Etikettarkiv: Vision

Hot och våld ingår i många socionomers vardag

Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision. Foto: Gustav Gräll

I Visions rapport om utsatthet för hot och våld i socialt arbete har nästan hälften det senaste året utsatts för någon form av direkt eller indirekt hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten och behandlingspersonal samt socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.

– Det här är naturligtvis helt oacceptabelt; våra medlemmar som arbetar inom socialtjänsten ska aldrig behöva känna sig rädda eller otrygga på jobbet. Att så många utsatts det senaste året tyder på att det här är ett allvarligt och vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation uppger dessutom att de fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren och endast var femte incident har polisanmälts. Det är tydligt att arbetsgivare behöver arbeta mer strukturerat med att förebygga och hantera den här typen av incidenter, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.

Hot påverkar utanför jobbet
Av Visions undersökning framgår att det är låg kännedomen om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid incidenter. Detsamma gäller för vilket straffrättsligt skydd socionomer har i yrkesutövningen.
– Det här är väldigt allvarligt för enskilda socionomer eftersom många uppger att hot och våld även påverkar deras vardag utanför jobbet. Det här är också ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst. En hög frekvens av hot och våld skadar på sikt även socionomers förtroende för arbetsgivaren, säger Veronica Magnusson.
Hon tillägger att arbetsgivare kan sätta in många åtgärder för att förebygga hot och våld, allt från att socialsekreterare aldrig går själva på hembesök till att undvika ensamarbete på HVB-hem och stödboenden och att ha en strategi för hur man hanterar situationer som potentiellt kan resultera i hot och våld.

”Det här är ett hot mot samhället och de som jobbar med myndighetsutövning i demokratins tjänst.”

Självklarhet att polisanmäla
– Det bör vara självklart för arbetsgivaren att polisanmäla alla incidenter. Det visar att man tar ställning för att alla former av hot och våld är oacceptabla. Hot och våld har på senare år blivit en mer frekvent del av socionomers vardag. Enligt Arbetsmiljöverket ökade utsattheten för hot och våld bland socialsekreterare från drygt var tredje år 2018 till drygt hälften 2020. Formerna har dessutom blivit fler; till exempel har det blivit vanligare att hänga ut socialsekreterare i sociala medier. Att 10 procent upplever otrygghet även på fritiden är ett mycket allvarligt ingrepp i människors liv, säger Veronica Magnusson.
Från politiskt håll efterlyser hon tillräckliga resurser för att arbeta strukturerat med hot och våld, och en förstärkning av socionomers straffrättsliga skydd.
– Om det går så långt att myndighetsbeslut fattas mot bakgrund av rädsla för hot och våld riskerar förtroendet för hela socialtjänstens arbete att undermineras, säger Veronica Magnusson.
– Att socialsekreterare möter hat och hot i sin vardag är dessvärre inget nytt fenomen. De behöver rätt förutsättningar för att göra sitt jobb, tid att bygga klientrelationer och tillräckligt med tid för att utreda och meddela beslut på ett ändamålsenligt sätt. Det måste råda balans mellan krav och resurser. Alla har rätt att känna sig trygga på jobbet och därför är ett systematiskt säkerhetsarbete från arbetsgivarens sida ett måste, säger Veronica Magnusson.

Utöka arbetsmiljöarbetet
Hon betonar att det finns bra lagstiftning och stöd för att arbeta systematiskt med arbetsmiljön i socialtjänsten. Visions undersökning visar dock att socialsekreterarnas kännedom om arbetsmiljöarbetet varierar markant. Många arbetsgivare behöver därför utöka och synliggöra detta. Enligt undersökningen anser många socialsekreterare att den höga arbetsbelastningen går ut över klienternas delaktighet. Man upplever också att man ibland brister i bemötandet och blir otillgänglig för klienter.
– Många socialsekreterare är frustrerade över att det förebyggande arbetet ofta är nedprioriterat eller helt bortprioriterat. Förebyggande insatser ökar delaktighet och tillit mellan socialtjänsten och individer i behov av stöd. Tidiga insatser kan förebygga kriminalitet, tungt missbruk eller LVU-placeringar och gynnar både individen och samhället. Ändå prioriteras det bort eftersom det inte är lagstiftat, säger Veronica Magnusson.

Sammanfattning av undersökningsresultaten från Visions undersökning

• Nästan hälften, 45 procent, har någon gång de senaste 12 månaderna blivit utsatta för någon form av hot, våld, personangrepp eller förtal. Hot är den vanligaste incidenten.
• Behandlingspersonal och socialsekreterare är de mest utsatta yrkesgrupperna.
• Tre av tio som utsatts för en hot- eller våldssituation har fått inget eller otillräckligt stöd från arbetsgivaren.
• Tre av tio anser att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att förebygga hot, våld och personangrepp.
• Utsattheten leder till rädsla och otrygghet, även på fritiden.
• Endast var femte incident har polisanmälts.
• Var tredje polisanmälan har lett till förundersökning.
• Incidenter mot anställda i enskilt driven verksamhet polisanmäls i lägst omfattning, endast 15 procent.
• Fyra av tio anser att det straffrättsliga skyddet i yrkesutövningen är svagt.
• Kännedomen om vilket straffrättsligt skydd man har i yrkesutövningen är låg.
• Kännedomen är låg om arbetsgivarens åtgärder för att förebygga hot och våld och om vilket stöd arbetsgivaren ger vid skedda incidenter.

Har du med anledning av din yrkesutövning under de senaste tolv månaderna blivit utsatt för något eller några av dessa incidenter? (flera svar möjliga).


1 Muntliga eller skriftliga förtäckta eller diffusa hot
2 Muntliga eller skriftliga direkta hot
3 Annan typ av kränkning, hat, hot eller våld
4 Näthat/kränkningar/personangrepp/förtal via till exempel sociala medier, insändare, kommentarer i media
5 Fysiskt våld
6 Inget av detta

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes av Vision under perioden 19 april till 11 maj 2021 mot Visions medlemmar som arbetar som socialsekreterare inom myndighetsutövning, biståndshandläggare, behandlingspersonal inom HVB, stödboende och öppenvård, kuratorer inom hälso- och sjukvård och skola samt fältassistenter.

Du ska ha schysta villkor på jobbet

Vision är fackförbundet för dig som arbetar inom socialt arbete

Vi vill ha ett mänskligt arbetsliv – där vi kan brinna för vårt jobb och har rätt förutsättningar. Där vi inte blir sjuka av stress.

Tillsammans har vi kraft att förändra och förbättra villkoren på din arbetsplats.

Klicka här för att läsa mer om Vision för dig inom socialt arbete

Vision

Vision är ett fackförbund för dig som är tjänsteman inom kommun, region, kyrkan och bolag kopplat till välfärden.

www.vision.se

Vinnare av Visions socionomstipendium 2020

Som medlem i Vision har du som skriver uppsats inom socialt arbete möjligheten att belönas med 20 000 kronor för din uppsats. Här nedan kan du läsa om vem som vann Visions socionomstipendium 2020 och motivering.

Flera fördelar med förkortad arbetsvecka

Frågan om kortare arbetstid är ständigt aktuell i samhällsdebatten. Den uppsats som i år tar hem Visions socionomstipendium undersöker hur sju timmars arbetsdag påverkar medarbetare inom socialtjänsten – vilket visar på många positiva effekter för både arbetssituation, fritid och hälsa.

I hela landet brottas socialtjänster med stora utmaningar, bland annat stor arbetsbelastning och höga sjukskrivningstal. När Malin Jeppsson och Elvira Nyman skulle påbörja examensarbetet på socionomprogrammet vid Södertörns högskola kändes ämnet därför självklart.
– Vi har pratat mycket om arbetsnormer och huruvida åtta arbetstimmar per dag är vad man måste arbeta för att faktiskt hinna med eller om det är en gammal norm som lever kvar. Där väcktes intresset för att undersöka saken närmare, säger Elvira Nyman.

Undersöker tre kommuner
Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av sju socialsekreterare. Alla jobbar med myndighetsutövning i tre olika kommuner; Vingåker, Norrtälje och Jönköping. Kommunerna har alla infört en förkortning från 40 till 35 timmars arbetsvecka med fortsatt samma arbetsmängd, arbetsuppgifter och lön.
– Med hjälp av tematisk analys har vi undersökt vad som är gemensamt och vad som skiljer sig åt mellan intervjuerna. Resultatet visar på många positiva effekter, berättar Malin Jeppsson.

Mindre stress
De intervjuade berättar bland annat att 35-timmarsveckan lett till mindre stress, bättre fokus, mer kvalitativ sömn och mer till tid träning och familjeliv. Att jobbet blev mer strukturerat och effektivt blev samtidigt ett sätt att komma närmare sin arbetsgrupp, berättar en av de intervjuade.
– Det kollegiala stödet blev starkare eftersom viljan att ha förkortad arbetsvecka är gemensam. Dessutom har en stor del av arbetet effektiviserats då kommunernas socialtjänster anpassat sin verksamhet med fler digitala möten och mer produktiv tid till journalföring, säger Elvira.

Över förväntan
Resultatet går i linje med vad Malin och Elvira hade hoppats på. Samtidigt var de ödmjuka inför att det är en yrkesgrupp som redan är hårt belastad och att då gå över till kortare arbetsdagar kanske skulle innebära ännu mer stress.
– Vi hade med oss båda perspektiven när vi började skriva, men det vi kom fram till är absolut över förväntan. Vår förhoppning är att det framöver kommer att göras fler och större studier på ämnet eftersom resultatet vi kom fram till enbart pekar på positiva påföljder av den förkortade arbetsveckan, säger Malin.

Juryns motivering

Juryn för Visions socionomstipendium 2020 bestod av Sara Gustavsson Roxell, Socialpolitisk strateg, Anna Nilsson, Förbundsstyrelseledamot och Axel Jensen, Verksamhetsledare på Vision Student. Så här lyder juryns motivering:

”Författarna lyfter hur en förkortad arbetsvecka kan påverka socialarbetares arbetssituation och hur detta även kan påverka deras fritid och hälsa på ett mycket förtjänstfullt sätt. Vision ser ett stort värde i att uppsatsen lägger fokus på vilka effekter socialarbetarna själva anser att den förkortade arbetsveckan har gett. Vi ser fram emot att uppmärksamma författarna och denna uppsats som även lägger ett stort fokus på arbetsplatser där Visions medlemmar kan arbeta.”

Klicka här för att läsa mer om Visions stipendier

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Underskott riskerar skapa social skuld för kommuner

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll

9 av 10 socionomer anser att kvaliteten på socialtjänstens arbete försämras i kommuner med stora underskott i sin ekonomi. Visions förbundsordförande Veronica Magnusson varnar för att kommunerna skjuter problemen framför sig. Hon uppmanar dem därför till ett långsiktigt perspektiv, även när budgetramarna är snäva.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande; det finns en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten på det sociala arbetet. Det här är ett extremt tydligt undersökningsresultat som landets politiker verkligen bör ta på allvar, säger Veronica Magnusson.
Visions årliga Socialchefsrapport visar på liknande resultat: där uppger fyra av tio chefer inom socialtjänsten att de inom sina givna budgetramar har svårt att leverera de insatser som brukarna har behov av och rätt till. Det innebär i sin tur att fyra av tio kommuner inte fullt ut kan leva upp till socialtjänstens uppdrag.

”Det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på.”

Förebyggande bortprioriteras
– Tidigare erfarenheter visar att det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på. De kommunerna bygger successivt upp en social skuld, vilket innebär att utsatta människor blir ännu mer utsatta och att sociala problem som kunde ha åtgärdats på ett relativt tidigt stadium istället växer sig stora, säger Veronica Magnusson.
Hon betraktar en god balans mellan krav och resurser som grundförutsättningen för att socialtjänsten ska kunna leverera enligt sitt uppdrag. Det är kommunpolitikernas uppgift att säkerställa den balansen.
– Den ökande grova organiserade brottsligheten är ett ämne som debatteras flitigt just nu. Här har socialtjänsten en viktig uppgift genom sitt förebyggande arbete i samverkan med aktörer som polis, hälso- och sjukvård och skola. Den typen av arbete tvingas dessvärre många socialsekreterare prioritera bort. Det gäller även arbetet med barn, unga och föräldrar som söker stöd, för att bara nämna några exempel, säger Veronica Magnusson.

Viktigaste åtgärder för kvalitet
De tre viktigaste åtgärderna för att säkerställa kvaliteten i det sociala arbetet är, enligt Veronica Magnusson:
1. Att varje chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare.
2. Ett brett införande av välfärdsteknik som gör att socialtjänstens medarbetare kan fokusera mer på det mänskliga mötet.
3. Att socialtjänsten blir mer tillgänglig för fler genom insatser som inte kräver utredning.
– Vi efterlyser även generella statsbidrag som inte är alltför snäva och riktade, en sociallagstiftning med fokus på förebyggande arbete samt förstås en rimlig arbetsbelastning för socialtjänstens medarbetare. Det är dessutom hög tid att genomföra en kommunreform där man analyserar de enskilda kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt socialtjänstuppdrag, avslutar Veronica Magnusson.

Många kommuner har stora underskott i sin ekonomi. Hur tror du att kvaliteten i socialtjänstens arbete kommer att påverkas av det? Kvaliteten kommer att…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Ansök om Visions socionomstipendium

Som medlem i Vision har du som skriver uppsats inom socialt arbete möjligheten att belönas med 20 000 kronor för din uppsats.

Visions socionomstipendium delas ut varje år i slutet av oktober till den som lyckas fånga juryns uppmärksamhet i ett relevant ämne, och som med kvalitet levererar sin poäng. Vinnaren belönas med 20 000 kronor. Eventuell vinstskatt betalas av vinnarna.

Kriterier för att kunna tilldelas Visions socionomstipendium:

  • Uppsatsen behandlar socialt arbete.
  • Uppsatsen är välskriven, väldisponerad och godkänd av universitet eller högskola.
  • Uppsatsen är inlämnad mellan 1 juli 2019 – 30 juni 2020.
  • Uppsatsen måste vara på kandidat-, magister-, eller masternivå.
  • Uppsatsens alla författare är/var studentmedlemmar när uppsatsen lämnas/lämnades in. (Om du eller din medförfattare ännu inte är medlem i Vision kan du enkelt bli det via länken nedan – bara 100 kr för hela studietiden)

Sista ansökningsdag för socionomstipendiet är 30 juni 2020.

Uppsatsen ska skickas i sin helhet i pdf-format, med en kortfattad sammanfattning av uppsatsen på en A4. Sammanfattningen ska ta upp följande:

  • Uppsatsens syfte och frågeställningar.
  • Uppsatsens teoretiska ramverk.
  • Uppsatsens resultat och slutsatser.

Tillgängliga och tidiga insatser kan bli vanligare

Veronica Magnusson, ordförande Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, ordförande Vision. Foto: Gustav Gräll
I barn- och ungdomsvård, missbruksvård och äldreomsorg är det ganska vanligt att socialtjänsten erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut. Många socialsekreterare vill arbeta mer förbyggande och behovet finns där.

Enligt Visions Socialchefsrapport, som genomfördes i maj 2019, anger 65 procent av socialcheferna att det är ganska vanligt att socialtjänsten erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut i den sociala barn- och ungdomsvården.
– Det är inte förvånande att så många socialtjänster erbjuder insatser utan utredning och biståndsbeslut. Det beror förmodligen på att det finns ett behov av den typen av insatser. Socialsekreterare och socialchefer vet också att det ger ett bättre resultat för individ och samhälle om man kan erbjuda stöd i ett tidigt skede, säger Visions ordförande Veronica Magnusson.

Mer tillgängliga insatser
69 procent av socialcheferna som deltog i Visions socialchefsrapport anser att det är en önskvärd utveckling att gå mot mer tillgängliga insatser utan förgående utredning och biståndsbeslut.
– Vi ser att det här är en utveckling som verkligen behövs. Vi har under många år fått vittnesmål om att social­sekreterare tvingas lägga mycket tid på administration och dokumentation. Samtidigt finns det en vilja att arbeta mer förbyggande, säger Veronica Magnusson.
En fördel med mer tillgängliga insatser är, enligt Veronica Magnusson, att det blir mindre dramatiskt för individen att söka stöd och hjälp från socialtjänsten. Att exempelvis delta i en rådgivande verksamhet kan kännas betydligt mindre dramatiskt än att själv lämna in en ansökan till socialtjänsten.
– Det är viktigt att även den här typen av insatser dokumenteras på ett systematiskt sätt, för att kunna följa individen, för att kunna garantera rättssäkerheten och för att säkerställa att barnperspektivet finns med. Det vore bra om varje kommun tittar på vad som faktiskt är viktigt att dokumentera så socialsekreterarna slipper ägna sig åt onödig dokumentation, säger Veronica Magnusson.

Tydliggör förebyggande uppdrag
Behovet av tidiga insatser finns på i stort sett samtliga av socialtjänstens områden, även om individen förstås alltid har rätt att få sin ansökan prövad.
– Oavsett område så blir problematiken ofta lindrigare ju tidigare man kan erbjuda rätt insatser, oavsett om det gäller barn och unga, missbruksproblematik eller psykisk ohälsa. Vi vill att socialtjänstens förebyggande uppdrag ska tydliggöras i den regeringsutredning av socialtjänstlagen som för närvarande pågår. Ett tydliggjort förebyggande uppdrag gör det förebyggande arbetet mer likvärdigt i hela landet. Eftersom det i dagsläget är frivilligt så är det lätt att kommuner prioriterar bort det förebyggande arbetet i tuffa tider, säger Veronica Magnusson.

Tycker du det är en önskvärd utveckling att gå mot mer tillgängliga insatser utan föregående utredning och biståndsbeslut?

Om undersökningen
Undersökningen är från Visions årliga socialchefsrapport från maj 2019, en enkätundersökning bland landets socialchefer. Socialchefer från 148 kommuner har svarat.

Rätt chefsförutsättningar strategisk framtidsfråga

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Socialtjänsten kommer att behöva rekrytera många chefer de kommande åren. Att göra det mer attraktivt att vilja bli och stanna kvar i rollen som chef bör därför vara en prioriterad fråga. Det anser Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.

– Att ett bra ledarskap anges som den viktigaste faktorn för att få medarbetare att stanna överensstämmer med vår erfarenhet. Många medarbetare i social­tjänsten efterfrågar och värdesätter ett närvarande och nära ledarskap. De som har tillgång till ett sådant ledarskap både mår och presterar bättre. De senaste årens utveckling i social­tjänsten har visat på ledarskapets betydelse; det utgör nyckeln till att kunna jobba aktivt med arbetsmiljön, arbetsbelastningen och den utveckling som behövs i form av rutiner, metod­er och digitalisering, säger Veronica Magnusson.

Strategiskt utvecklingsarbete
Att endast 17 procent av cheferna anser sig ha mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap är en för låg siffra, enligt Veronica Magnusson.
– Socialtjänstens chefer är överlag stolta över sin verksamhet och trivs med sitt jobb, men många upplever att de saknar den kontinuitet som krävs för att kunna ägna tillräckligt med tid åt strategiskt utvecklingsarbete. Särskilt alarmerande är att 11 procent av cheferna anser att de inte har så goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap, säger hon.
Administrativt stöd, it-stöd, en god dialog med socialtjänstens högsta chef samt ett genuint intresse för socialtjänstens verksamhet från kommunpolitikernas sida är några faktorer som kan ge fler chefer mycket goda förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap. Att andra aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, tar sitt ansvar och inte lämpar över sina arbetsuppgifter på socialtjänsten påverkar också arbetssituationen för chefer och medarbetare.

Lagom stora personalgrupper
– Lagom stora personalgrupper är ytterligare en avgörande faktor, i synnerhet i en så komplex verksamhet som socialtjänsten. De senaste årens fokus på socialtjänsten från såväl politiker som fackförbund har givit resultat, men det gäller att arbetsgivarna ständigt strävar efter att förbättra villkoren för socialtjänstens chefer. I vår socialchefsrapport säger 78 procent av arbetsgivarna att de är oroliga för hur de ska klara av chefsförsörjningen framöver. Att förbättra chefernas arbetssituation är därmed en nyckelfråga för framtidens socialtjänst, säger Veronica Magnusson.

Fler erfarna socionomer bör premieras av arbetsgivare

Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
93 procent av socionomerna anser att det är viktigt med tillräckligt många erfarna socionomer i socialtjänsten. En lättöverskådlig karriärutvecklingstrappa där olika karriärvägar presenteras är ett sätt att behålla fler erfarna socionomer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det visar hur viktigt professionen tycker det är att det finns tillräckligt många erfarna socionomer inom socialtjänsten. De erfarna socionomerna fyller en mycket viktig funktion, både som stöd till nyutexaminerade kollegor, i verksamhetens utvecklingsarbete och i arbetet med att hantera de mest komplexa klientärendena, säger Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision. Hon är socionom och har tidigare arbetat inom socialtjänsten, och på SKL med att driva förbättringsarbete för socialtjänsten samt som politisk sakkunnig på Socialdepartementet.

Kvalificerade beslut
Hon anser att socionomers erfarenhetsbaserade kompetens är ett viktigt komplement till den formella kompetensen. För att samtliga socionomer på en arbetsplats ska känna sig trygga i sin yrkesutövning krävs tillräckligt många erfarna kollegor.
– Om det inte finns tillräckligt många erfarna socionomer på en arbetsplats får det konsekvenser. Dels kan det då saknas tillräcklig kompetens för att göra en kvalificerad bedömning av komplicerade ärenden, dels får de nyanställda inte det stöd de behöver och kan därför tvingas ta sig an alltför komplexa ärenden. Det måste alltid finna en balans mellan krav och resurser på en arbetsplats, och erfarna kollegor är en värdefull resurs, liksom ett närvarande ledarskap, säger Sara Roxell.

Skapa långsiktig attraktivitet
Bara 9 procent av socionomerna anser att deras arbetsgivare premierar erfarenhet fullt ut. 48 procent anser att erfarenheten premieras ganska lite eller inte alls. Sara Roxell anser att undersökningsresultatet bör vara en tydlig fingervisning för arbetsgivare om vikten av att premiera erfarenhet. Hon efterlyser en dialog mellan förvaltningschef, kommunpolitiker och de fackliga organisationerna om hur socialtjänsten kan skapa långsiktig attraktivitet för sina medarbetare.
– Det är jätteviktigt att arbetsgivare erbjuder möjligheter till utveckling i yrkesrollen. Samtliga arbetsgivare bör erbjuda en karriär- och kompetensutvecklingstrappa som är lätt att överblicka redan när man är nyanställd. I den bör det framgå hur ansvar, arbetsuppgifter och lön förändras beroende på vilken utvecklingsväg man väljer, om man till exempel vill bli chef, specialistsocionom eller mentor för nyexaminerade kollegor, säger Sara Roxell.

Hur viktigt är det att det finns tillräckligt många erfarna socionomer anställda inom socialt arbete/socialtjänsten?

I vilken omfattning premieras erfarenhet hos en socionom av din arbetsgivare?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Hantera kompetensförsörjningen med mandat och vilja

Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.
Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.
Många socialchefer runtom i landet vittnar om svårigheterna att rekrytera socionomer, inte minst till områden som den sociala barn- och ungdomsvården, försörjningsstöd, LSS och biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det framgår av Visions senaste socialchefsrapport. Situationen kan dock vändas med ett helhetsgrepp om organisationens kompetensförsörjning.

– Socialchefsrapporten visar att det är särskilt svårt att rekrytera erfarna medarbetare till den sociala barn- och ungdomsvården. Den aktuella debatten kring läget inom barn- och ungdomsvården kan ha en avskräckande effekt. Det är ett arbete med krävande och ofta känsliga ärenden där många upplever att det saknas tillräckligt chefsstöd, handledning och fortbildning, säger Dalia Eid, socialtjänsten i Nyköping och styrelseledamot i Vision.

Kompetensförsörjningsplan
Även om socialchefsrapporten målar upp en relativt dyster bild av rekryteringsläget i socialtjänsten framhåller Dalia Eid att det finns hopp och att situationen kan förändras.
– Mycket faller på plats så snart chefer börjar involvera och diskutera kompetensförsörjningsfrågan med sina medarbetare. För att vända situationen krävs dels vilja och mandat från chefens sida och dels en långsiktig kompetensförsörjningsplan som även inkluderar åtgärder för att öka attraktiviteten som arbetsgivare. De faktorer våra medlemmar rankar högt är bra kollegor, ett bra ledarskap samt en attraktiv lön. Dessa faktorer bör förstås inkluderas i den långsiktiga strategin, säger Dalia Eid.
– Socialchefsrapporten visar att förvånansvärt många socialchefer inte upplever att de får stöd i sitt rekryteringsarbete från kommunernas centrala HR-funktion. Jag vill därför uppmana socialchefer att ta HR-funktionernas resurser i anspråk så snart det behövs, de kan avlasta och bidra med mycket stöd i kompetensförsörjningsarbetet, säger Dalia Eid.

Viktigt signalvärde
En god introduktion till det sociala arbetet samt stöd från erfarna kollegor är andra avgörande faktorer för medarbetarnas långsiktiga trivsel i socialtjänsten. Dalia Eid påminner även om vikten av att kontinuerligt mäta medarbetarnas arbetsbelastning, vilket även Arbetsmiljöverket påpekade när de genomförde arbetsplatsbesök på socialtjänster runtom i landet.
– Man ska inte heller underskatta signalvärdet i chefer som tydligt visar för sina medarbetare att de tar kompetensförsörjningsfrågan på allvar, att de är beredda att agera och sätta in långsiktiga åtgärder för att vända situationen och se över arbetsvillkoren på de områden där man har störst svårigheter att rekrytera erfaren personal, säger Dalia Eid.

Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare och biståndshandläggare


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare barn och unga


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare ekonomiskt bistånd


Förutsättningar för rekrytering – socialsekreterare/biståndshandläggare, LSS


Förutsättningar för rekrytering – biståndshandläggare, äldreomsorg


Om undersökningen
Vision gör årligen en enkät bland landet socialchefer, eller motsvarande förvaltningschefer, i syfte att följa upp förutsättningarna för landet socialtjänst och villkoren för denna chefsgrupp. Årets undersökning genomfördes under maj 2018. Totalt sändes enkäten ut till 345 personer och svarsfrekvensen var 54 procent.

Vissa kommuner har stadsdelar eller har delat upp sin sociala verksamhet, till exempel mellan individ- och familjeomsorg och äldreomsorg. I de fallen sändes enkäten till de respektive högsta förvaltningscheferna.