alla delar av verksamheten (ansökan, handläggning, dokumentation, beslut, uppföljning etc.). Det är en komplett lösning som ger ökad transparens, bättre informationsflöden och korrekt information i realtid för verksamhetens alla användare och medborgaren.

www.tietoevry.com

Digitalisering ökar till­gängligheten och frigör tid

Åsa Lundgren, projektledare på Nacka kommun.
Åsa Lundgren, projektledare på Nacka kommun.
Verksamhetsutveckling med digitalisering som verktyg effektiviserar socialtjänstens arbete och höjer servicenivån mot kommunens medborgare. Många klienter efterfrågar digitala tjänster som underlättar deras kontakt med socialtjänsten.

– Socialtjänstens digitalisering är lika självklar som digitaliseringen av andra branscher och sektorer, säger Åsa Lundgren, projektledare för verksamhetsutveckling av den sociala omsorgs­processen i Nacka kommun.
I Nacka kommun erbjuder man bland annat möjligheten att ansöka om ekonomiskt bistånd och göra orosanmälan för barn och unga via e-tjänster samt att ha videomöten med socialsekreterare. Inom kort kommer nackaborna också att kunna boka möten med bland andra färdtjänsthandläggare via webben.

Involvera medarbetarna tidigt
– Vår digitala verksamhetsutveckling bygger på ett stort engagemang från våra socialsekreterare och ett nära samarbete med kommunens centrala digitaliseringsenhet. Många av våra socialsekreterare är mycket engagerade i den digitala utvecklingen. De kommer med idéer och utvecklingsförslag, och är modiga när det gäller att testa nya lösningar. Mitt råd till andra kommuner som vill ta vara på medarbetarnas engagemang är att involvera både medarbetare och chefer redan från start i digitaliseringsutvecklingen, säger Åsa Lundgren.

Frigör tid till kärnverksamheten
Att digitalisera processer med många ärenden, exempelvis olika typer av ansökningar, står högt upp på agendan.
– Digitaliseringen effektiviserar socialtjänstens arbete och frigör tid för socionomerna. Utöver att höja servicenivån mot våra medborgare så kan de digitala tjänsterna göra stor nytta internt. Vi testar till exempel en taligenkänningstjänst, som gör det möjligt för socialsekreterare att läsa in en text som automatiskt transkriberas på datorskärmen. Det sparar mycket administrationstid som istället kan användas till det som är vår kärnverksamhet, säger Åsa Lundgren.

Ständigt pågående process
Hennes råd till andra socialtjänstverksamheter som vill öka takten i sin digitaliseringsutveckling är att ha en nära samverkan med kommunens it- eller digitaliseringsenhet, vara beredda att prova nya lösningar, vara införstådd med att det tar tid att implementera nya lösningar och att ha tålamod med hela processen.
– Man måste också inse att digitaliseringsarbetet är en ständigt pågående process, avslutar Åsa Lundgren.