Rätt kompetens saknas ofta i arbetet med unga lagöverträdare

Socialtjänsten är dåligt rustad för att motverka en destruktiv utveckling hos barn och unga. Socionomutbildningen i sin nuvarande form rustar inte socionomer för att arbeta förebyggande och med insatser för unga lagöverträdare.

Dagens samhällssituation ställer krav på en komplex kombination av kompetenser, vilket i sin tur kräver att socionomutbildningen förlängs med minst 1,5 år. Det anser Michael Tärnfalk, lektor och forskare i socialt arbete vid Uppsala universitet.
Socialtjänsten är en viktig första fronten-aktör i arbetet med att upptäcka och motverka en destruktiv utveckling bland barn och unga. Men idag saknas ofta rätt kompetens för arbetet. När nu unga och nyexaminerade socionomer arbetar med unga lagöverträdare, är det i många fall en övermäktig uppgift. Det bidrar i sin tur till en hög personalomsättning.

Hantera motvilliga individer
– Att arbeta med unga kriminella innebär att hantera individer som kan vara motvilliga till eller rädda för kontakt med socialtjänsten. Man behöver etablera ett förtroende hos dessa innan man kan börja motivera dem till relevanta insatser. Spelreglerna skiljer sig här åt i förhållande till individer som på eget initiativ söker sig till socialtjänsten, säger Michael Tärnfalk, som i sin forskning har analyserat socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare.

”Att arbeta med unga kriminella innebär att hantera individer som kan vara motvilliga till eller rädda för kontakt med socialtjänsten.”

Anpassa socionomutbildningen
Han anser att socionomutbildningen behöver anpassas till dagens samhällsutveckling med en specialiserad påbyggnadsdel. Socionomer som ska arbeta med unga kriminella behöver bland annat kunskaper i kriminologi, fördjupad samtalsmetodik och en teoretisk grund om de faktorer som får unga att begå brott. Dessutom krävs kompetens i evidensbaserade metoder som kan bryta den negativa spiralen för unga som begår brott.
Michael Tärnfalk anser att det behövs en utredning som analyserar socialtjänstens befintliga kompetens och sedan formulerar den kompetens som behövs för att möta behoven av förebyggande socialt arbete och tidiga insatser i de utsatta förorterna.

Specialiserad juridik och kulturkompetens
Han efterlyser även ett ökat inslag av specialiserad juridik utifrån ett socialarbetarperspektiv i socionomutbildningen, vilket stärker socionomers förmåga att orientera sig i brottsbalken och förstå hur straffsystemet är uppbyggt, tillämpa lagstiftningen och det komplexa juridiska fältet som ofta involveras i arbetet med unga kriminella.
– Kulturkompetens, förmågan att i ett myndighetsperspektiv möta och förstå människor från olika kulturer, är ytterligare en viktig pusselbit för socionomer som arbetar med unga lagöverträdare. Jag önskar att socialtjänsten vore mer lyhörd för de problem som finns. Socialtjänsten har inget att vinna på att försvara sig, blunda för eller försköna den rådande problematiken, säger Michael Tärnfalk.