Resursförstärkning krävs för att hantera ensamkommande

– Många socialsekreterare har tvingats leta familje- och HVB-hem i stora delar av landet, vilket inneburit många tidskrävande resor. Det är förstås svårt att rekrytera tillräckligt med personal med kort varsel. Kristdemokraterna föreslår därför en nationell socialjour med fokus på ensamkommande flyktingbarn. Den nationella socialjouren ska vara en resurs som erbjuder den specialistkompetens och den avlastning som ofta behövs för att förstärka socialtjänstens egen organisation, säger Emma Henriksson, ordförande i riksdagens Socialutskott.

Kan ej utesluta framtida ökningar
– Under hösten har socialtjänsten präglats av passionerade medarbetare som gjort mer än man rimligen kan begära för att tillgodose flyktingarnas behov, säger Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och tidigare utredare kring flyktingmottagandet.
Han anser att staten på senare år har tagit ekonomiskt ansvar för kommunernas flyktingmottagande men betonar att rekryteringen av kompetenta medarbetare har varit och förmodligen även i fortsättningen kommer att förbli socialtjänstens största utmaning.
– Även om flyktingströmmen till Sverige har mildrats något så kan vi inte utesluta framtida ökningar. När arbetsbelastningen är hög är det naturligt att socialförvaltningens medarbetare fokuserar på flyktingars basala behov, såsom utbildning, bostad och försörjning. För att integrationen ska bli framgångsrik är det dock viktigt att de nyanländas sociala behov tillgodoses, säger Lars Stjernkvist.

Förändrad bostadslagstiftning
Han efterlyser lagändringar som anpassar gällande lagar till dagens samhälle, inte minst vad gäller boendelagstiftningen, som bör förebygga att alltför många flyktingar bor tillsammans på små ytor. Lagändringar som gör det möjligt för socialtjänsten att agera mer flexibelt när de söker boende till ensamkommande flyktingbarn är ytterligare en åtgärd som, enligt Lars Stjernqvist, kan underlätta socialtjänstens arbete med flyktingar.
– Många ensamkommande flyktingbarn har haft Malmö som ankomstort i Sverige. Vi tog emot i snitt 170 ensamkommande barn per dag, vissa dagar kom så många som 330 barn. Under hösten har socialtjänsten därför befunnit sig i krisläge två av tre, vilket inneburit att situationen varit allvarlig, säger Carina Nilsson, kommunalråd med inriktning mot socialtjänst, vård och omsorg i Malmö stad.

Snabbt inkluderingssystem
För att socialtjänsten ska kunna hantera flyktingfrågan framöver krävs, enligt Carina Nilsson, en statlig mottagningsstrategi som säkerställer en jämnare fördelning mellan kommunerna, full kostnadstäckning från staten för kommunernas utlägg samt att statens etableringsansvar för nyanlända förlängs från två år till minst tre år.
– Ett flexibelt system för inkludering är angeläget, liksom styrning vad gäller behovet av samverkan mellan skolor och socialtjänst i arbetet med att ge barnen gymnasiebehörighet, säger Carina Nilsson.
– Den stora framtida utmaningen för socialtjänsterna kommer när statens etableringsansvar för samtliga nyanlända flyktingar upphör efter två år. Då väntas förmodligen ett ökat inflöde av flyktingar som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden till enheterna för ekonomiskt bistånd, säger Carina Nilsson.