Etikettarkiv: Arbetsmiljö

Hot och våld ingår i många socionomers vardag

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Gustav Gräll

I Visions rapport om utsatthet för hot och våld i socialt arbete har nästan hälften det senaste året utsatts för någon form av direkt eller indirekt hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten och behandlingspersonal samt socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.

– Det här är naturligtvis helt oacceptabelt; våra medlemmar som arbetar inom socialtjänsten ska aldrig behöva känna sig rädda eller otrygga på jobbet. Att så många utsatts det senaste året tyder på att det här är ett allvarligt och vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation uppger dessutom att de fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren och endast var femte incident har polisanmälts. Det är tydligt att arbetsgivare behöver arbeta mer strukturerat med att förebygga och hantera den här typen av incidenter, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hot påverkar utanför jobbet
Av Visions undersökning framgår att det är låg kännedomen om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid incidenter. Detsamma gäller för vilket straffrättsligt skydd socionomer har i yrkesutövningen.
– Det här är väldigt allvarligt för enskilda socionomer eftersom många uppger att hot och våld även påverkar deras vardag utanför jobbet. Det här är också ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst. En hög frekvens av hot och våld skadar på sikt även socionomers förtroende för arbetsgivaren, säger Veronica Magnusson.
Hon tillägger att arbetsgivare kan sätta in många åtgärder för att förebygga hot och våld, allt från att socialsekreterare aldrig går själva på hembesök till att undvika ensamarbete på HVB-hem och stödboenden och att ha en strategi för hur man hanterar situationer som potentiellt kan resultera i hot och våld.

”Det här är ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst.”

Självklarhet att polisanmäla
– Det bör vara självklart för arbetsgivaren att polisanmäla alla incidenter. Det visar att man tar ställning för att alla former av hot och våld är oacceptabla. Hot och våld har på senare år blivit en mer frekvent del av socionomers vardag. Enligt Arbetsmiljöverket ökade utsattheten för hot och våld bland socialsekreterare från drygt var tredje år 2018 till drygt hälften 2020. Formerna har dessutom blivit fler; till exempel har det blivit vanligare att hänga ut socialsekreterare i sociala medier. Att 10 procent upplever otrygghet även på fritiden är ett mycket allvarligt ingrepp i människors liv, säger Veronica Magnusson.
Från politiskt håll efterlyser hon tillräckliga resurser för att arbeta strukturerat med hot och våld, och en förstärkning av socionomers straffrättsliga skydd.
– Om det går så långt att myndighetsbeslut fattas mot bakgrund av rädsla för hot och våld riskerar förtroendet för hela socialtjänstens arbete att undermineras, säger Veronica Magnusson.
– Att socialsekreterare möter hat och hot i sin vardag är dessvärre inget nytt fenomen. De behöver rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, tid att bygga klientrelationer och tillräckligt med tid för att utreda och meddela beslut på ett ändamålsenligt sätt. Det måste råda balans mellan krav och resurser. Alla har rätt att känna sig trygga på jobbet och därför är ett systematiskt säkerhetsarbete från arbetsgivarens sida ett måste, säger Veronica Magnusson.

Utöka arbetsmiljöarbetet
Hon betonar att det finns bra lagstiftning och stöd för att arbeta systematiskt med arbetsmiljön i socialtjänsten. Visions undersökning visar dock att socialsekreterarnas kännedom om arbetsmiljöarbetet varierar markant. Många arbetsgivare behöver därför utöka och synliggöra detta. Enligt undersökningen anser många socialsekreterare att den höga arbetsbelastningen går ut över klienternas delaktighet. Man upplever också att man ibland brister i bemötandet och blir otillgänglig för klienter.
– Många socialsekreterare är frustrerade över att det förebyggande arbetet ofta är nedprioriterat eller helt bortprioriterat. Förebyggande insatser ökar delaktighet och tillit mellan socialtjänsten och individer i behov av stöd. Tidiga insatser kan förebygga kriminalitet, tungt missbruk eller LVU-placeringar och gynnar både individen och samhället. Ändå prioriteras det bort eftersom det inte är lagstiftat, säger Veronica Magnusson.

Sammanfattning av undersökningsresultaten från Visions undersökning

• Nästan hälften, 45 procent, har någon gång de senaste 12 månaderna blivit utsatta för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten.
• Behandlingspersonal och socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.
• Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation har fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren.
• Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, våld och personangrepp.
• Utsattheten leder till rädsla och otrygghet, även på fritiden.
• Endast var femte incident har polisanmälts.
• Var tredje polisanmälan har lett till förundersökning.
• Incidenter mot anställda i enskilt driven verksamhet polisanmäls i lägst omfattning, endast 15 procent.
• Fyra av tio anser att det straffrättsliga skyddet i yrkesutövningen är svagt.
• Kännedomen om vilket straffrättsligt skydd man har i yrkesutövningen är låg.
• Kännedomen är låg om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid skedda incidenter.

Har du med anledning av din yrkesutövning under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för något eller några av dessa incidenter? (flera svar möjliga).


1 Muntliga eller skriftliga förtäckta eller diffusa hot
2 Muntliga eller skriftliga direkta hot
3 Annan typ av kränkning, hat, hot eller våld
4 Näthat/kränkningar/personangrepp/förtal via till exempel sociala medier, insändare, kommentarer i media
5 Fysiskt våld
6 Inget av detta

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Vision under perioden 19 april till 11 maj 2021 mot Visions medlemmar som arbetar som socialsekreterare inom myndighetsutövning, biståndshandläggare, behandlingspersonal inom HVB, stödboende och öppenvård, kuratorer inom hälso- och sjukvård och skola samt fältassistenter.

Effektiviserar för socialsekreterare och medborgare

Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.
Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.

De tydligaste digitaliseringstrenderna i socialtjänsten just nu är, enligt Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY, automatisering, förändringsledning och digitala medborgartjänster. Socialtjänsten ser över sina befintliga arbetssätt och analyserar effektiviseringsmöjligheter, vilket kan ge socionomer avlastning i vardagen.

– Det pågår för närvarande en febril digitaliseringsaktivitet på socialtjänster runtom i landet. Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt, säger Jahn Sundin. Han är förvaltningssocionom och arbetade i många år inom kommunal vård och omsorg innan han kom till TietoEVRY för tjugo år sedan.
– De tydligaste effekterna av digitaliseringen är att socialtjänsten blivit mer tillgänglig för medborgarna genom att de kan utföra vissa tjänster på egen hand utan att behöva kontakta en socialsekreterare. För socialsekreterarna har arbetet effektiviserats, inte minst eftersom stora delar av den datainsamling som tidigare tog mycket tid i anspråk har automatiserats, säger Jahn Sundin.
Framöver tror han att videomöten och chattar kommer att integreras i socialtjänstens verksamhetssystem. Digitala gruppsamtal där flera medborgare med insatser har gruppsamtal med en socionom kommer förmodligen också att bli vanligare framöver.

”Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt.”

Förtroende via fysiska möten
– Samtidigt ska man komma ihåg att en dator aldrig fullt ut kan ersätta det mänskliga mötet. Vissa typer av komplicerade barnärenden där många faktorer påverkar bör hanteras via fysiska möten. I ärenden där förtroendet mellan handläggare och klient är avgörande är fysiska möten överlag att föredra, säger Jahn Sundin.
– För två år sedan introducerade vi ett modernt verksamhetssystem som enkelt kan integreras med socialtjänstens övriga system. Det var en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa eftersom det underlättar såväl strukturen som dokumentationen av handläggarnas arbete. Vi automatiserar även så mycket som möjligt för att frigöra tid till mer komplexa arbetsuppgifter, som omfattande utredningar, säger Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun. Hon har tidigare arbetat inom omsorg om personer med funktionsnedsättning, och som system­ansvarig projektledare.

”Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster.”

Ger bättre arbetsmiljö
Höörs kommun har valt att införa flera självbetjäningstjänster och har även automatiserat beräkningen av ekonomiskt bistånd, en uppgift som tidigare tog mycket tid i anspråk för kommunens socialsekreterare.
– Effekterna av vårt digitaliseringsarbete är många. Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster. De kan dessutom följa sitt ärende digitalt. Utförarna ute på fältet kan enkelt dokumentera, komma åt den information de behöver och bedriva fjärrtillsyn via sina mobiltelefoner, säger Emelie Klanjcic.
– Coronapandemin har inneburit att socialtjänsten tvingats ta ett jättekliv framåt i sin digitaliseringsprocess. Framöver krävs en gedigen analys av vilka medborgarmöten som kan vara digitala och vilka som även fortsättningsvis bör vara fysiska, avslutar säger hon.

Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.
Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.

Har distanskontakter och digitala kontakter ökat i ditt sociala arbete sedan coronapandemin bröt ut?

Är du positiv till att ha fler brukar-/klientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Idéburen verksamhet ger bättre trivsel

Varför är socionomerna intresserade av att arbeta i idéburet socialt arbete? De främsta anledningarna är gemenskap, bättre trivsel, större frihet, bättre delaktighet och att tänka i andra banor.

De socionomer som svarade att de skulle kunna tänka sig att arbeta i en idéburen verksamhet inom socialt arbete fick en följdfråga om varför de skulle kunna tänka sig det.

Trivsel, synsätt och värdegrund
Flera av de tillfrågade arbetar idag och har tidigare arbetat inom idéburen verksamhet och det råder enighet om att de trivs mycket bra med det. Man menar att det svetsar samman medarbetare att ha en gemensam vision om vad man gör, och det ger arbetsgruppen stolthet. Det framkommer också att det blir en tydligare organisation om det finns en idé som alla står bakom. Positiva idéer ger mer engagemang, och alla arbetar mot samma mål och med värdegrund. Att arbeta inom idéburen verksamhet ger medarbetare möjlighet att använda hela sitt professionella spektrum på ett annat sätt än inom socialtjänsten. ”Goda idéer skapar arbetsglädje.”
Flera ser också en möjlighet att kunna utvecklas i sitt yrke. ”Det känns spännande att få prova något nytt, och använda mina starka sidor.”
”De gör ett arbete som behövs och där skulle jag känna mig behövd och att jag skulle göra nytta.”

Utveckling och flexibilitet
Här ser man en möjlighet att få utveckla sin kreativitet och vara med och utveckla arbetet i hög grad. Beslutsvägarna kan bli kortare och man blir mer delaktig i arbetet.
Man menar att det är en viktig del av samhället då de kan arbeta mer fritt och att det inte är lika tabu att söka hjälp här, till skillnad från att söka den hos en myndighet. ”Kan vara ett första steg till rätt hjälp.”
Man uppfattar också att det är lättare att göra förändringar inom idéburen verksamhet. Socialt arbete handlar om en idé eller filosofi om att förbättra livet och underlätta för människor, och man är inte lika uppbunden av lagar.

Mindre byråkrati
Man menar att det är svårt att arbeta i en politiskt styrd organisation och att en idéburen verksamhet kan vara stabilare. Det skapar osäkerhet och förvirring med många omorganisationer och förändringar, och man kan då känna sig dränerad på initiativkraft.
Det saknas idag en övergripande vision om etiska frågor inom traditionell verksamhet. Verksamheten är toppstyrd med administrativa krångliga system.
”Det vore en lättnad att slippa allt sådant!”

Det här attraherar med idéburen verksamhet
1. Gemensam värdegrund och mål
2. Stolthet i arbetsgruppen
3. Bättre trivsel
4. Mer frihet och flexibilitet
5. Kreativitet, delaktighet i utveckling
6. Mindre administration och byråkrati
7. Utvecklas och tänka i andra banor

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Bättre arbetsmiljö – en ledarskaps- och personalfråga

Hur skulle arbetsmiljön på din arbetsplats kunna förbättras? Socionomernas vanligaste svar är mer och kompetent personal, gemensamt synsätt, ett tydligt ledarskap och en rimlig arbetsbelastning.

Ett slumpmässigt urval av socionomer som inte arbetar som chefer fick frågan ”Hur skulle arbetsmiljön på din arbetsplats kunna förbättras?”

Mer och kompetent personal
Många anser att man behöver anställa mer och kompetent personal. Det är också viktigt att befintlig personal får möjlighet att fortbilda sig på högskolenivå. Mer personal ger också en bättre arbetssituation tidsmässigt. Fler belyser vikten av gemensamt synsätt och teamarbete i personalgruppen. ”Mindre skitsnack, mera stöd till varandra.” Man efterlyser även bättre samverkan mellan kollegor på olika enheter och andra myndigheter och verksamheter.
”Var och en ska ta ansvar för att vi är varandras arbetsmiljö.”

Tydligt ledarskap
Ett tydligare och mer tillgängligt ledarskap skulle skapa en bättre arbetsmiljö menar ett stort antal av de tillfrågade. Man efterlyser chefer som vågar ta feedback och som förstår helheten i arbetet. Man vill ha en tydligare organisation med bättre kommunikation mellan ledning och arbetstagare, och att ”ledningen står upp för det sociala arbetet och höjer statusen på det viktiga arbete vi gör.”
Den höga arbetsbelastningen återkommer i många av svaren. Det måste finnas tid för återhämtning och reflektion, speciellt då man arbetar med ”tunga” ärenden. Arbetsbelastningen kan regleras med färre ärenden per handläggare, administrativt stöd och färre möten.
Handledning är också en arbetsmiljöfråga menar man. Det kan vara handledning från en engagerad chef i svåra ärenden, men även handledning för nyanställda för att komma in i arbetsgruppen och ärendehantering på ett smidigt och positivt sätt.

Arbetslokaler
Att få bättre lokaler att arbeta i är något som tas upp av många av de tillfrågade. Exempel ges på lokaler med dålig luft, det är trångt om man sitter flera i ett rum och mögellukt i lokalen. Det ges även exempel på lokaler i anslutning till missbrukare, annan otrygghet och med insyn utifrån.

För bättre arbetsmiljö
1. Mer och kompetent personal
2. Gemensamt synsätt och teamarbete
3. Tydligt och tillgängligt ledarskap
4. Rimlig arbetsbelastning
5. Handledning
6. Bättre arbetslokaler

Det behövs bättre villkor för socialtjänstens chefer

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Trots att det talas mycket om socialtjänstens höga personalomsättning och arbetsbelastning diskuteras sällan chefernas situation. Socialtjänstens chefer har ofta en pressad vardag där inte sällan strategiskt arbete får prioriteras bort till förmån för brandsläckning.

Ledarskaps- och organisationsutvecklaren Cecilia Grefve anser att kommunerna bör fokusera mer på att erbjuda sina chefer en god, tillitsfull arbets- och utvecklingsmiljö inom socialtjänsten.
– I samband med att jag var regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes en kartläggning av hur vardagen såg ut för chefer i just barn- och ungdomsvården. Kartläggningen visade att cheferna ofta hade fullbok­ade arbetsdagar med möten, rekrytering, administration etc, vilket i sin tur innebar att tiden för tillgänglighet som ledare för medarbetare i den utsträckning som behövdes inte fanns, säger Cecilia Grefve, numera ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Kartläggningen bekräftade hennes bild av chefernas situation. Personalomsättningen är hög även bland chefer i socialtjänsten, och för att minska den krävs en långsiktig och genomtänkt satsning på chefer och ledare för att säkerställa att de har rätt förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

Fyller en nyckelfunktion
– Jag är övertygad om att om kommunerna och socialtjänsten satsar mer på att erbjuda sina chefer en genomtänkt introduktion, en rimlig arbetsbelastning, kontinuerlig och långsiktig kompetenshöjning och stöd i form av mentorer så förebygger man hög personalomsättning bland både chefer och medarbetare. Administrativ avlastning som frigör tid för ett nära ledarskap är också betydelsefullt liksom att ansvar och befogenheter följs åt, säger Cecilia Grefve.
– En kommun som i mitt tidigare uppdrag utmärkte sig var Åmåls kommun, genom sin satsning på cheferna inom socialtjänstens sociala barn- och ungdomsvård. I Åmål är chefsrollerna tydligt avgränsade och ledarskapet fungerar väldigt bra, säger Cecilia Grefve.

Cecilia Grefves råd för att förbättra ledarskapet i socialtjänsten
• Fokusera på en genomtänkt introduktion. Även chefer behöver introduceras i sin roll, bland annat genom att få introducerande kunskaper i det egna ansvarsområdet men också i förvaltningens och kommunens ansvarsområden.
• Säkerställ att samtliga chefer har ledarskapsutbildning. Det räcker inte att vara en duktig socionom för att bli en riktigt bra chef. Formell ledarskapskompetens är en nödvändighet men dessvärre långtifrån en självklarhet i dagsläget. Som arbetsgivare bör man se till att samtliga chefer i socialtjänsten har den ledarutbildning som krävs för att klara av sitt uppdrag.
• Satsa på kontinuerligt ledarstöd och kompetenshöjning. Även chefer behöver kontinuerlig kompetensutveckling och stöd. Många andra yrkeskategorier har regelrätta utbildningar för sina chefer; detta måste också bli regelrätt inom socialtjänsten.
• Ge utrymme för kompetenshöjning och omvärldsbevakning. Som chef behöver man arbeta strategiskt och genom andra men ibland även operativt. Se till att socialtjänstens chefer har rimliga ansvarsområden och rimligt antal medarbete så tid finns för egen utveckling och kompetenshöjning. Det är viktigt med tid för omvärldsbevakning och viktigt för arbetsgivarna att tänka på att chefen och ledaren också har en arbetsmiljö.
• Erbjud en god löneutveckling. För att vilja stanna kvar och utvecklas som chef krävs en god löneutveckling, även för erfarna chefer. Chefer måste känna att de får lön för det stora ansvar det innebär att vara chef och ledare.
• Tid för att tänka. Att vara chef och ledare innebär också mycket tänk, enskilt men också tillsammans med medarbetare och medborgare. Tid för att tänka är viktigt att prioritera i almanackan för att nå ett hälsofrämjande ledarskap för sig själv men också för sina medarbetare.

8 av 10 kan tänka sig att arbeta på mindre ort

Mats Bengtsson, enhetschef på social­tjänsten i Simrishamns kommun.
Mats Bengtsson, enhetschef på social­tjänsten i Simrishamns kommun.
8 av 10 socionomerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Bra lön, rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka och bra team är de viktigaste faktorerna för att öka intresset för socionomer att arbeta på mindre ort.

– Det är roligt att en så stor andel av socionomerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Bra lön rankas något högre än jag förväntade mig. Att kollegial samverkan rankas högt är positivt eftersom det ofta är naturligt i mindre kommuner med små organisationer. Men jag anser att låg personalomsättning borde rankas något högre i undersökningen, säger Mats Bengtsson, enhetschef för barn och ungdom på socialtjänsten i Simrishamns kommun.
Några av de främsta fördelarna med att arbeta som socionom på en mindre ort är, enligt Mats Bengtsson, närheten till kollegor och externa samarbetspartners. Många gånger är också avstånden till enhetschefer och socialchefer mindre.

Mer omväxlande arbete
– På mindre orter ges ofta möjlighet till att arbeta med många olika typer av ärenden. Rollen som socialsekreterare blir mer omväxlande och utvecklande när man kan arbeta utifrån ett bredare ärendeperspektiv, säger Mats Bengtsson.
Hans råd till andra mindre kommuner som vill attrahera fler socionomer är att verkligen ta hand om sin personal på olika sätt.
– Satsa på en attraktiv löneutveckling, en genomtänkt introduktion och se till att verkligen ge socionomer möjlighet att göra ett riktigt bra arbete. Tveka inte att marknadsföra hur ni tar hand om er personal och fördelarna med att arbeta på en mindre ort, säger Mats Bengtsson.

Kan du som socionom tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (färre än cirka 30 000 invånare)

Vilka faktorer anser du ökar intresset för en socionom att arbeta på en mindre ort?

1. Bra lön
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. Bra team/arbetskamrater
5. Bra arbetsmiljö
6. Ett bra och närmare ledarskap
7. Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning
8. Bra balans mellan jobb och fritid
9. Bra utvecklingsmöjligheter
10. Arbetsplats nära hemmet
11. Bra introduktion för nyanställda
12. Låg personalomsättning
13. Närhet till natur/fritidsaktiviteter
14. Övrigt

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Socialtjänstens arbetsmiljö kräver långsiktiga satsningar

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.
57 procent av socionomerna anser att arbetsmiljön på deras arbetsplats inom socialtjänsten är ganska bra, medan 29 procent anser att arbetsmiljön inte är bra. Veronica Magnusson, Visions förbundsordförande, anser att situationen är på väg åt rätt håll, men ännu återstår mycket arbete.

– Att så många socionomer inte är nöjda med sin arbetsmiljö är självklart oroväckande. Undersökningsresultatet tyder på att många betraktar socialtjänstens arbetsmiljö som tuff, det vittnar inte minst yrkeskårens höga sjukskrivningstal om. Att många upplever personalomsättningen på sin arbetsplats som för hög illustrerar att personalomsättningen får konsekvenser för hela arbetsplatsen eftersom kollegor får täcka upp för vakanser och mycket tid läggs på rekrytering och introduktion, säger Veronica Magnusson.
49 procent av socionomerna anser att personalomsättningen på deras arbetsplats inom socialtjänsten är för hög. Veronica Magnusson anser att en stabiliserad personalsituation bör finnas med högt på prioriteringslistan för chefer inom socialtjänsten.

Krävs helhetsgrepp
– Stabiliseringen kan inte genomföras på något annat sätt än att man aktivt och målmedvetet strävar efter att förbättra arbetsmiljön. Det krävs ett helhetsgrepp där man inkluderar medarbetarna på varje enskild arbetsplats. Även om arbetsmiljön förstås är viktig på alla arbetsplatser så är den särskilt viktig med tanke på verksamhetens karaktär i socialtjänsten. Kontinuitet är en förutsättning för att socialsekreterarna ska kunna etablera en förtroendefull relation till sina klienter, säger hon.

Ljusning på arbetsplatser
Ett bra ledarskap, en genomarbetad introduktion för nya medarbetare samt tid för kompetensutveckling och reflektion är, enligt Veronica Magnusson, några av de viktigaste faktorerna för en god arbetsmiljö i socialtjänsten. Det senaste året har hon anat en viss ljusning vad gäller socialtjänstens strukturerade arbetsmiljöarbete.
– För ett par år sedan var situationen extremt ansträngd, men det senaste året har allt fler arbetsgivare etablerat ett strategiskt arbete för en förbättrad arbetsmiljö, vilket förstås är glädjande. Samtidigt återstår mycket arbete innan situationen förbättras på allvar, säger hon.

Hur anser du att arbetsmiljön är på din arbetsplats inom socialtjänsten?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Människor som hjälper människor

Joakim Södermark, Lina Forsberg och Maria Hollström på Cura Nord. Foto: KMH Fotografi
Joakim Södermark, Lina Forsberg och Maria Hollström på Cura Nord. Foto: KMH Fotografi
– För oss är en konsult en person som är kompetent och självgående och därmed stöttar upp organisationen. Det är viktigt att chefer och anställda blir avlastade och kan fokusera på rätt saker. För att detta ska vara möjligt behöver konsulten vara trygg, ha en hög kompetens och erfarenhet och få rätt stöd från konsultföretaget, säger Maria Hollström, socionomkonsult och nybliven utvecklingsledare på Cura Nord.

Cura Nord har varit verksamma inom socionombemanning sedan januari 2017 och har sedan starten kontinuerligt hjälpt socialtjänster runt om i landet. Målet – att förhindra kompetensbrist i organisationer som hjälper människor i behov – är en drivkraft som heter duga för företaget. För att kunna nå målet är företaget övertygat om att trygghet och engagemang behöver genomsyra företagets alla kontakter och processer.
– Jag vet hur viktigt det är att vara på ett företag som bryr sig om en, säger Lina Forsberg. Lina är en av grundarna av Cura Nord, med erfarenhet av såväl personalledning som brett HR-arbete. Att se människan, både kunden och sina egna anställda, är en av grundstenarna i Cura Nords verksamhet.

Trygghet i fokus
– Vi vill att våra konsulter ska kunna vara sig själva och trivas hos oss. Därför har vi kollektivavtal, försäkringar, tydlig arbetsmiljöuppföljning och extern handledning för att de ska känna sig trygga i sin konsultroll. Vi tror stenhårt på att vi genom att ta hand om våra anställda på bästa sätt lägger grunden till att de kan göra ett bättre jobb tillsammans med människorna de hjälper, säger Joakim Södermark, konsultchef och grundare. Han poängterar att samma sak gäller hos kund, där ansvarsförsäkring, uppföljning och en ärlig dialog lägger grunden för ett gott samarbete.
Företaget har under resans gång fått stor respekt för vilket ansvar konsultrollen medför. Att arbeta som socionomkonsult är en självständig roll med krav på hög leverans.
– Vi som arbetsgivare behöver ha förståelse för dessa krav och finnas där oavsett vad det gäller, säger Lina Forsberg. Det är viktigt att konsulten har förtroende för oss och att vi har ett välfungerande samarbete, så vi inte belastar kunden på något sätt.
Maria Hollström instämmer:
– Givetvis behöver konsulter precis som andra medarbetare bli sedda och hörda och få det stöd som behövs för att kunna utföra sina uppdrag på bästa sätt. Som socionomkonsult på Cura Nord har jag alltid känt mig trygg i att detta fungerar väl. Som utvecklingsledare kommer jag att fortsätta arbetet med att stärka och utveckla såväl våra konsulter som de olika tjänster vi kan erbjuda organisationer.

Ärlig dialog
Återkoppling och uppföljning är därför ett viktigt redskap för att säkerställa både medarbetarnas trivsel och kundens nöjdhet. Ärlighet och transparens menar företaget är A och O i branschen, då konsulterna ska veta vad de ger sig in i och kunderna får vad de förväntar sig, och mer därtill. Joakim Södermark poängterar att man har siktet inställt på långsiktiga relationer, både vad gäller kunder, konsulter och uppdrag.
Cura Nord startade i liten skala och även om de vill behålla det lilla formatet i form av personligt omhändertagande och omsorg om sina konsulter och kunder, räknar de med att fortsätta växa och utveckla verksamheten. I och med utökningen med en utvecklingsledare ser Cura Nord att företaget framöver kommer att kunna stötta en hel organisation med det som behövs, till exempel avlastning, genomlysning, kvalitets­arbete och arbetsmiljö. Cura Nord vill finnas med i arbetet att skapa fungerande, rättssäkra och hållbara verksamheter där de anställda trivs.

Cura Nord Bemanning
Cura Nord är ett norrländskt konsultföretag med inriktning på socionomer. Företaget har sitt säte i Umeå men har såväl kunder som konsulter i hela Sverige. Genom erfarna och kompetenta socionomkonsulter vill företaget hjälpa till i arbetet med att skapa hållbara organisationer med god arbetsmiljö.

Cura Nord Bemanning
& Rekrytering AB
Umestan Företagspark, Hus 7
903 47 Umeå
Tel: 090-34 00 140
www.curanord.se

Därför tjänar du på att göra en sak i taget

Tomas Dalström, socionom och föreläsare.
Tomas Dalström, socionom och föreläsare.
Att ha många bollar i luften kan ge känslan av att vara skicklig och effektiv. Men i realiteten får du ofta mindre gjort och ett sämre resultat. Socionomen och föreläsaren Tomas Dalström menar att vi både kan må bättre och bli skickligare på jobbet om vi minskar vårt multitaskande.

En organisation som präglas av öppen­het, där kollegor alltid kan bolla frågor med varandra och inkommande mejl snabbt får svar framhålls som något positivt. Ja, att ha mycket på gång samtidigt värderas högt på dagens arbetsmarknad, men det finns anledning att omvärdera den inställningen.
– Att växla mellan olika uppgifter gör att det tar längre tid, kan bli ytligt och resultatet sämre, säger Tomas Dalström.

Minska multitaskandet
Tomas Dalström är utbildad socionom men har under sitt yrkesliv främst arbetat som journalist. Han har studerat hur hjärnan fungerar när vi läser, skriver och lär oss nya saker och har skrivit böcker i ämnet baserat på forskning. Idag föreläser han om hur vi kan jobba mer fokuserat, känna oss mindre stressade och samtidigt bli mer effektiva. Och en nyckel till det är att minska på multitaskandet.
– Vårt arbetsminne kan bara göra en sak i taget medvetet. Du kan cykla och prata eftersom du har automatiserat cyklandet och inte behöver fokusera på det. Men du kan inte lyssna på någon aktivt eller besvara en fråga samtidigt som du skriver ett mejl eller en viktig text eftersom det inte är en förutsägbar situation, förklarar Tomas Dalström.

Tidstjuv att bli avbruten
Han lyfter fram vetenskapliga studier som visar att det kan det ta upp till 25 minuter att komma tillbaka till samma koncentrationsnivå som före ett avbrott. Det är aldrig som att tända och släcka en lampa. Det tar alltid tid. Utöver tidssvinnet blir vi mindre närvarande och presterar sämre om vi ofta måste byta fokus. Socionomer har ofta arbetsuppgifter som skulle gynnas av att kunna sitta helt ostört och koncentrerat.
Vad kan man då göra på egen hand för att se till att jobba med en sak i taget?
– Det är inte helt lätt. Många vittnar om att de inte vill säga ifrån eftersom de är rädda för att skapa konflikter och dålig stämning om de vill avskärma sig för att ägna sig åt en uppgift. Här har arbetsgivaren ett ansvar. Genom att tala om hur och varför hjärnan påverkas och vilka följder det får för arbetet så kan man komma överens om regler, säger Tomas Dalström.

Råd – Så kan du bli bättre på att göra en sak i taget
• Bestäm hur din dag ska se ut i förväg och gör ett litet schema för när under dagen du ska vara tillgänglig för att svara på mejl till exempel.
• Minska din privata aktivitet på sociala medier. Har du svårt att släppa taget om mobilen prova exempelvis appen ”Break free” som räknar ut hur många gånger du låser upp telefonen och hur många minuter du använder den under en dag, vecka eller månad.
• Ta upp frågan med din chef och dina arbetskamrater. Genom att lyfta fram vinsterna med att få jobba ostört och koncentrerat kan ni hitta arbetssätt som fungerar.

6 av 10 socionomer utsatta för hot eller våld

Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket och Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.

62 procent av socionomerna har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete. För socionomer inom socialtjänsten är siffran 67 procent. Arbetsmiljöarbete och riskbedömningar kan minska hot och våld mot socionomer.

– Andelen socionomer som utsatts för hot och våld är naturligtvis alltför hög. Att fler utsatts inom socialtjänsten beror förmodligen på att de har ett myndighetsutövande uppdrag. När vi är ute och möter socionomer är det ofta svårt att få dem att vilja prata om hot och våld på arbetsplatsen. Somliga upplever att de blir ifrågasatta kring hur de hanterat händelsen om de vågar berätta om vad de utsatts för, säger Eva Karsten, arbetsmiljöinspektör och nationell projektledare för tillsynen av arbetsmiljön inom socialtjänsten på Arbetsmiljöverket.

Riskbedömning och arbetsmiljö
En av de viktigaste åtgärderna för att minska andelen hot och våld mot socionomer är, enligt Eva Karsten, att göra noggranna riskbedömningar, både för olika yrkesroller och i samband med enskilda situationer. Att stärka socionomers riskmedvetenhet och beredskap att bemöta och hantera hot och våld betraktar hon som ett prioriterat område.
– Min uppmaning till socionomer är att placera sin egen arbetsmiljö högre upp på agendan. Ofta hamnar klienten i första rummet, men när det gäller säkerhetsmässiga bedömningar så bör man reflektera över vilka risker man utsätter sig för. Vissa klientmöten kanske bör genomföras tillsammans med en kollega eller med handräckning av polisen om du upplever att situationen kräver det, säger Eva Karsten.

Analysera hot- och våldsfaktorer
– Att så många socionomer utsatts för hot och våld är naturligtvis oacceptabelt.
Undersökningsresultatet illustrerar vikten av att såväl arbetsgivare som fackförbund aktivt arbetar för att minska hot och våld på arbetsplatsen. Det är viktigt att utgå från ett helhetsperspektiv när man arbetar med den här frågan, till exempel genom att analysera de faktorer som gör att människor blir så desperata att de tar till hot och våld gentemot socionomer, säger Hanna Ljungberg, huvudskyddsombud i Malmö stad för Akademikerförbundet SSR.
Hon poängterar vikten av att socionomer vågar anmäla incidenter som de utsatts för och att de inte låter sig färgas av jargongen att hot och våld är en naturlig del av socionomyrket.

Balans mellan krav och resurser
En bidragande faktor till att så många socionomer utsatts är, enligt Hanna Ljungberg, den höga personalomsättningen och höga arbetsbelastningen i socialtjänsten. Det gör att socialsekreterare inte alltid hinner etablera långsiktiga relationer med sina klienter och inte heller hinner prata till punkt innan det är dags att ta emot nästa klient.
– När en socialsekreterare exempelvis inte hinner förklara bakgrunden till ett beslut i ett ärende som är avgörande för en individ är förstås risken större att klienten blir frustrerad. En viktig grundförutsättning för att minska hot och våld på arbetsplatsen är därför att socionomer har vettiga förutsättningar för att verkligen hinna möta individen. Arbetsgivare behöver se till att balansen mellan krav och resurser är rimlig, avslutar Hanna Ljungberg.

Har du som socionom blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke inom socialt arbete?
67% av socionomerna inom socialtjänsten har utsatts för hot eller våld i sitt yrke inom socialt arbete.