Kuratorers expertkompetens behövs i sjukvården

Publicerad 7 september 2016
Text: Annika Wihlborg

Britt-Marie Johansson, kurator på Gamlestadstorgets vårdcentral i Göteborg och ordförande för Svensk Kuratorsförening.
Britt-Marie Johansson, kurator på Gamlestadstorgets vårdcentral i Göteborg och ordförande för Svensk Kuratorsförening.
Kuratorer fyller en viktig funktion som sjukvårdens psykosociala experter. Att arbeta som kurator på en sjukhusavdelning eller i primärvården innebär att möta patienter som ofta behöver såväl medicinsk som psykosocial behandling samt att arbeta i team med läkare, sjuksköterskor och annan medicinsk personal.

– Kuratorers roll skiljer sig från framförallt arbetet som socialsekreterare eftersom vi inte praktiserar någon myndighetsutövning. I sjukvården är vi dessutom ofta den enda yrkesgruppen med specialistkompetens inom psykosociala frågor, vilket innebär att vi är ett viktigt komplement till sjukvårdens övriga professioner, säger Britt-Marie Johansson, som varit kurator på sjukhus och i primärvården i drygt fyrtio år. Hon arbetar som kurator på Gamlestadstorgets vårdcentral i Göteborg och är ordförande för Svensk Kuratorsförening.
På sjukhuskliniker möter kuratorer ofta patienter med specifika diagnoser, somatiska såväl som psykiska, och har att hantera psykosociala konsekvenser av dessa. Patientgruppen i primärvården är bredare och innefattar för kurator främst individer med såväl psykisk ohälsa som upplevd fysisk ohälsa; oftast orsakade av psyko­sociala faktorer.

Psykosocialt stöd till patienter
Britt-Marie Johanssons främsta drivkraft i arbetet som kurator är att ta del av människors livsberättelser och att fungera som sjukvårdens psykosociala expert, med rätt kompetens för att identifiera de psykosociala orsakerna till och reaktionerna på en patients medicinska problem.
– Socionomer som väljer att bli kurator har goda möjligheter att utveckla den behandlande kompetens som de tillgodogjort sig på socionomutbildningen. Samtidigt är kuratorer den enda akademiska yrkesgruppen i sjukvården som saknar legitimation.

Legitimation ökar statusen
För närvarande pågår arbetet kring möjligheterna för kuratorer inom hälso- och sjukvården att få legitimation. För att legitimeras krävs enligt förslag från tidigare arbetsgrupp på Socialstyrelsen, utöver socionomexamen, en kompletterande utbildning på magisternivå. Legitimationen är viktig framförallt ur patientsäkerhetsperspektiv men också för att höja statusen för sjukvårdskuratorer som yrkesgrupp, säger Britt-Marie Johansson.
Den kompletterande utbildningen kan bland annat fokusera på att stärka kuratorns förståelse för psykosociala konsekvenser och effekter av olika sjukdomar, vilket gör dem rustade att möta patienter från olika delar av vården.
– Det vore mycket positivt för yrket med en tydligare definition av vem som får kalla sig för kurator. I dagsläget är inte yrkestiteln skyddad, vilket innebär att kompetensnivån dessvärre kan variera avsevärt, säger Britt-Marie Johansson.