Etikettarkiv: Socialtjänsten

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

”Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Katalysator för socialtjänstens digitalisering

Foto: Shutterstock

E-tjänster och ett digitalt arbetssätt gör socialtjänsten mer tillgänglig för brukarna. När möten som tidigare var fysiska istället kan digitaliseras möjliggörs även ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt för socialsekreterarna. Samtidigt är det viktigt att fortsätta värna om det fysiska mötet när det behövs.

Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.
Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

– Digitaliseringsutvecklingen är helt nödvändig för att socialtjänsten även i framtiden ska kunna leverera utifrån vårt välfärdsuppdrag. Potentialen i att digitalisera och därmed även effektivisera ärendehanteringsprocessen är stor. Inom socialtjänsten har man länge talat om att öka digitaliseringstakten. Coronapandemin har verkligen fungerat som en katalysator för den utvecklingen, säger Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

”Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt.”

Inte längre normen
I samband med pandemin har Norrtälje kommun bland annat lanserat flera nya e-tjänster som underlättar för såväl olika professioner som privatpersoner att göra digitala anmälningar och ansökningar.
– Ytterligare en stor förändring är att en betydligt större andel av våra brukarmöten numera genomförs per telefon eller via video. Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt. Det spar tid för såväl socialsekreterarna som brukarna, säger Annica Blomsten.
Hon är övertygad om att den ökade digitalisering som introducerats i samband med coronapandemin kommer att ge bestående avtryck i socialtjänstens arbete.
– Det är viktigt att kunna erbjuda fysiska möten när det behövs. Det första mötet med en brukare bör genomföras fysiskt. Ett fysiskt första möte är viktigt för att etablera relationer och förtroende mellan socialtjänsten och brukaren, säger Annica Blomsten.

Socialpolitiska visioner stärker det sociala arbetet

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Många socionomer anser att tydligare socialpolitiska visioner på nationell och kommunal nivå skulle stärka autonomin i deras yrkesutövning och tydliggöra riktningen för det sociala arbetet.

Framtidens Karriär – Socionoms undersökning visar att 8 av 10 socionomer anser att en tydligare socialpolitisk vision skulle stärka det sociala arbetet både på nationell och kommunal nivå.
– Att så många socionomer anser att en tydligare socialpolitisk vision skulle stärka det sociala arbetet visar hur viktig den här frågan är för hela det sociala arbetet, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
– Med utgångspunkt i socialtjänstlagen kan socialpolitiska visioner formuleras på såväl nationell som kommunal nivå. Utifrån visionen kan övergripande socialpolitiska mål formuleras för alla kommuner i Sverige, exempelvis att alla människor har rätt till tak över huvudet eller en nollvision när det gäller våld i nära relationer. De kommunala socialpolitiska målen bör anpassas utifrån hur behoven ser ut i den aktuella kommunen. Den kan exempelvis innehålla målsättningar om att inga barn ska värvas till organiserad brottslighet eller att unga föräldrar ska få mer stöd, säger Heike Erkers.

Stärker socionomers autonomi
Hon betonar att det är dags att stärka autonomin i socionomernas yrkesutövning. Idag bygger lagen på att det är socialnämnden som fattar alla beslut eller delegerar dem till tjänstemän. Översynen av socialtjänstlagen ska se över lagens konstruktion och professionens befogenheter och ansvar.
– Idag är det självklart för lärare och sjuksköterskor att kunna fatta självständiga beslut, men för socialarbetare är det långt ifrån lika självklart. En förutsättning för att få en kunskapsbaserad socialtjänst är att det är de som har kunskapen, socionomerna, som fattar beslut i individärenden. Socialnämndens politiker bör få det uppdrag som andra nämndpolitiker har, att sätta mål, avsätta resurser och följa upp verksamheten. Här tror vi att en socialpolitisk vision kan fungera som en viktig pusselbit, säger Heike Erkers.

Ett dokument att stöda sig på
Hon anser även att en socialpolitisk vision synliggör vikten av det sociala arbetet och dessutom bidrar till att lyfta in ett socialt perspektiv i såväl det brottsförebyggande arbetet som i skolpolitiken. Medborgarna ska kunna känna sig trygga i att de får den hjälp de behöver och att kommunen avsätter de resurser som behövs till det sociala arbetet.
– En socialpolitisk vision är definitivt ett dokument som socionomer kan stöda sig på i sin dagliga yrkesutövning. När socialpolitiska mål är formulerade i en vision blir det också lättare att ställa krav, till exempel om inte tillräckligt med resurser frigörs för att socialtjänsten ska kunna uppnå målet. Kraven ställs också ofta i samverkan med andra samhällsaktörer, säger Heike Erkers.

Skulle en tydligare socialpolitisk vision, både på nationell och kommunal nivå, stärka det sociala arbetet?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Tjänstemän fattar beslut med högre kvalitet

Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
94 procent av socionomerna anser att tjänstemän inom socialtjänsten skulle fatta beslut med högre kvalitet i individ­ärenden än politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden.

– Undersökningsresultatet känns ganska givet; socionomerna har en kvalificerad akademisk utbildning inom socialt arbete, erfarenhet, rätt redskap, och stöttning från kompetenta kollegor. Sammantaget gör det socionomerna betydligt kunnigare än våra politiska lekmän, säger Alexander Ramsing, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR och socialsekreterare och gruppledare inom missbruks- och barn- och familjegruppen i Lessebo kommun.
– Tjänstemännen har träffat och utrett barnen och deras föräldrar, så de har en helt annan kunskap om den enskilda individen än vad politikerna har. I skolan är det lärarna som sätter betygen, i sjukvården är det läkarna som bedömer vilken vård patienten behöver. Det borde vara lika självklart att det är socionomerna som fattar beslut i socialtjänstens individärenden, säger Alexander Ramsing.

Vilka anser du skulle fatta beslut med högst kvalitet i individärenden i socialtjänsten? Tjänstemän inom socialtjänsten eller politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Bra ledarskap viktigast för att stanna långsiktigt

Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Anna Sigge
Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Anna Sigge
En bra arbetsledning, bra lön, rimlig arbetsbelastning och bra arbetskamrater. Det är de fyra viktigaste faktorerna föra att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare, enligt Framtidens Karriär – Socionoms undersökning.

– Undersökningsresultatet påminner om resultatet från liknande undersökningar som genomförts tidigare. Vi har själva gjort en liknande undersökning lokalt här i Borås. Vårt undersökningsresultat liknade detta, men en bra introduktion, tid för återhämtning och reflektion samt balans mellan familj och fritid rankades högre i vår undersökning. Även intressanta arbetsuppgifter rankades högre i vår undersökning, säger Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Hon har tidigare arbetat som handläggare samt som IFO-chef och enhetschef i socialtjänsten.

Bra ledarskap och kollegialt stöd
I Borås initierade man 2017 en satsning för att lyckas bättre med rekrytering och få fler socionomer att stanna, för att få en bättre kontinuitet i verksamheten. Satsningen har resulterat i att kommunens socialtjänst inte längre behöver anlita några socionomkonsulter. Löneutvecklingen ligger numera i nivå med andra likvärdiga kommuner och omgivande kommuner, och vakanserna bland socionomerna har försvunnit. Kontinuiteten i verksamheten har förbättrats i takt med att personal­omsättningen minskat. Kommunen har dessutom överanställt socionomer för att kunna hantera naturlig rörlighet som föräldraledigheter och sjukfrånvaro.
– Det råder ingen tvekan om att ett bra ledarskap är viktigt för många socionomer. Lön och löneutveckling är betydelsefullt i kombination med andra faktorer, till exempel att man ingår i ett välfungerande team med kollegialt stöd som komplement till en bra arbetsledning, säger Anna-Lena Sellergren.

Anna-Lena Sellergrens råd till social­tjänster som vill bli attraktivare som arbetsgivare
• Kombinera extern och intern marknadsföring. Befintliga medarbetare är ofta era bästa ambassadörer. Glöm därför inte att satsa på intern marknadsföring och involvera medarbetarna i arbetet med att stärka er som arbetsgivare.
• Satsa på riktade rekryteringsbudskap till olika målgrupper. När man vill rekrytera erfarna socionomer kräver det andra argument och ett annat budskap än om man satsar på att rekrytera nyutexaminerade. Fokusera på att rikta budskapet i era annonser så mycket som möjligt till varje målgrupp.
• Anpassa arbetet med att stärka er position som arbetsgivare utifrån era förutsättningar. Varje socialtjänst har olika behov och förutsättningar för att stärka sin attraktivitet som arbetsgivare. Anpassa era satsningar utifrån era behov snarare än att kopiera från någon annan.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1. Ett bra ledarskap/arbetsledning
2. Bra lön/löneutveckling
3. Rimlig arbetsbelastning
4. Bra team/arbetskamrater
5. Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7. Tid till återhämtning och reflektion
8. Bra arbetsmiljö
9. Bra introduktion för nyanställda
10. Bra utvecklingsmöjligheter
11. Mer tid för det sociala arbetet
12. Administrativ avlastning
13. En trygg arbetsplats
14. Övrigt

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1 Ett bra ledarskap/arbetsledning
2 Bra lön/löneutveckling
3 Rimlig arbetsbelastning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6 Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7 Tid till återhämtning och reflektion
8 Bra arbetsmiljö
9 Bra introduktion för nyanställda
10 Bra utvecklingsmöjligheter
11 Mer tid för det sociala arbetet
12 Administrativ avlastning
13 En trygg arbetsplats
14 Övrigt

Undersökningen är gjord mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Rätt chefsförutsättningar strategisk framtidsfråga

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Socialtjänsten kommer att behöva rekrytera många chefer de kommande åren. Att göra det mer attraktivt att vilja bli och stanna kvar i rollen som chef bör därför vara en prioriterad fråga. Det anser Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.

– Att ett bra ledarskap anges som den viktigaste faktorn för att få medarbetare att stanna överensstämmer med vår erfarenhet. Många medarbetare i social­tjänsten efterfrågar och värdesätter ett närvarande och nära ledarskap. De som har tillgång till ett sådant ledarskap både mår och presterar bättre. De senaste årens utveckling i social­tjänsten har visat på ledarskapets betydelse; det utgör nyckeln till att kunna jobba aktivt med arbetsmiljön, arbetsbelastningen och den utveckling som behövs i form av rutiner, metod­er och digitalisering, säger Veronica Magnusson.

Strategiskt utvecklingsarbete
Att endast 17 procent av cheferna anser sig ha mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap är en för låg siffra, enligt Veronica Magnusson.
– Socialtjänstens chefer är överlag stolta över sin verksamhet och trivs med sitt jobb, men många upplever att de saknar den kontinuitet som krävs för att kunna ägna tillräckligt med tid åt strategiskt utvecklingsarbete. Särskilt alarmerande är att 11 procent av cheferna anser att de inte har så goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap, säger hon.
Administrativt stöd, it-stöd, en god dialog med socialtjänstens högsta chef samt ett genuint intresse för socialtjänstens verksamhet från kommunpolitikernas sida är några faktorer som kan ge fler chefer mycket goda förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap. Att andra aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, tar sitt ansvar och inte lämpar över sina arbetsuppgifter på socialtjänsten påverkar också arbetssituationen för chefer och medarbetare.

Lagom stora personalgrupper
– Lagom stora personalgrupper är ytterligare en avgörande faktor, i synnerhet i en så komplex verksamhet som socialtjänsten. De senaste årens fokus på socialtjänsten från såväl politiker som fackförbund har givit resultat, men det gäller att arbetsgivarna ständigt strävar efter att förbättra villkoren för socialtjänstens chefer. I vår socialchefsrapport säger 78 procent av arbetsgivarna att de är oroliga för hur de ska klara av chefsförsörjningen framöver. Att förbättra chefernas arbetssituation är därmed en nyckelfråga för framtidens socialtjänst, säger Veronica Magnusson.

Rätt villkor nyckeln till ett närvarande ledarskap

Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Bara var fjärde socionom anser att ledarskapet på deras arbetsplats är bra.
– För hög arbetsbelastning, stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, även om det förstås är sorgligt att en dryg tredjedel upplever ledarskapet som dåligt eller inte så bra. En undersökning från oss på Akademikerförbundet SSR visar att sjuttio procent av socionomerna anser att deras chef har för hög arbetsbelastning. Stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.
Den avgörande faktorn för att fler socionomer ska vara nöjda med ledarskapet är, enligt henne, en bra arbetssituation för chefen. En utmaning är att många chefer saknar tillräckligt mandat för att sätta löner och skapa en attraktiv lönestruktur. Hanna Broberg betonar även vikten av ett gott politiskt stöd för cheferna.

Rätt antal medarbetare per chef
– Många socionomer i socialtjänsten efterfrågar och värdesätter verkligen ett nära och stödjande ledarskap, vilket kräver rätt förutsättningar för cheferna. Annars blir det bara systemhantering och ett alltför manualbaserat arbete som inte bidrar till attraktiviteten. Rätt antal medarbetare per chef och administrativ avlastning frigör tid för chefernas kvalitativa målarbete tillsammans med sina medarbetare, säger hon.
Enligt undersökningen från Akademikerförbundet jobbar åtta av tio chefer i socialtjänsten över mellan en och två timmar per dag.
– Det har förstås en avskräckande effekt på potentiella chefer, inte minst unga som befinner sig i början av sin chefskarriär och ofta kombinerar yrket med familjebildning. Om socialtjänsten ska lyckas rekrytera chefer framöver krävs en översyn av arbetsvillkoren. Samtidigt utövas dagligen ett högkvalitativt och kvalificerat ledarskap på socialtjänster runtom i landet, trots en hög personalomsättning och en verksamhet som många gånger är både avancerad och komplex, säger Hanna Broberg.

Hur anser du att ledarskapet är på din arbetsplats?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Nya socialtjänstlagen tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Våren 2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen är omfattande, komplex och greppar över ett stort område. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Förväntningarna är höga på den översyn av socialtjänstlagen som just nu pågår. Många referens- och expertgrupper är involverade i utredningsarbetet och utredningen väntas lösa många av de problem socialtjänsten möter. Varje område är omfattande och innehåller flera komplexa frågor och ställningstaganden.

Biståndsbedömning
– Ett viktigt spår i utredningen är frågan om förenklad eller slopad biståndsbedömning för många av social­tjänstens åtgärder. Vi tror att många åtgärder kan vinna på att befrias från utredningskravet, inte minst eftersom ett omfattande utredningsarbete tar mycket tid som socionomer annars kunnat ägna åt klientkontakter. Den här utredningen görs förstås med ett långsiktigt perspektiv, tanken är att de förändringar som görs i socialtjänstlagen ska ha en lång livslängd. Vi funderar därför på hur framtida generationer kommer att betrakta socialtjänsten och hur omfattningen av önskade insatser kommer att påverkas om man slopar kravet på biståndsbedömning, säger Margareta Winberg.

Analyserar förebyggande arbete
Hon har överlag mött ett stort engagemang och intresse för utredningen från socionomernas sida. Många socionomer är nöjda med att den ser över hur socionomer ska kunna använda sin kompetens om förebyggande socialt arbete på bästa sätt.
– Många socionomer är positivt inställda till slopade utredningskrav för många insatser eftersom det sänker tröskeln för att söka sig till socialtjänsten. Andra anser att en förändring innebär att utredningsarbetet tar stryk. Vi analyserar därför vilken typ av utredningsarbete som verkligen behövs, säger Margareta Winberg.
Ett huvudspår i utredningen fokuserar på att skapa förutsättningar för att socionomer ska kunna ägna sig mer åt förebyggande socialt arbete och mindre åt myndighetsutövning. Att få till ett välfungerande förebyggande arbete och att kommunernas socialnämnder prioriterar detta arbete högre är några viktiga punkter.

Barnkonventionen
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen ska tas fram och en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade utifrån barns behov.
Utredningen ska även analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.

Frågan om särskild äldrelag
– Ett tilläggsdirektiv som engagerar och gett upphov till mycket debatt är frågan om äldre ska inkluderas i socialtjänstlagen även framöver eller om de istället ska hanteras via en särskild äldrelag. Vi har mött många socionomer som funderar på vad en sådan särlagstiftning i så fall bör innehålla och om det kan leda till att fler grupper i framtiden kan omfattas av särlagstiftningar, exempelvis funktionshindrade eller barn och unga, säger Margareta Winberg.

Konsulter behövs för att hantera ärenden i tid

69 procent av cheferna inom socialtjänsten anger att de i olika omfattning anlitar socionomer från bemanningsföretag. Undersökningen är gjord mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer inom socialtjänsten. Det främsta skälet för att anlita bemanningsföretag är för att hantera arbetsmängden och kunna hantera ärenden i tid, men även vid arbetstoppar, för särskilda utredningar och vid sjukdomar.

I vilken omfattning anlitar din verksamhet socionomer från bemanningsföretag?

I vilka sammanhang har ni främst behov av tjänster från bemanningsföretag för socionomer? (Ange gärna flera.)

1. För att hantera arbetsmängden och kunna hantera ärenden i tid
2. Vid arbetstoppar
3. Vid särskilda utredningar
4. Vid sjukdomar
5. För att med kort varsel få en interimschef
6. För att tillföra kompetens och erfarenhet till arbetsgruppen
7. För specialistkompetens

Om undersökningen
Undersökningarna är gjorda mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Bemanningsföretagen med högst kvalitet

Vilka bemanningsföretag levererar tjänster med bra kvalitet? Framtidens Karriär – Socionom har genomfört en undersökning mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten.

Det första diagrammet visar vilka bemanningsföretag cheferna inom socialtjänsten har erfarenhet av att anlita som leverantör.
Det andra diagrammet visar vilka bemanningsföretag cheferna inom socialtjänsten anser har levererat en tjänst med bra kvalitet.

Vilka bemanningsföretag för socionomer har du erfarenhet av att anlita som leverantör? (Ange gärna flera.)

Vilka bemanningsföretag levererar med bra kvalitet?
Vilka bemanningsföretag för socionomer anser du har levererat en tjänst med bra kvalitet? (Ange gärna flera.) Resultatet anger hur stor andel av de chefer som har erfarenhet av respektive bemanningsföretag, som anser att företaget har levererat en tjänst med bra kvalitet.

För få chefer hade erfarenhet av Baccma, Cognati Kompetens, Svensk Vårdsupport och Te Crea Care som leverantör för att deras kvalitet skulle kunna bedömas.

Om undersökningen
Undersökningarna är gjorda mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.