Etikettarkiv: Juridik

Stärkt socialrättslig kompetens ökar tryggheten

Beatrice Nordebrink, socionom och jurist. Foto: Per Sandberg

Genom att stärka sin grundläggande socialrättsliga kompetens och öka sin kunskap om de lagar som berör socialtjänstens arbete kan socialsekreterare erbjuda en tryggare myndighetsutövning och samtidigt göra ett bättre, effektivare och mer rättssäkert arbete.

– Socionomer i de flesta av socialtjänstens verksamhetsområden har nytta av att stärka sin socialrättsliga kompetens och öka sin förståelse för den rättsliga ramen kring handläggningen, säger Beatrice Nordebrink, som är socionom och jurist. Hon har tidigare arbetat i socialtjänsten med bland annat missbruksfrågor, socialpsykiatri och äldreomsorg samt undervisar i socialrätt på socionomutbildningarna vid Mälardalens högskola och Linnéuniversitetet.

Äldre och funktionshindrade
– Några exempel på områden där socialsekreterare generellt behöver stärka sin socialrättsliga kompetens är inom områdena äldreomsorg och funktionshinder, och då man skriver för domstolar i LVU-mål. Socialtjänstens uppdrag styrs av betydligt fler lagar än bara socialtjänstlagen. Kommunallagen och förvaltningslagen är två exempel på vad man kan ha nytta av veta mer om. Även delar av grundlagen är relevanta, säger Beatrice Nordebrink.
Hon har även skrivit boken ”Rättslig ram för socialtjänstens handläggning”, som hjälper såväl socionomstudenter som yrkesverksamma som arbetar med socialt utredningsarbete att förstå det juridiska sammanhanget i myndighetsutövningen.

”Ett råd när juridiska oklarheter uppstår är att ta reda på fakta genom att helt enkelt läsa lagtexten.”

Hembesök och delegation
Ett praktiskt exempel som socialsekreterare ofta stöter på i sitt arbete är oklarheter kring gränsdragningar när det gäller uppsökande verksamhet, till exempel om man får göra oanmälda hembesök hos en klient. Frågor om delegationsordningen för beslutsfattande är också vanliga, liksom tveksamheter kring vad som gäller när anhöriga vill ha information om klienter inom äldreomsorgs- och funktionshindersområdet.
– Många känner till de föreskrifter som reglerar handläggning och dokumentation i socialtjänsten, men de har inte uppdaterat sig med de lagändringar som gjorts sedan 2015 då den senaste skriftliga versionen kom. Ett råd när juridiska oklarheter uppstår är att ta reda på fakta genom att helt enkelt läsa lagtexten. Socialsekreterare behöver absolut inte lära sig paragrafer utantill, men man har mycket nytta av att i stora drag känna till vad lagarna reglerar, säger Beatrice Nordebrink.

Socialrättslig kompetens ökar tryggheten

Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.
Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.

3 av 4 socionomer de skulle ha nytta av bättre kunskaper i socialrätt. Gedigen och uppdaterad socialrättskompetens är avgörande, inte minst för socionomer i myndighetsutövande yrken.

– Att applicera lagarna på ett korrekt sätt i det dagliga sociala arbetet är komplext. Det är dessutom många olika lagar och regler som ska vägas in. Jag förstår att många socionomer efterfrågar mer vägledning och kunskap på det här området. Konsekvenserna om man inte följer lagen fullt ut kan bli stora för såväl individen som kommunen, säger Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet. Hon har arbetat inom socialtjänsten samt i både den privata och ideella sektorn.

Viktigt med praxis
Socialrätten är ryggraden i det sociala arbetet och kräver kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären. För att avgörande beslut ska kunna fattas på ett rättssäkert sätt är det oerhört angeläget att kunna tolka lagen på rätt sätt.
– Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. Den socialrätt som blivande socionomer tillgodogör sig på socionomutbildningen är inte tillräcklig när en stor del av arbetet handlar om att ta del av och tolka tillgänglig praxis, kollegialt lärande, att hålla sig uppdaterad kring lagändringar och att kunna tillämpa lagarna i det dagliga arbetet, säger Helena Reinius.

”Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll.”

Nya socialtjänstlagen
Goda kunskaper i socialrätt är särskilt angeläget för socionomer som ägnar sig åt någon form av myndighetsutövning. Nya socialtjänstlagen, barnkonventionen, hot och våld samt barnrätt är de juridiska områden där flest socionomer vill stärka sin kunskap.
– Det är helt förståeligt; socialtjänstlagen är ju den grundläggande lagen för socionomers yrkesutövning och den nya socialtjänstlagen kommer att innehålla en hel del förändringar. Att många efterlyser mer kunskap kring barnkonventionen beror förmodligen på att den relativt nyligen blivit svensk lag och att många socionomer vill veta mer om hur de kan tolka och inkludera lagen i sitt arbete, avslutar Helena Reinius.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt sociala arbete?

Vilka områden inom socialrätt/juridik skulle du helst vilja få bättre kunskaper inom? Ange gärna flera.

(De socionomer som svarade att de skulle ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik, fick den här följdfrågan.)


1. Nya socialtjänstlagen (när den nya lagen är på plats)
2. Barnkonventionen
3. Hot och våld
4. Barnrätt
5. Familjerätt
6. Nuvarande socialtjänstlagen
7. Vård av unga (LVU)
8. Psykiatrisk tvångsvård (LPT)
9. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
10. Lex Sarah
11. Mänskliga rättigheter
12. Vård av missbrukare (LVM)
13. Lag om unga lagöverträdare (LUL)
14. Äldreomsorgsfrågor
15. Biståndshandläggning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Efterfrågade vidareutbildningar

Vad vill socionomerna helst vidareutbilda sig inom för att kunna utföra ett bättre socialt arbete? I den öppna frågan var psykoterapi, steg 1 eller 2 de vanligast förekommande svaren.

Foto: Shutterstock

De vanligast förekommande svaren var att socionomerna önskar vidareutbildning till psykoterapeut, steg 1, 2 eller juridik/ledarskap/handledning.
Många anger att de önskar mer utbildning inom juridik och då främst inom familjerätt, socialrätt, sekretess med mera.
”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.” Ledarskapsutbildning behövs även för att möta krav och behov från medarbetare och verksamheten. Det behövs ett hållbart ledarskap för att skapa sunda arbetsmiljöer.
Utbildning i handledning och pedagogik leder till bättre utbildning för blivande socionomer.

”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.”

Våld i nära relationer
Man vill lära sig hur barn påverkas av psykiskt sjuka föräldrar och hur man kan förbättra för dem. I en familj kan det dessutom uppstå många situationer som man behöver hjälp med. För att stötta familjen behövs kunskap om hur man hanterar mobbning, tidig kriminalitet och missbruk. Allt fler familjer har också barn med olika diagnoser som de behöver hjälp med att hantera.
Våld i nära relation och hedersproblematiken är också oerhört viktigt att få kunskap om hur man hanterar från socialtjänstens sida.

KBT/Samtalsteknik
Här anges samtal med barn och ungdomar som särskilt viktiga att lära sig, och att få kunskap om olika samtalsmetoder. Beroende på vilken typ av samtal som ska genomföras behövs olika metoder. Det är stor skillnad på exempelvis motiverande samtal och krissamtal.
Det var exakt lika många i undersökningen som ville ha utbildning i KBT, Kognitiv beteendeterapi, som i samtalsmetodik.

De mest efterfrågade vidareutbildningarna

1. Psykoterapi steg 1 och 2
2. Juridik, ledarskap, handledning
3. Familjeterapi, våld i nära relationer
4. KBT, samtalsteknik
5. Sexologi
6. Traumabehandling
7. Digital behandling
8. Neuropsykiatri
9. Psykisk ohälsa
10. Retorik

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Tre böcker om barnkonventionen

Barnkonventionen i praktiken
– rättsliga utmaningar och möjligheter

Barnkonventionen gäller sedan 1 januari som svensk lag, hur den ska tillämpas är dock en komplex fråga. Denna bok är tänkt att ge vägledning i många centrala frågor.

Redaktörer: Karin Åhman, Pernilla Leviner och Kavot Zillén
ISBN: 978-913902201-5
Klicka här för att beställa boken


Barnkonventionen i praktisk tillämpning
– Handbok för socialtjänsten
Författare: Susann Swärd
ISBN: 978-913911715-5
Klicka här för att beställa boken


Barnkonventionen i praktisk tillämpning
– inom förskolan och skolan
Författare: Susann Swärd
ISBN: 978-913911728-5
Klicka här för att beställa boken

Norsteds Juridik

Norstedts Juridik är marknadens ledande utgivare och leverantör av juridiska tjänster. Efter 150 år i juristbranschen kan vi juridik och vet vad våra kunder behöver.

www.nj.se

Hur påverkar barnkonventionen som lag det sociala arbetet?

Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm.
Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag. Det innebär att barnkonventionen kommer att göra avtryck i det sociala arbetet med barn och ger samtidigt domstolar och myndigheter ökade möjligheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

– Barnkonventionen lanserades 1989 och Sverige ratificerade den 1990. Vissa delar av barnkonventionen har redan inkorporerats in i svensk lag, bland annat att man alltid ska ta hänsyn till barnets bästa och att barnet ska komma till tals. Bakgrunden till att barnkonventionen nu blivit lag i Sverige är att regering och riksdag identifierat ett behov av att ytterligare förstärka barnrättsperspektivet, säger Magnus Åhammar, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Han har varit jurist i drygt trettio år och har de senaste tjugo åren arbetat som rådman.

Barnet som eget rättssubjekt
Han betonar att det sociala arbetet kommer att vara komplext även sedan barnkonventionen blivit lag. En utmaning med att barnkonventionen har blivit lag är om någon eller några av konventionens artiklar hamnar i konflikt med övrig svensk lag, exempelvis sociallagstiftningen.
– De svåra avvägningarna finns kvar men med barnkonventionen som lag betraktar man barnet i ökad utsträckning som ett eget rättssubjekt. Man blir förmodligen mer mån om att delge den utredningsinformation som barnet anses lämplig och tillräckligt mogen att bära, säger Magnus Åhammar.

Rättspraxis efter ett par år
Eftersom barnkonventionen inte är lika tydlig i formuleringar och tolkningar som övriga delar av svensk lag så kommer det, enligt Magnus Åhammar, att ta ett par år innan domstolarna kan ge en tydlig tolkning av vad konventionens olika artiklar innebär. Det kommer därmed att ta ett tag innan barnkonventionen ger avtryck i rättspraxis. Som domare tar han dock redan idag hänsyn till barnkonventionens artiklar när det gäller rättsfall som berör exempelvis tvångsomhändertagande av barn.
– Barnkonventionen är ingen checklista som enkelt kan tillämpas i det sociala och juridiska arbetet. Däremot kan den fungera som en självständig källa till ett barnrättsperspektiv och ett stöd i det sociala arbetet, säger Magnus Åhammar.

Föreläsning på Barnkonventionsdagen
Magnus Åhammar kommer föreläsa på Barnkonventionsdagen den 4 februari 2020 i Stockholm. Klicka här för mer information.

JUNO – juridiskt beslutsstöd för socialtjänstens medarbetare

Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
Socionomer arbetar ofta med juridiska frågor, men att läsa lagtext har sina utmaningar. Tack vare den nya informationstjänsten JUNO för kommuner kan socialtjänstens medarbetare snabbt hitta förenklad juridisk information, beslutsunderlag och kommentarer om just sina ämnen.

JUNO för kommuner är en informationstjänst som ger socialtjänstens medarbetare tillgång till Sveriges bredaste utbud av juridiska beslutsunderlag. Här finns allt från vägledande rättsfall, lagtext och nyhetsuppdateringar till lagkommentarer för socialtjänstens lagområde. Bakom tjänsten står Norstedts Juridik som har servat jurister med lagkommentarer i mer än 150 år.
– Vi ingår numera i Karnov Group som även de har en lång historia av att tillhandahålla juridiska tjänster. Tillsammans har vi utvecklat vårt erbjudande mot en ny målgrupp, nämligen de som arbetar med juridiska frågor men inte själva är jurister, säger Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
En stor fördel med JUNO är att tjänsten innehåller vardagsnära förklaringar av lagar och regler som rör just socialtjänstens ämnesområde.
– En annan framgångsfaktor är en väldigt tydlig integration. Oavsett vilken paragraf man tittar på, i till exempel socialtjänstlagen, finns det utifrån varje paragraf mängder av förklaringar som länkar till de viktigaste rättsfallen och tidskriftsartiklarna, och tidigare lydelser av lagen.

Läs mer om JUNO för Social omsorg och familjerätt. Klicka här!

Besparing
I JUNO finns även alla domar, förarbeten och mängder av myndighetsmaterial som är relevanta för ett visst ämne.
– På så vis kan medarbetare på kort tid skapa sig en helhetsbild av vad som gäller och snabbt komma till beslut, alternativt gå vidare och fördjupa sig i ämnet, säger Johan Qvinth.
Nytt är att JUNO tillhandahåller guider med fokus på konkreta problem.
– Här finns till exempel analyser och guider utifrån situationer som kan uppstå i en viss grupp inom en viss förvaltning, vilket kompletteras med möjligheten att ställa frågor till våra experter och få svar inom max sju dagar utan extra kostnad.
Med hjälp av JUNO kan alla snabbt hitta rätt information samtidigt som förvaltningarna har pengar att spara genom att skippa en mängd dyra småtjänster och bokinköp, fastslår Johan Qvinth.

Norstedts Juridik
JUNO för kommuner är en informationstjänst som är unikt anpassad för medarbetare inom kommunal verksamhet. Tjänsten ger tillgång till Sveriges bredaste utbud av juridiska beslutsunderlag. Allt förenklat och anpassat för specifika kommunala ämnesområden. Vi hjälper dig att bli mer effektiv i din yrkesroll. Allt för att du ska kunna fatta bättre beslut snabbare.

Norstedts Juridik
Hälsingegatan 43
Stockholm
08-598 191 90
www.nj.se/juno/kommun

Juridisk kompetens ökar tryggheten

Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
77 procent av socionomerna anser att de skulle ha nytta av bättre juridiska kunskaper i sitt yrke. En stärkt juridisk kompetens gör socionomerna tryggare i beslutsfattandet.

– Undersökningsresultatet är inte särskilt förvånande, då socionomer fattar beslut som i många fall är otroligt viktiga och avgörande för individen. Många socionomer upplever att en gedigen juridisk kompetens gör dem tryggare i beslutsfattandet, säger Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Eftersom socialtjänstens arbete regleras av många olika lagar så är en hög rättssäkerhet förstås mycket viktig.
– Ju bättre juridisk kompetens socionomer har, desto mer troligt är det att samtliga klienter behandlas lika av kommuner och myndigheter. Det är viktigt att varje enskild klient känner förtroende för sin socialsekreterare. En god juridisk kompetens hos socionomer stärker både samhället, klienten och den enskilda socionomen, säger Peter Krohn.

Omhändertaganden och LSS
Han anser att socionomer som arbetar med omhändertagandeärenden eller LSS har störst nytta av bättre socialrättsliga kunskaper, även om i princip alla socionomer på ett eller annat sätt har nytta av en stärkt juridisk kompetens som gör dem ännu tryggare i sitt beslutsfattande.
Omhändertagande av olika slag samt LSS-lagstiftningen hör till de juridiska områden som är mest efterfrågade av socionomer.
– Det kan röra sig om omhändertagande av ungdomar eller missbrukare, överförmyndarfrågor eller frågor kring hur man kan tillvarata barnets intresse i en familjeutredning. När LSS-lagstiftningen ändrades fick vi förstås många frågor om det. I samband med lagändringar får vi självklart många frågor, då uppstår ofta osäkerheter kring hur lagstiftningen bör tolkas, säger Peter Krohn.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt arbete som socionom?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.