– Sveriges socialsekreterare har länge dragits med en orimlig situation, att kommuner inte lyckas fylla sina vakanser handlar inte om någon brist på socionomer. Det som brister är attraktiva arbetsplatser, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
– Sveriges socialsekreterare har länge dragits med en orimlig situation, där kommuner inte lyckas fylla sina vakanser. Men det handlar inte om någon brist på socionomer – det som brister är attraktiva arbetsplatser, säger Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
Många socialtjänster i landets kommuner har stora rekryteringsbehov och svårt att locka nya medarbetare till lediga tjänster. Enligt Heike Erkers beror krisen inom socialtjänsten inte på att det finns för få socionomer, snarare tvärtom.
Negativ spiral
– Det finns många välutbildade socionomer som här och nu skulle kunna göra en viktig samhällsinsats om kommunerna bara erbjöd rimliga arbetsvillkor. Så är det inte idag. Hög arbetsbelastning med många tunga ärenden, svagt intresse från arbetsgivarna att skapa möjligheter att utvecklas och avancera inom yrket har lett till att socionomer flyr yrket. Den höga personalomsättningen bland både socialsekreterare och chefer blir en negativ spiral eftersom belastningen på de som väljer att stanna kvar ökar. Trots många års larmande har kommunerna underlåtit att ta tag i problem som nu vuxit till akut kris.
Hon påpekar att de som väljer att utbilda sig till socionomer är väl medvetna om vilka arbetsuppgifter som väntar.
– Alla vet att det är ett tufft område och att det handlar om arbeta med mycket dramatiska frågor i människors liv. Men det som hänt på arbetsplatserna är att mängden ärenden ökat, resurserna minskat och att underhåll av administrativt stöd och fysiska lokaler blivit eftersatt. Om socialtjänsten ska leverera med kvalitet måste kommunerna skapa attraktiva arbetsplatser.
Finns undantag
Samtidigt som många kommuners socialtjänster är i kris finns det platser där den sociala verksamheten fungerar alldeles utmärkt och där medarbetarna stannar kvar, år efter år.
– Att ha erfarna socialsekreterarna som kan lotsa in de nya, unga som kommer in i yrket är en förutsättning för en väl fungerande och trygg arbetsplats. Det finns socialtjänster där den mest erfarna socionomen har arbetat i två år, det håller inte. Dessutom har dagens socionomer en väldigt bra arbetsmarknad. Det gör det lätt att lämna när en arbetssituation blir ohållbar.
Att skapa attraktiva arbetsplatser inom socialtjänsten är därför ett måste.
Måste prioritera socialtjänsten
– För att vända utvecklingen krävs att kommunpolitikerna prioriterar socialtjänsten på ett helt annat sätt än idag. Det handlar om resurser till insatser, rimliga arbetsvillkor, lön i paritet med komplexitet och ansvar samt bättre möjligheter till yrkesutveckling.
Om dessa faktorer kommer på plats kommer även yrkets status att påverkas i positiv riktning.
– Ett yrkes status handlar om värderingar. Ses arbetet som socialsekreterare som ett kvalificerat professionellt jobb – utövat av välutbildade kvinnor och män – eller är anses det ”bara” vara fattigvård? Det är först när samhället inser värdet och nyttan av det arbete som görs på våra socialtjänster som statusen på yrket kommer att höjas.