Etikettarkiv: Vidareutbildning

Efterfrågade vidareutbildningar

Vad vill socionomerna helst vidareutbilda sig inom för att kunna utföra ett bättre socialt arbete? I den öppna frågan var psykoterapi, steg 1 eller 2 de vanligast förekommande svaren.

Foto: Shutterstock

De vanligast förekommande svaren var att socionomerna önskar vidareutbildning till psykoterapeut, steg 1, 2 eller juridik/ledarskap/handledning.
Många anger att de önskar mer utbildning inom juridik och då främst inom familjerätt, socialrätt, sekretess med mera.
”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.” Ledarskapsutbildning behövs även för att möta krav och behov från medarbetare och verksamheten. Det behövs ett hållbart ledarskap för att skapa sunda arbetsmiljöer.
Utbildning i handledning och pedagogik leder till bättre utbildning för blivande socionomer.

”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.”

Våld i nära relationer
Man vill lära sig hur barn påverkas av psykiskt sjuka föräldrar och hur man kan förbättra för dem. I en familj kan det dessutom uppstå många situationer som man behöver hjälp med. För att stötta familjen behövs kunskap om hur man hanterar mobbning, tidig kriminalitet och missbruk. Allt fler familjer har också barn med olika diagnoser som de behöver hjälp med att hantera.
Våld i nära relation och hedersproblematiken är också oerhört viktigt att få kunskap om hur man hanterar från socialtjänstens sida.

KBT/Samtalsteknik
Här anges samtal med barn och ungdomar som särskilt viktiga att lära sig, och att få kunskap om olika samtalsmetoder. Beroende på vilken typ av samtal som ska genomföras behövs olika metoder. Det är stor skillnad på exempelvis motiverande samtal och krissamtal.
Det var exakt lika många i undersökningen som ville ha utbildning i KBT, Kognitiv beteendeterapi, som i samtalsmetodik.

De mest efterfrågade vidareutbildningarna

1. Psykoterapi steg 1 och 2
2. Juridik, ledarskap, handledning
3. Familjeterapi, våld i nära relationer
4. KBT, samtalsteknik
5. Sexologi
6. Traumabehandling
7. Digital behandling
8. Neuropsykiatri
9. Psykisk ohälsa
10. Retorik

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Kompetensutveckling nödvändig för socionomer

Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Eftersom socionomutbildningen är en generalistutbildning upplever många socionomer ett stort behov av att dels fördjupa sig inom den yrkesinriktning man valt och dels kontinuerligt kompetensutveckla sig för att hålla sig uppdaterad i det föränderliga sociala arbetet.

Nästan alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling.
– Socionomer gör ofta en horisontell karriär och provar på olika arbetsgivare för att bredda sin kompetens, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Samtalsmetodik
Samtalsmetodik, psykisk ohälsa, psykoterapi och socialrätt är de områden flest socionomer helst vill vidareutbilda sig inom.
– Att samtalsmetodik rankas högt är inte konstigt med tanke på att professionella samtal är en så viktig del av många socionomers arbete. Med tanke på att de flesta socionomer möter psykisk ohälsa i någon form så är det logiskt att många vill stärka sin kompetens på det området. Det förvånar mig att digitalisering och välfärdsteknik rankas relativt lågt, eftersom det är ett område där mer kompetens kommer att behövas framöver, säger Josefine Johansson.

Specialistutbildningar på ett år
81 procent av socionomerna anser att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på ett år inom olika områden.
– Det är positivt, vi ser gärna att det finns tydligare möjligheter till specialisering för socionomer. I dagsläget erbjuds ofta enstaka universitetskurser, men nationellt reglerade specialistutbildningar kan bli ett tydligare kvitto på den kompetens man faktiskt tillgodogör sig. Det underlättar i sin tur för arbetsgivare att erbjuda konkreta utvecklingsvägar för den som gått en specifik specialistutbildning. Nationellt reglerade specialistutbildningar kan också bidra till att höja kvaliteten på det sociala arbetet, säger Josefine Johansson.

Myndighetsutövning och juridik
– Det förvånar inte att merparten av alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och det är naturligt att man vill förkovra sig i det område man arbetar inom, säger Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad och doktor i socialt arbete.
– Samtalet ligger till grund för i stort sett allt socionomarbete. Däremot är det överraskande att psykoterapi rankas så högt. Jag betraktar psykoterapeut som ett annat yrke än socionom. Myndighetsutövning borde istället rankas högre. Juridik är en viktig del av arbetet, inte minst för socionomer i myndighetsutövande positioner. Samhällets tolkning av lagar förändras ständigt, och socionomer vill förstås känna sig säkra på den juridiska delen av sin yrkesutövning, säger Camilla Blomqvist.

Välkomnar specialistutbildningar
Hon anser också att nationellt reglerade specialistutbildningar för socionomer är en god idé. Några tänkbara inriktningar skulle kunna vara myndighetsutövning, ledarskap och avancerat behandlingsarbete.
– Ettåriga specialistutbildningar kan vara ett systematiskt och enhetligt sätt att erbjuda fördjupning och karriärmässig specialisering för socionomer. Jag välkomnar ett nationellt och strategiskt tänk kring detta, ungefär som specialistutbildningar för sjuksköterskor eller rektorsutbildningar, avslutar Camilla Blomqvist.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson

Är vidareutbildning viktigt för dig som socionom i din yrkesutveckling?

Anser du att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på 1 år för socionomer inom olika områden?

Hur långa vidareutbildningar skulle du helst vilja gå? Ange gärna flera. Vidareutbildningar som sträcker sig över...

Vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera.

1. Samtalsmetodik
2. Psykisk ohälsa
3. Psykoterapi
4. Socialrätt/juridik
5. Våld i nära relationer
6. Socialt behandlingsarbete
7. Ledarskap och projektledning
8. Utrednings- och bedömningsarbete
9. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
10. Handledning
11. Hedersrelaterat våld
12. Kvalitetsutveckling
13. Kuratorsutbildning (inom hälso- och sjukvård)
14. Myndighetsutövning
15. Barn- och ungdomsvård
16. Sexologi
17. Skolsocialt arbete
18. Barnrätt
19. Beroendevård
20. Etik
21. Migrationsfrågor
22. Kriminalvård
23. Välfärdsteknik/digitalisering
24. Fysiska funktionsnedsättningar
25. Äldrefrågor
26. Diakoni/socialt arbete inom kyrklig verksamhet

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Socialtjänstens chefer fyller nyckelroll för medarbetarna

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Ett bra ledarskap är den viktigaste faktorn för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare. Enligt Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet, understryker undersökningsresultatet chefernas viktiga roll för kontinuiteten och socionomernas trivsel på arbetsplatsen.

– En kontinuitet i ledarskapet är en otrolig trygghet för medarbetare i social­tjänsten. När jag träffar socionomer som arbetar inom socialtjänst uppger många att de saknar kontinuitet i ledarskapet. Många upplever att de tvingas börja om på nytt så snart de får en ny chef. Man bör definitivt inte underskatta ledarskapets betydelse för en välfungerande socialtjänst och medarbetarnas trivsel, säger Cecilia Grefve.

Kvalificerat chefsstöd
Hon anser att behovet av ett kvalificerat chefsstöd är stort inom socialtjänsten, inte minst eftersom det är en mycket kvalificerad och mångfacetterad verksamhet där medarbetarna fattar många svåra beslut.
– Det är viktigt att chefen verkligen är närvarande och har tid att stötta, lyssna på och finnas där för medarbetarna när de behöver det som mest, exempelvis i utsatta situationer eller i samband med särskilt svåra ärenden, säger Cecilia Grefve.
Endast 17 procent av cheferna inom socialtjänsten anser att de har mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap.
– Undersökningsresultatet är tydligt och bör fungera som en väckarklocka för arbetsgivarna. Det visar på vikten av att socialtjänstens chefer ges rätt förutsättningar för ett stöttande och nära ledarskap, säger Cecilia Grefve.

Mentorer och handledning
Avgörande faktorer för att fler chefer ska anse sig ha mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap är, enligt Cecilia Grefve, att chefen får det stöd som behövs, dels personligt stöd i form av mentorer och handledning och dels hjälp med administration, rekrytering och uppföljning. Det gör chefsrollen mindre splittrad.
– Om den typen av stöd saknas tappar man ofta det nära ledarskapet och det strategiska och systematiska arbetet. Det är också viktigt att socialtjänstens chefer ansvarar för lagom många medarbetare, att det finns en tydlig delegationsordning, tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling samt att arbetsgivaren erbjuder ett genomtänkt introduktionsprogram för chefer, säger hon.

Obligatorisk utbildning
76 procent av cheferna skulle vilja vidareutbilda sig mer inom ledarskap.
– Det nätverk man får via kurser och liknande är värdefullt för socialtjänstens chefer. Jag anser att chefer inom socialtjänsten bör genomgå en obligatorisk ledarutbildning. En obligatorisk utbildning ger en värdefull gemensam kompetensbas för samtliga chefer inom socialtjänsten, säger Cecilia Grefve.
Hennes råd till chefer inom socialtjänsten som vill bli bra ledare är att göra noggrann research när de söker nytt jobb för att säkerställa att arbetsgivaren kan erbjuda det stöd du behöver som chef och att detta stöd finns över tid.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1 Ett bra ledarskap/arbetsledning
2 Bra lön/löneutveckling
3 Rimlig arbetsbelastning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6 Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7 Tid till återhämtning och reflektion
8 Bra arbetsmiljö
9 Bra introduktion för nyanställda
10 Bra utvecklingsmöjligheter
11 Mer tid för det sociala arbetet
12 Administrativ avlastning
13 En trygg arbetsplats
14 Övrigt

Vilka förutsättningar har du för att bedriva ett bra ledarskap?

Har du vidareutbildat dig inom ledarskap?

Skulle du vilja vidareutbilda dig mer inom ledarskap?

Om undersökningen
Undersökningarna är gjorda mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Delaktighet skapar arbetsglädje

Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Nina Ninson, socialsekreterare, Cecilia Wassén, enhetschef och Natalija Bahram, socialsekreterare.
Inom individ och familjeomsorgen i Upplands Väsby arbetar medarbetare och chefer tillsammans för att utveckla verksamheten. Det har skapat ett inkluderande arbetsklimat där medarbetarna brinner för sitt jobb.

Den positiva arbetssituationen är påtaglig och hos medarbetarna sjuder det av engagemang och arbetsglädje. Dessutom har engagerade kommunpolitiker som förstår verksamheten sett till att det finns resurser som ger ett brett utbud av insatser för att ge bästa möjliga stöd till den som behöver hjälp.

Kompetenta och engagerade medarbetare
Arbetet med att utreda och placera barn och unga är uppdelat på två enheter, utredningsenheten och placeringsenheten, och sedan sommaren 2017 har de genomfört en genomgripande utveckling av verksamheten.
– Vi har bland annat infört rutiner och ett regelverk som gör att medarbetarna känner en större trygghet i arbetet och gör det är lättare att komma in som ny. Det utvecklingsarbetet fortgår och vi välkomnar alla som vill vara med och bidra till vår fortsatta utveckling, säger Charlotta Marklund som är chef för individ- och familjeomsorgen.
Som en följd av utvecklingsarbetet, som skett i nära samarbete mellan chefer och medarbetare, har personalomsättningen sjunkit och arbetsklimatet förbättrats betydligt. Man satsar också mycket på personalens kompetensutveckling.
– Jag har ännu inte sagt nej till en önskan om vidareutbildning, vi strävar hela tiden efter att medarbetare ska känna att de utvecklas i sin profession konstaterar Cecilia Wassén, enhetschef för utredningsenheten.
På Placeringsenheten arbetar man aktivt med så kallad feedback-kultur där medarbetarna återkopplar till varandra när man gör något bra eller om man ser att det är något som kan göras bättre. Man har dessutom en noggrann uppföljning av medarbetarnas arbetssituation.
– Vi har regelbundet individuella genomgångar där vi ser över varje medarbetares situation i sin helhet, allt från antal ärenden och svårighetsgrad, flextidsuttag, medarbetarens stress­nivå m.m. och vid behov prioriterar vi om. Det är viktigt att våra medarbetare känner att de får ihop hela tillvaron, så vi månar om att skapa så mycket flexibilitet i arbetstider och arbetssätt som möjligt. Medarbetare som trivs är vår viktigaste tillgång, förklarar Carina Olsson, enhetschef på Placeringsenheten.

En verksamhet i utveckling
De två enheterna som arbetar med myndighetsutövning barn och ungdom samverkar med varandra, men utvecklar samtidigt sin respektive verksamhet. På utredningsenheten tar man emot och utreder ärenden som kommer in samt beslutar om olika typer av insatser.
– Det är en styrka i Upplands Väsby att det finns resurser och ett brett utbud av insatser vi kan sätta in. Det känns tryggt att veta att det alltid finns något vi kan göra för den som kommer och söker stöd. En annan fördel är att det finns en bra öppenvård knuten till vår verksamhet som vi samarbetar mycket med, förklarar Natalija Bahram, socialsekreterare på utredningsenheten.
Placeringsenheten för barn och unga arbetar med ensamkommande barn, och barn där det finns behov av placering i familjehem då situationen hemma inte fungerar.
– Att vi är uppdelade på två enheter gör att vi kan fokusera på att arbeta med placeringarna, förklarar en social­sekreterare på Placeringsenheten. Ut­över det löpande arbetet har jag även utrymme att vara med i projekt och utvecklingsarbete, vilket gör att arbetet aldrig känns enahanda.

Digitalisering och delaktighet i fokus
Utvecklingsarbetet inom Placeringsenheten har också resulterat i ett stödpaket till familjehemmen som inkluderar informationsträffar, utbildningar och föreläsningar.
– Syftet är att stärka familjerna och ge dem möjligheter till kompetensutveckling samt ge dem ett nätverk av andra familjehem. De erbjuds även handledare som stöd under placeringstiden, berättar Carina Olsson.
Upplands Väsby satsar även på nya digitala verktyg. Ett exempel är ”BarnSam” som används vid samtal med barn när man följer upp placeringar. Upplands Väsby var först i Stockholm med att börja använda verktyget med mycket goda resultat.
På utredningsenheten är medarbetarnas delaktighet i utvecklingsarbetet viktigt och man arbetar utifrån SKL:s styrmodell ”leda för resultat”.
– Det är en spännande resa vi har gjort och resan fortsätter, vi är inte klara med allt, men vill du vara med och bygga och få känna att du bidrar ska du komma hit. Här finns chansen att utveckla både sig själv och verksamheten, sammanfattar Cecilia Wassén.

För mer information om att arbeta hos Upplands Väsby, klicka här

Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.
Carina Olsson, enhetschef, Katarina Eriksson, assistent och Johanna Kristjánsdóttir, biträdande enhetschef.

Social- och omsorgskontoret, Upplands Väsby
Upplands Väsbys kommun ligger mellan Stockholm och Uppsala och har 45 000 invånare. På social- och omsorgskontoret, dit avdelningen för individ- och familjeomsorg hör, jobbar 583 personer. Från kommunen kom bland annat rockbandet Europe.
www.upplandsvasby.se

Majoritet vill vidareutbilda eller fortbilda sig mer

2 av 3 socionomer vill vidareutbilda sig mer än de gör idag. Tidigare undersökningar visar att 97 procent av socionomerna anser att vidareutbildning är viktigt i deras yrkesutveckling.

Skulle du vilja vidareutbilda eller fortbilda dig mer än du gör idag?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Vidareutbildning efterfrågat bland socionomer

Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Många socionomer efterfrågar vidareutbildning. Psykisk ohälsa, samtalsmetodik och psykoterapi är de tre områden som flest socionomer vill vidareutbilda sig inom.

– En anledning till att intresset för vidareutbildning är högt kan vara att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Det kan göra att socionomer upplever att de behöver fördjupa sig inom de verksamhetsområden de valt, säger Lii Drobus, själv socionom och tidigare socialsekreterare. Nu arbetar hon centralt på socialförvaltningen i Stockholms stad som projektledare för en satsning som ska förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
Lii Drobus menar att när socionomer kommer ut i yrkeslivet är fortbildning och vidareutbildning ofta nödvändig, exempelvis inom barn och unga, stöd till funktionsnedsatta, missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och äldreomsorg. Inom många områden krävs det kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra olika uppdrag.

Speglar yrkets bredd
– Att socionomerna som deltog i undersökningen vill vidareutbilda sig inom så många och vitt skilda områden speglar verkligen yrkets bredd. Några av de områden som listas i undersökningen borde det finnas mer av i socionomers grundutbildning, exempelvis dokumentation och utrednings- och bedömningsarbete, säger Lii Drobus.
Hur fortbildning och kompetensutveckling bäst kan genomföras kan variera. Det kan handla om kompetensutveckling på såväl individuell nivå som på gruppnivå. Att ytterst ha fokus på att kunna erbjuda verksamhet med bra kvalitet, som svarar mot medborgares behov, kan vara en värdefull kompass för att identifiera kompetensutvecklingsbehov, säger Lii Drobus.

Brukardelaktighet viktigt
– I Stockholms handlingsplan är brukardelaktighet en av tretton särskilt viktiga frågor. Det är också ett område som verksamheter ofta vill kunna mer om och utveckla sina arbetsmetoder inom. Frågan om brukardelaktighet är också viktig när det gäller behov av fortbildning och kompetensutveckling. Inte minst kunskaper och metoder om hur brukardelaktighet kan vävas in i verksamheters utvecklingsarbete, säger Lii Drobus.
41 procent av socionomerna vill vidareutbilda sig inom samtalsmetodik. Enligt Lii Drobus kan det bero på att samtalsmetodik är ett fundamentalt redskap, oavsett vad man arbetar med i socialtjänsten eller äldreomsorgen.
– Socialtjänsten verkar i ett föränderligt sammanhang. Nya forskningsrön och nya frågor innebär ofta att socionomer efterfrågar kontinuerlig vidareutbildning, avslutar Lii Drobus.

Inom vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig?

1 Psykisk ohälsa
2 Samtalsmetodik
3 Psykoterapi
4 Ledarskap och projektledning
5 Socialrätt/juridik
6 Socialt behandlingsarbete
7 Våld i nära relationer
8 Kvalitetsutveckling
9 Utrednings- och bedömningsarbete
10 Sexologi
11 Etik
12 Beroendevård
13 Myndighetsutövning
14 Barnrätt
15 Skolsocialt arbete
16 Barn- och ungdomsvård
17 Funktionsnedsättningsfrågor
18 Handläggning och dokumentation
19 Migrationsfrågor
20 Kriminalvård
21 Socialpedagogik
22 Äldrefrågor
23 Tvångslagstiftning
24 Diskrimineringsfrågor
25 Annat område*

* I annat område nämns diakoni, välfärdsteknik, palliation, handledning, gruppsykologi och teamutveckling, konflikthantering, gruppterapi, anhörigstöd, socialt arbete på strukturell nivå, meditation, bildterapi, yoga och existentiell hälsa.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Bryter bidragsberoende med mod, hopp och inspiration

Petra Ståhlgren och Maria Willis grundade Ståhlgren & Willis för sex år sedan.
Petra Ståhlgren och Maria Willis grundade Ståhlgren & Willis för sex år sedan.
– Kärnan i allt socialt arbete är relationer, säger Maria Willis och Petra Ståhlgren som efter många års arbete med försörjningsstöd inom socialtjänsten startade eget. Idag använder de sina erfarenheter till att stötta och inspirera socialsekreterare över hela landet.

Efter sammanlagt 30 års arbete inom socialtjänsten med fokus på försörjningsstöd kände Maria Willis och Petra Ståhlgren att det var dags för nästa steg.
– Vi ville dela med oss av våra erfarenheter och inspirera andra genom att lyfta fram allt det lyckade arbete som görs inom socialtjänsten. Vi hade själva saknat den biten under vår yrkesbana och tänkte att här finns ett glapp att fylla, säger Maria Willis.
Tanken låg helt rätt i tiden när Ståhlgren & Willis startade för sex år sedan. Det visade sig finnas ett stort sug bland landets socionomer som arbetar med bidragsberoende klienter att få träffa kollegor för att tillsammans kunna reflektera och prata om sina jobb.
– I början handlade vår verksamhet mycket om att lyfta fram att det går att göra skillnad med klienterna. Nu fokuserar vi allt mer på att inspirera och inge hopp till medarbetarna som i sin tur kan ge det vidare till sina klienter och vi arbetar numera som handledare, föreläsare och chefsbemanning, berättar Petra Ståhlgren.

Se styrkorna
Mod, hopp och inspiration är tre viktiga ledord i Ståhlgren & Willis arbete med att stärka människor.
– Jobbet som socialsekreterare innebär inte att man måste ha svar på alla frågor. Det är lätt att ta på ”jobbkostymen” och gömma sig bakom mallar och metoder. Men genom att ha modet att visa sig som den hela människa man är blir mötet ärligare vilket ger klienten en större chans att lyckas.
Om fem år hoppas Maria och Petra att de varit runt och ingjutit hopp och mod hos socialsekreterare i varenda kommun.
– Att lotsa bidragsberoende klienter till att bli självförsörjande handlar om att se deras styrkor i syfte att de själva ska se och våga tro på dem. Det är i relationen med klienten som arbetet kan ge resultat. Genom att stärka en människa kan hen få ett värdigare liv och slippa socialtjänsten. Men det handlar även om att stärka socialsekreterarna och det är här vi kommer in i bilden.

Ståhlgren & Willis
Vår drivkraft är att stärka människor. Oavsett var man befinner sig är det viktigt att kunna se sina egenskaper, utforska sig själv och våga lita på sin kunskap när man arbetar inom människovårdande yrken. Vi vill lyfta det faktum att just du som jobbar med människor gör en skillnad, på riktigt. Den 14–15 maj ger vi en tvådagars kurs med fokus på långvarigt bidragsberoende och MI. Mer info på hemsidan.

Ståhlgren & Willis AB
Vikbyvägen 32
181 43 Lidingö
Tel: 076-338 97 29, 070-491 23 47
E-post: kontakt@stahlgrenwillis.se
www.stahlgrenwillis.se

www.stahlgrenwillis.se

Mindre än hälften får tillräckligt med vidareutbildning

Göran Törnblom, verksamhetschef för utredningsenheten på socialtjänsten i Botkyrka kommun.
Göran Törnblom, verksamhetschef för utredningsenheten på socialtjänsten i Botkyrka kommun.
52 procent av socionomerna anser att de inte kan vidareutbilda sig i den omfattning de önskar.
– Goda kompetensutvecklingsmöjligheter bidrar till arbetsgivares attraktivitet, men hög personalomsättning försvårar ofta långsiktiga satsningar, säger Göran Törnblom på socialtjänsten på Botkyrka kommun.

97 procent av socionomerna tycker att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling, men endast 48% anser att de får den vidareutbildning de önskar.
– En orsak till att många inte kan vidareutbilda sig i den utsträckning de önskar kan vara att det kan vara svårt för socialtjänsten, som ju är en stor organisation, att tillgodose de individuella önskemålen om kompetensutveckling hos varje medarbetare. En annan faktor som förstås bidrar är att många socialtjänster har en hög personalomsättning. Det gör det svårare att följa en långsiktig kompetensutvecklingsplan, säger Göran Törnblom, verksamhetschef för utredningsenheten på socialtjänsten i Botkyrka kommun.

Nära samverkan med lärosäten
Socialtjänsten i Botkyrka kommun har ett nära kompetensutvecklingssamarbete med Ersta Sköndals högskola. Göran Törnblom rekommenderar fler socialtjänster att inleda samarbete med ett närliggande lärosäte. Det gör att ni kan erbjuda ett större utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter, såväl uppdragsutbildningar som längre kurser som dessutom genererar akademiska poäng, vilket många uppskattar.
– Kompetensutvecklingsbehoven är förstås som störst bland nyutexaminerade socionomer som exempelvis inleder sin karriär som barn- och ungdomsutredare. Tidigare var det en yrkesroll man antog efter flera år i yrket, men socionombristen har gjort att även nyexaminerade får den här typen av roller. Det ställer förstås stora krav på kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Det kan även leda till att mer erfarna socionomer får tillgång till mindre kompetensutveckling, säger Göran Törnblom.

Kompetensutvecklingsplaner
För att fler socionomer ska kunna vidareutbilda sig i den utsträckning de önskar krävs, enligt Göran Törnblom, en minskad personalomsättning i socialtjänsten. Han anser att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete är betydligt bättre i personalgrupper som präglas av en viss stabilitet.
– När personalgruppen är sammansvetsad och stark blir det betydligt lättare för arbetsgivaren att bedriva handledning, initiera mentorskapsprogram och att introducera långsiktiga individuella kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare. Samtidigt behöver många socialtjänster bli bättre på att presentera en långsiktig kompetensutvecklingsplan så snart en ny medarbetare rekryteras, säger Göran Törnblom.

97% av socionomerna tycker att vidareutbildning är viktigt i sin yrkesutveckling. Kan du vidareutbilda dig i den omfattningen du önskar?
vidare1_graf1

Resultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning från 18–21 augusti 2017.

Hur viktig tycker du att vidareutbildning är i din yrkesutveckling som socionom?
vidare1_graf2

Resultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning från 13–17 januari 2017.

Kontinuerligt behov av vidareutbildning

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
De socionomer som inte kan vidareutbilda sig i den omfattningen de önskar, 52 procent, anser att de saknas nationella riktlinjer för vidareutbildning samt att vidareutbildning ska bli obligatorisk på arbetstid.

52 procent av socionomer som inte kan vidareutbilda sig i den omfattning de önskar, fick följdfrågan ”Hur anser du vidareutbildningen för socionomer inom socialt arbete kan förbättras?”

Nationella riktlinjer
En överväldigande majoritet av de som efterfrågade vidareutveckling i större omfattning angav brist på resurser som en av de viktigaste orsakerna till den upplevda bristen på utbildningsmöjligheter, och många betonade vikten av ökade satsningar på att utveckla socialsekreterare även från högre instanser såsom Socialstyrelsen. Flera av de tillfrågade angav att de behövde hantera sin kompetensutveckling på sin fritid och med egna medel och efterlyste därför möjligheten att studera under arbetstid eller parallellt med arbetet.
”Utifrån arbetsområde bör det finnas förslag på passande evidensbaserade utbildningar som av arbetsgivaren ska erbjudas för att kontinuerligt utveckla, bekräfta och stärka professionaliteten i arbetet, och därmed stärka patient/brukarperspektivet”, menade en socionom.

Specialistutbildningar
Utbildningar som framhölls som eftertraktade inkluderade kurser i konkret handläggning och dokumentation, lagar och riktlinjer samt specialistutbildningar som kan leda till en legitimation och därmed bättre lönevillkor och förmåner. Ett flertal av de som deltog i undersökningen ville se satsningar på riktade universitetsutbildningar på masternivå.

Kontinuerlig vidareutbildning
Den övergripande inställningen från socionomerna tog avstamp i att fortbildning är ett kontinuerligt behov som bör bekostas av arbetsgivaren och som borde såväl uppmuntras som underlättas. En av de tillfrågade uttryckte att det i slutänden handlade om att skapa tydligare karriärvägar och fördjupningsspår med en konkret koppling mellan arbete och forskning på både individuell nivå och verksamhetsnivå, med anledningen att ens fortbildningsbehov ser annorlunda ut beroende på var i karriären man befinner sig. Grundat på det borde även chefer delta i verksamhetsrelevanta utbildningar för att hålla sig à jour och få underlag för nya arbetssätt.

För bättre vidareutbildning
• Nationella riktlinjer för vidareutbildning utifrån arbetsområde
• Kontinuerlig vidareutbildning
• Vidareutbildning på arbetstid
• Bekostas av arbetsgivaren
• Specialistutbildningar