Etikettarkiv: Göteborgs stad

Kompetensutveckling nödvändig för socionomer

Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Eftersom socionomutbildningen är en generalistutbildning upplever många socionomer ett stort behov av att dels fördjupa sig inom den yrkesinriktning man valt och dels kontinuerligt kompetensutveckla sig för att hålla sig uppdaterad i det föränderliga sociala arbetet.

Nästan alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling.
– Socionomer gör ofta en horisontell karriär och provar på olika arbetsgivare för att bredda sin kompetens, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Samtalsmetodik
Samtalsmetodik, psykisk ohälsa, psykoterapi och socialrätt är de områden flest socionomer helst vill vidareutbilda sig inom.
– Att samtalsmetodik rankas högt är inte konstigt med tanke på att professionella samtal är en så viktig del av många socionomers arbete. Med tanke på att de flesta socionomer möter psykisk ohälsa i någon form så är det logiskt att många vill stärka sin kompetens på det området. Det förvånar mig att digitalisering och välfärdsteknik rankas relativt lågt, eftersom det är ett område där mer kompetens kommer att behövas framöver, säger Josefine Johansson.

Specialistutbildningar på ett år
81 procent av socionomerna anser att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på ett år inom olika områden.
– Det är positivt, vi ser gärna att det finns tydligare möjligheter till specialisering för socionomer. I dagsläget erbjuds ofta enstaka universitetskurser, men nationellt reglerade specialistutbildningar kan bli ett tydligare kvitto på den kompetens man faktiskt tillgodogör sig. Det underlättar i sin tur för arbetsgivare att erbjuda konkreta utvecklingsvägar för den som gått en specifik specialistutbildning. Nationellt reglerade specialistutbildningar kan också bidra till att höja kvaliteten på det sociala arbetet, säger Josefine Johansson.

Myndighetsutövning och juridik
– Det förvånar inte att merparten av alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och det är naturligt att man vill förkovra sig i det område man arbetar inom, säger Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad och doktor i socialt arbete.
– Samtalet ligger till grund för i stort sett allt socionomarbete. Däremot är det överraskande att psykoterapi rankas så högt. Jag betraktar psykoterapeut som ett annat yrke än socionom. Myndighetsutövning borde istället rankas högre. Juridik är en viktig del av arbetet, inte minst för socionomer i myndighetsutövande positioner. Samhällets tolkning av lagar förändras ständigt, och socionomer vill förstås känna sig säkra på den juridiska delen av sin yrkesutövning, säger Camilla Blomqvist.

Välkomnar specialistutbildningar
Hon anser också att nationellt reglerade specialistutbildningar för socionomer är en god idé. Några tänkbara inriktningar skulle kunna vara myndighetsutövning, ledarskap och avancerat behandlingsarbete.
– Ettåriga specialistutbildningar kan vara ett systematiskt och enhetligt sätt att erbjuda fördjupning och karriärmässig specialisering för socionomer. Jag välkomnar ett nationellt och strategiskt tänk kring detta, ungefär som specialistutbildningar för sjuksköterskor eller rektorsutbildningar, avslutar Camilla Blomqvist.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Är vidareutbildning viktigt för dig som socionom i din yrkesutveckling?
Anser du att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på 1 år för socionomer inom olika områden?
Hur långa vidareutbildningar skulle du helst vilja gå? Ange gärna flera. Vidareutbildningar som sträcker sig över...
Vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera.

1. Samtalsmetodik
2. Psykisk ohälsa
3. Psykoterapi
4. Socialrätt/juridik
5. Våld i nära relationer
6. Socialt behandlingsarbete
7. Ledarskap och projektledning
8. Utrednings- och bedömningsarbete
9. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
10. Handledning
11. Hedersrelaterat våld
12. Kvalitetsutveckling
13. Kuratorsutbildning (inom hälso- och sjukvård)
14. Myndighetsutövning
15. Barn- och ungdomsvård
16. Sexologi
17. Skolsocialt arbete
18. Barnrätt
19. Beroendevård
20. Etik
21. Migrationsfrågor
22. Kriminalvård
23. Välfärdsteknik/digitalisering
24. Fysiska funktionsnedsättningar
25. Äldrefrågor
26. Diakoni/socialt arbete inom kyrklig verksamhet
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Plattformsarbete bidrar till ett jämlikt Göteborg

Ingrid Brännström, processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder och Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum. Foto: Julia Sjöberg
Ingrid Brännström, processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder och Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum. Foto: Julia Sjöberg

Arbetet mot ett mer jämlikt Göteborg är något som står i centrum för hela stadens socialförvaltningar. Efter att socialtjänstens 21 förvaltningar slagits ihop till tio samt Social resursförvaltning, etablerades därför plattformsarbetet, vars mål är att skapa en socialtjänst som ger lika förutsättningar för alla.

Arbetet tog sin grund i en utredning som visade att det sociala arbetet såg olika ut på de olika socialförvaltningarna i staden. Det medförde i sin tur att medborgarna fick tillgång till olika resurser och arbetssätt beroende på var de bodde, något som gick stick i stäv med socialtjänstens målsättning om ett jämlikt Göteborg. Detta lade grunden för det så kallade plattformsarbetet, en samlingsterm för stadens övergripande kvalitetssäkring i arbetet genom kompetensutveckling, stöd till att hantera riktlinjer och utveckla metoder.
– De tio förvaltningarna i Göteborg fungerar lite som tio mindre svenska kommuner. Vi arbetar inom en politiskt styrd organisation som bygger på centrala beslut, men vi har stora möjligheter att fatta lokala beslut. Det är inte alltid lätt att lyfta blicken från sin egen verksamhet. Därför är plattformsarbetet väldigt viktigt – plattformsledarna har en samordnande funktion och bär uppdraget över olika nivåer för att få en samsyn i hela kedjan, säger Tuula Bengtsson, enhetschef för stöd- och försörjningsenheten i SDF Centrum.

Tydligare ansvarsfördelning
Några av åtgärderna som introducerats via plattformsarbetet är förstärkt introduktion under längre tid och kompetensutveckling för såväl socialsekreterare och 1:e socialsekreterare som enhetschefer, allt för att bidra till stabil bemanning med rätt kompetens för verksamheten, vilket leder till en attraktiv arbetsgivare. Ingrid Brännström är processledare plattformen myndighetsutövning funktionshinder, och hon betonar att målet är att medborgarna ska få samma information och bemötande oavsett var i Göteborg de bor. En stor del av plattformsarbetet handlar om utvecklingsfrågor för staden, inklusive implementering av arbetsmetoder.
– Sedan plattformsarbetet påbörjades har det blivit en tydligare struktur och ansvarsfördelning. Möjligheten för frågor att hanteras mer effektivt har ökat nu när det finns processledare som driver dem vidare och för dem till andra forum. Det faktiska arbetet bedrivs fortfarande ute på enheterna och har brukarna i fokus, men vi som processledare ser till att frågor och initiativ inte hamnar mellan stolarna.

Ankie Widén, enhetschef för barn och unga i Majorna-Linné och Helge Piri, enhetschef för vuxen-enheten Askim-Frölunda-Högsbo. Foto: Julia Sjöberg
Ankie Widén, enhetschef för barn och unga i Majorna-Linné och Helge Piri, enhetschef för vuxen-enheten Askim-Frölunda-Högsbo. Foto: Julia Sjöberg

Har medfört nya rutiner
Enhetschefen för barn och unga i Majorna-Linné, Ankie Widén, och enhetschefen för vuxenenheten Askim-Frölunda-Högsbo, Helge Piri, har båda varit med sedan plattformsarbetets införande. De lyfter den förbättrade samordningen och utvecklingsnätverken som de viktigaste förändringarna plattformsarbetet har fört med sig.
– Förr var vi 21 stadsdelar. I och med sammanslagningen till tio stycken introducerades även plattformsarbetet. Det har varit en oerhörd drivkraft som bland annat har lett till kraftiga satsningar på såväl ledarskap och kompetensutveckling som trivsel och medarbetare. Det har också medfört ett antal gemensamma rutiner för staden vad gäller handläggningsfrågor, något som är väldigt viktigt för att skapa en likställd socialtjänst, konstaterar Ankie.

Konkretiserade visioner
Hon får medhåll från Helge, som betonar att det har blivit lättare att utveckla och arbeta fram olika arbetsmetoder och lösningar, och att identifiera och kartlägga förbättringsområden. Arbetet utgår från enhetschefsnätverk från varje målgrupp, som enas om vilka satsningar som behöver göras, och sedan för frågorna både uppåt i leden och ut bland socialsekreterarna.
Inledningsvis fanns det olika tankar kring vad som borde hamna högst på dagordningen, och det har varit en stadig process för att konkretisera ner de olika enheternas visioner till praktiska och jordnära åtgärder. Som tidigare nämnts har kompetensfrågan varit viktig, men det var även värderingsfrågor och struktur på rutiner.
– Göteborg är en attraktiv arbetsgivare, inte minst med tanke på sin enorma bredd och sina många olika verksamheter och insatser, men det medför behovet av en likasyn vad gäller frågor som kompetens, utbildning och gemensamma satsningar. Det är dock viktigt att man inte tappar närkontakten med handläggarnas situation och de utmaningar som finns i det vardagliga arbetet. Det är trots allt mötet med brukarna som är i centrum för det vi gör, avslutar han.

Vi söker socionomer. Läs mer och ansök här!

Göteborgs stad
Syftet med plattformsarbetet är att beskriva hur socialtjänstens arbete i Göteborg bör kännetecknas i de tio stadsdelsnämnderna samt Social resursförvaltning. Det är angeläget att likabehandlingsprincipen kan upprätthållas gentemot stadens invånare trots att stadsdelarnas arbetsförutsättningar skiljer sig i flera avseenden. Kommunfullmäktiges budget och prioriterade mål samt respektive stadsdelsnämnds konkretiseringar av dessa mål utgör grunden för denna Gemensamma Plattform. Arbetet med att skapa jämlika livschanser för stadens invånare är den målbild som ska styra IFO-FH-verksamheterna.

Gun Olsson Ekström, processledare, barn o unga / IFO
gun.olsson.ekstrom@ostra.goteborg.se
tel: 0728-565 019

Ingrid Brännström, processledare, FH
ingrid.brannstrom@vastra.goteborg.se
tel: 0728-565 352

Ann Karlsson, processledare, vuxen, missbruk o beroende
ann.karlsson@socialresurs.goteborg.se
tel: 0739-102047

Lisa Ruuth, processledare, försörjningsstöd
lisa.ruuth@vastra.goteborg.se
tel: 0749-462 077


Angered testar 30-timmarsvecka

Enhetschef Mikael Kurdali Jonsson och verksamhetsutvecklare Anette Moberg har planerat för det nya kontoret i Lövgärdet, där socialsekreterarna jobbar 30-timmarsvecka. Foto: Patrik Bergenstav
Enhetschef Mikael Kurdali Jonsson och verksamhetsutvecklare Anette Moberg har planerat för det nya kontoret i Lövgärdet, där socialsekreterarna jobbar 30-timmarsvecka. Foto: Patrik Bergenstav
Kortare arbetstid, mer socialt arbete, mer kontakt med brukarna och mindre dokumentation. Angered i Göteborg testar mycket nytt för att hitta tillbaka till ”rötterna” i socialtjänsten.

Den 1 februari 2018 öppnade Ange­reds socialtjänst ett filialkontor i Lövgärdet. Här arbetar åtta socialsekreterare med enbart barn och unga på 30 timmars arbetsvecka, med bibehållen lön.
Nya metoder, inspirerade av arbetet med BBIC och Signs of safety, ska minska mängden dokumentation och frigöra tid för kontakter med barn och andra klienter.
– Framför allt ska Lövgärdetprojektet skapa ökad tillit hos de boende i området, säger Mikael Kurdali Jonsson, chef för Lövgärdetkontoret.

Ökad tillit
– Men vi hoppas också på en rad andra förtjänster med ett litet, specialiserat områdeskontor; närmare samverkan med Lövgärdesskolan, förskolorna, fritidsverksamheten och framför allt en nyöppnad familjecentral.
Undersökningar har visat att tilliten till myndigheter är lägre i utsatta områden som Angered.
– Vi tror att vi kan öka tilliten genom att bli en del av vardagen i området, avliva myter om att socialtjänsten inte gör annat än omhändertar barn, utan att man kan få hjälp från oss, säger Mikael Kurdali Jonsson.

Gå in tidigt
– Vi ska bli mer kända i området, både hos professionella och brukare, för att kunna bistå redan på orosstadiet i stället för att komma in först när det är riktig kris.
– Genuint socialt arbete skulle jag vilja kalla det, säger Mikael Kurdali Jonsson.
Östersund har varit inspirationskälla för den kortare arbetstiden, 30 timmar per vecka.

Följs av forskare
– Mer tid till återhämtning ledde till att medarbetare och chefer i Östersund blev mer effektiva på arbetsplatsen. De tyckte att de hade mer energi och var gladare och piggare – vilket så klart gynnar både arbetsmiljön och klienterna, säger Mikael Kurdali Jonsson.
Verksamhetsutvecklare Anette Moberg har varit med i planering och upphandling och ska nu vara ett stöd i arbetet framöver.
– Exakt hur vet jag inte ännu, det här är ju helt nytt, så jag får se vilken min roll blir. Det vore jättespännande om det här fungerar bra, så vi kan utöka det, säger Anette Moberg.
Arbetstidsförkortningen ska pågå i ett år medan projektets övriga delar – arbetsmiljön, nya arbetsmetoder och tilliten hos medborgarna – löper på två år. Allt ska följas av forskare, med slutrapport 2019.

Socialtjänsten Angered
Sektorn IFO-FH i Angered utvecklar en modern socialtjänst med arbetssätt och metoder som är anpassade till brukarnas behov, omvärldens förutsättningar och samhällets resurser.
Inom sektorn arbetar vi tillsammans för att höja kvaliteten för brukarna. Här pågår ett aktivt arbete med att förbättra arbetsmiljön för medarbetarna.

Kontakt:
Mia Sjödahl, områdeschef, Bistånd och service
Tel: 031-365 27 36
E-post: maria.sjodahl@angered.goteborg.se
www.goteborg.se/angered

www.goteborg.se/angered

Hållbar framtid i Örgryte-Härlanda

Karolina McPherson, Anna Albo och Annica Davidsson på Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda.
Karolina McPherson, Anna Albo och Annica Davidsson på Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda.
Barn- och ungdomsenheten i Örgryte-Härlanda, Göteborg, har bestämt sig för att skapa en socialt hållbar arbetsmiljö där personalen stannar kvar. Nyligen firades ett år utan en enda uppsägning.

Efter en turbulent tid med hög upplevd stress, ohälsa och stor personalomsättning startades ett gediget förändringsarbete i augusti 2016.
– Vi hade 42 procents ökning av ärenden förra året och drogs med flera försenade utredningar. Det har vi nu jobbat ikapp – och mer ändå. Vi har frigjort tid för mer klientarbete, samtal med våra familjer och ökad samverkan i vår stadsdel, säger Karolina McPherson, enhetschef.

Tre team i tre faser
Nyckeln till framgången ligger i flera skeenden, bland annat att personalen delades upp i tre team som följer ett rullande schema i tre faser. Ett team finns alltid tillgängligt under ett par veckor för att ta emot nya akuta ärenden från mottagningsenheten medan de andra två teamen får tid att jobba vidare med sina egna ärenden utan att distraheras.
– Tanken är att vi inte ska behöva släcka bränder hela tiden utan kan jobba mer systematiskt och inte har lika många arbetsuppgifter på en gång. Familjen får därmed snabbare hjälp när deras motivation är som högst, säger Annica Davidsson, socialsekreterare vid mottagningsenheten.
Förändringen var ett nödvändigt initiativ för att hantera verkligheten, att det alltid är resursbrist och hög arbetsbelastning. Då är det både stora och små steg som gör skillnad. Som att äta gemensam frukost på morgonen eller att starta körsång på arbetstid.
– Vi måste se till helheten i det vi jobbar med, både familjens helhet, men också till vår egen. Jag känner att vi har fått grundförutsättningarna nu, att det är roligt att gå till jobbet och då klarar vi de tuffa delarna också, säger Anna Albo, utredare.

Regelbunden feedback
En av åtgärderna handlar om att minska sårbarheten, att arbeta två i varje ärende samt fokusera på vikten av att ha god kamratskap i arbetsgruppen. En annan är att ge återkommande feedback på arbetet. En tredje är ”walk and talk” där kollegorna hellre är ute och går än sitter på rummen och pratar. Samverkan med lokalsamhället är också avgörande för att kunna rikta kommunens resurser till rätt behov.
– Alla delar är viktiga, precis som att vi klargör vilka förväntningar som finns på en person. Annars gör man lätt mer än vad som förväntas, det är aldrig tvärtom i den här kåren, säger Karolina McPherson.

Barn- och ungdomsverksamheten Örgryte-Härlanda
Barn och unga består av trettionio medarbetare varav två enhetschefer. Verksamheten har fyra områden: mottagning, utredning, familjehemsverksamhet och familjebehandling. Målet för 2017 är att skapa en socialt hållbar socialtjänst där medarbetarna har en god arbetsmiljö och hälsa.

Karolina McPherson, enhetschef Individ- och familjeomsorgen
Pernilla Bohlin, tillförordnad enhetschef Utförarna

Barn- och ungdomsverksamheten
Göteborgs stad Örgryte-Härlanda
Tel: 031-365 66 75
E-post: karolina.mcpherson@orgryteharlanda.goteborg.se

orgryte_gbg_li_cmyk