Etikettarkiv: Utbildning

Stärk din yrkesroll med utbildning

Högskolan antar nytt namn efter Marie Cederschiöld som var en av 1800-talets främsta pionjärer inom utbildning, sjukvård och socialt arbete.

Våra uppdragsutbildningar ligger i framkant i Sverige, vi utvecklas ständigt för att du ska kunna stärkas i din yrkesroll med kompetensutveckling på högskolenivå.

Marie Cederschiöld högskola erbjuder ett brett utbud av vidareutbildning till anställda inom företag, myndigheter och organisationer. Våra utbildningar vänder sig till människovårdande yrkesutövare från olika arbetsområden och är arbetsgivarfinansierade.

Klicka här för att läsa mer om våra uppdragsutbildningar

Marie Cederschiöld högskola (tidigare Ersta Sköndal Bräcke högskola)

Du når oss på:
uppdrag@mchs.se
08-555 051 19
www.mchs.se/uppdrag

Vidareutbildningar för socionomer våren 2022

Ersta Sköndal Bräcke högskola erbjuder ett brett utbud av vidareutbildningar med högskolepoäng i socialt arbete för socionomer våren 2022. Högskoleutbildningarna vänder sig främst till yrkesverksamma socionomer.

Uppdragsutbildningar kan även skräddarsys med möjlighet till högskolepoäng i olika omfång och undervisningsintensitet. Våra kurser ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper och ger en tydlig koppling till de dagliga arbetsuppgifterna.

Ersta Sköndal Bräcke högskola

Vid Ersta Sköndal Bräcke högskola anordnas utbildning på grundnivå och avancerad nivå i vårdvetenskap och socialt arbete. Vi har även utbildning i teologi och kyrkomusik samt forskarutbildning inom området Människan i välfärdssamhället. Vår uppdragsutbildning vänder sig till yrkesutövare och utgår från ett helhetsperspektiv på människan. Ersta Sköndal Bräcke högskola finns i Stockholm och Göteborg.

Läs mer på esh.se/uppdrag

Socialrättslig kompetens ökar tryggheten

Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.
Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.

3 av 4 socionomer de skulle ha nytta av bättre kunskaper i socialrätt. Gedigen och uppdaterad socialrättskompetens är avgörande, inte minst för socionomer i myndighetsutövande yrken.

– Att applicera lagarna på ett korrekt sätt i det dagliga sociala arbetet är komplext. Det är dessutom många olika lagar och regler som ska vägas in. Jag förstår att många socionomer efterfrågar mer vägledning och kunskap på det här området. Konsekvenserna om man inte följer lagen fullt ut kan bli stora för såväl individen som kommunen, säger Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet. Hon har arbetat inom socialtjänsten samt i både den privata och ideella sektorn.

Viktigt med praxis
Socialrätten är ryggraden i det sociala arbetet och kräver kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären. För att avgörande beslut ska kunna fattas på ett rättssäkert sätt är det oerhört angeläget att kunna tolka lagen på rätt sätt.
– Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. Den socialrätt som blivande socionomer tillgodogör sig på socionomutbildningen är inte tillräcklig när en stor del av arbetet handlar om att ta del av och tolka tillgänglig praxis, kollegialt lärande, att hålla sig uppdaterad kring lagändringar och att kunna tillämpa lagarna i det dagliga arbetet, säger Helena Reinius.

”Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll.”

Nya socialtjänstlagen
Goda kunskaper i socialrätt är särskilt angeläget för socionomer som ägnar sig åt någon form av myndighetsutövning. Nya socialtjänstlagen, barnkonventionen, hot och våld samt barnrätt är de juridiska områden där flest socionomer vill stärka sin kunskap.
– Det är helt förståeligt; socialtjänstlagen är ju den grundläggande lagen för socionomers yrkesutövning och den nya socialtjänstlagen kommer att innehålla en hel del förändringar. Att många efterlyser mer kunskap kring barnkonventionen beror förmodligen på att den relativt nyligen blivit svensk lag och att många socionomer vill veta mer om hur de kan tolka och inkludera lagen i sitt arbete, avslutar Helena Reinius.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt sociala arbete?

Vilka områden inom socialrätt/juridik skulle du helst vilja få bättre kunskaper inom? Ange gärna flera.

(De socionomer som svarade att de skulle ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik, fick den här följdfrågan.)


1. Nya socialtjänstlagen (när den nya lagen är på plats)
2. Barnkonventionen
3. Hot och våld
4. Barnrätt
5. Familjerätt
6. Nuvarande socialtjänstlagen
7. Vård av unga (LVU)
8. Psykiatrisk tvångsvård (LPT)
9. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
10. Lex Sarah
11. Mänskliga rättigheter
12. Vård av missbrukare (LVM)
13. Lag om unga lagöverträdare (LUL)
14. Äldreomsorgsfrågor
15. Biståndshandläggning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Webbsända kurser i socialrätt för socionomer

Är du verksam inom socialtjänsten och vill bredda din kunskapsbas? Gå en webbsänd kurs i socialrätt och fördjupa dina kunskaper om lagstiftning och regelverk.

3 av 4 socionomer säger att de skulle ha nytta av bättre kunskaper i socialrätt. På JP Infonet ställde vi under våren 2020 om våra kurser från fysiska till webbsända, till följd av coronapandemin. Under hösten fortsätter vi med webbsända kurser – smidigt och enkelt tycker våra deltagare och vi.

Självklart får du fördelen att kunna ställa dina frågor till föreläsarna även i våra webbsändningar.

JP Infonet

JP Infonet är ett svenskägt informations- och kunskapsföretag. Med hjälp av digitala lösningar och djup kompetens, inom såväl informationshantering som juridik, erbjuder vi tjänster som är ett värdefullt stöd för dig som berörs av juridik i din yrkesroll. Vi vill att varje användare ska få precis den information de behöver oavsett om det rör sig om webbaserade informationstjänster, utbildning eller juridisk rådgivning.

www.jpinfonet.se/

Efterfrågade vidareutbildningar

Vad vill socionomerna helst vidareutbilda sig inom för att kunna utföra ett bättre socialt arbete? I den öppna frågan var psykoterapi, steg 1 eller 2 de vanligast förekommande svaren.

Foto: Shutterstock

De vanligast förekommande svaren var att socionomerna önskar vidareutbildning till psykoterapeut, steg 1, 2 eller juridik/ledarskap/handledning.
Många anger att de önskar mer utbildning inom juridik och då främst inom familjerätt, socialrätt, sekretess med mera.
”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.” Ledarskapsutbildning behövs även för att möta krav och behov från medarbetare och verksamheten. Det behövs ett hållbart ledarskap för att skapa sunda arbetsmiljöer.
Utbildning i handledning och pedagogik leder till bättre utbildning för blivande socionomer.

”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.”

Våld i nära relationer
Man vill lära sig hur barn påverkas av psykiskt sjuka föräldrar och hur man kan förbättra för dem. I en familj kan det dessutom uppstå många situationer som man behöver hjälp med. För att stötta familjen behövs kunskap om hur man hanterar mobbning, tidig kriminalitet och missbruk. Allt fler familjer har också barn med olika diagnoser som de behöver hjälp med att hantera.
Våld i nära relation och hedersproblematiken är också oerhört viktigt att få kunskap om hur man hanterar från socialtjänstens sida.

KBT/Samtalsteknik
Här anges samtal med barn och ungdomar som särskilt viktiga att lära sig, och att få kunskap om olika samtalsmetoder. Beroende på vilken typ av samtal som ska genomföras behövs olika metoder. Det är stor skillnad på exempelvis motiverande samtal och krissamtal.
Det var exakt lika många i undersökningen som ville ha utbildning i KBT, Kognitiv beteendeterapi, som i samtalsmetodik.

De mest efterfrågade vidareutbildningarna

1. Psykoterapi steg 1 och 2
2. Juridik, ledarskap, handledning
3. Familjeterapi, våld i nära relationer
4. KBT, samtalsteknik
5. Sexologi
6. Traumabehandling
7. Digital behandling
8. Neuropsykiatri
9. Psykisk ohälsa
10. Retorik

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Skolkurator 2.0

I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.
I boken ”Skolkurator 2.0” ger Hilda Johnsson inblick i ett helt nytt arbetssätt.

Skolkuratorn Hilda Johnsson förde in livskunskap på elevernas schema.
Resultatet: betydligt färre brandutryckningar, och stigmat att gå till kuratorn bröts – även hos killar.

I boken ”Skolkurator 2.0” presenterar Hilda Johnsson vägledning i hur en skolkurator kan ta sig an sex olika teman som ska hjälpa eleverna i deras utbildning och hälsa. Hon arbetar nu som socialkoordinator, men under sina fyra år som skolkurator i Linköping hann hon revolutionera rollen på sin skola.
– När jag gick i skolan hade man ingen aning om vad kuratorn hette, och hon satt på rektorsexpedition dit det var pinsamt att gå. Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter. Många har bilden av vad en kurator är och ska göra och den bilden kan man bara själv förändra. Man får äga sin profession, säger Hilda Johnsson.

”Kuratorn behöver vara en mer synlig person och vara mån om att erbjuda den kompetens man besitter.”

Synlig och tillgänglig
Hon identifierade sex teman som kändes mest relevanta för eleverna: identitet, barns livsvillkor, nätet, mobbning, sex och relationer, samt stress och press. Temana kopplades sedan till värdegrundsarbetet i läroplanen, och till de olika skolämnena.
– Jag gick till exempel in och pratade om mobbning kopplat till svenska och samhällskunskap. Lärarna kunde skapa uppgifter i undervisningen utifrån det, och även se hur eleverna diskuterade och resonerade kring olika frågor, säger Hilda Johnsson.
Ganska snabbt blev hon en synlig och tillgänglig vuxen för eleverna.
– Jag var en person som fanns i deras vardag, vi träffades en stående tid varje vecka och jag fanns där de fanns, inte på ett kontor i en annan byggnad. Jag blev Hilda som alla kände, så då var det inte längre pinsamt att gå fram till mig i korridoren och säga att man behöver komma och prata. Det blev till exempel tydligt att fler killar vågade söka hjälp och samtalsstöd, stigmat för det bröts.

Uppdatera sig
Att förändra kuratorrollen är möjligt även om man bara jobbar en viss procent på en skola, menar Hilda Johnsson.
– De är viktigt att man är duktig på att uppdatera sig om sin samtid som kurator, och att man inte har rollen huggen i sten. Starta upp samarbeten med pedagogerna, sådant som lever även när du inte är på plats. Kanske kan du till exempel vara med i undervisningen eller på utvecklingssamtal. Kuratorer besitter stor kompetens, så erbjud den.

Vidareutbildningar med högskolepoäng för socionomer

Ersta Sköndal Bräcke högskola erbjuder ett brett utbud av vidareutbildningar i socialt arbete för socionomer. Högskoleutbildningarna vänder sig främst till yrkesverksamma socionomer.

Uppdragsutbildningar kan även skräddarsys med möjlighet till högskolepoäng i olika omfång och undervisningsintensitet. Våra kurser ger fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper och ger en tydlig koppling till de dagliga arbetsuppgifterna.

Ersta Sköndal Bräcke högskola

Vid Ersta Sköndal Bräcke högskola anordnas utbildning på grundnivå och avancerad nivå i vårdvetenskap och socialt arbete. Vi har även utbildning i teologi och kyrkomusik samt forskarutbildning inom området Människan i välfärdssamhället. Vår uppdragsutbildning vänder sig till yrkesutövare och utgår från ett helhetsperspektiv på människan. Ersta Sköndal Bräcke högskola finns i Stockholm och Göteborg.

Läs mer på esh.se/uppdrag

Webbkurs om våld

Länsstyrelserna, Nationellt centrum för kvinnofrid och Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Kunskap om våld
Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Att ha kunskaper om våldet är viktigt för att kunna ge våldsutsatta ett bra bemötande och arbeta förebyggande och förändra attityder i samhället. I webbkursen får du en introduktion till ämnet genom text, bilder, filmer och interaktioner

Öppen för alla
Kursen är kostnadsfri och öppen för alla. Den ger grundläggande kunskap om våld och om samhällets ansvar med särskilt fokus på socialtjänstens arbete. Fakta varvas med filmade inslag med experter och yrkesverksamma från hela landet.

Gruppspår för arbetsplatsen
Du kan gå kursen enskilt eller i grupp. Allt som behövs är en dator eller en mobil och internetuppkoppling.

Klicka här för att skapa ett konto och delta i kursen

Utbildning i Tryggare barn och bekräftande samspel

magelungen_1_4_print-1

Arbetar du med stöd till familjer inom socialtjänsten och vill bidra till mer effektiva metoder vid våldsärenden? Är du familjebehandlare eller socialsekreterare som möter och arbetar med föräldrar, barn och ungdomar? Då har vi två kurser i höst som passar dig.

Båda utbildningarna kommer att webbsändas. Du som deltagare väljer om du vill delta på distans eller komma till Magelungens lokaler på Södermalm i Stockholm.


Ledarutbildningen Tryggare barn

Insatsen Tryggare barn är en föräldrautbildning som erbjuds individuellt till föräldrar som fått en orosanmälan om våld eller kränkning mot barn.

Ledarutbildningen består av sex utbildningsdagar samt individuell handledning på första Tryggare barnärendet. Utbildningen syftar till att förbereda behandlare att kunna tillämpa manualen för Tryggare barn och snabbt komma igång med att använda den i praktiken.

Innehållet i föräldrautbildningen samt hur manualen skall användas och omsättas i praktiken förklaras och diskuteras ingående.

Utbildningen äger rum under 6 dagar mellan 2 november – 15 december i Stockholm.

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig till utbildningen


Bekräftande samspel

Utbildningen i bekräftande samspel är ett mentaliserings- och anknytningsbaserat familjeprogram.

Utbildningen lär ut en kliniskt beprövad modell för att hjälpa familjer med problembeteenden för att skapa trygga relationer i familjen. Programmet syftar till att hjälpa till att utveckla ett lyhört föräldraskap vid konflikter. Genom att minska det känslomässiga avståndet mellan förälder och barn går det att möta varandra bättre i familjen och reparera anknytningsbrott.

Utbildningen äger rum under 2 dagar den 7-8 december i Stockholm.

Klicka här för att läsa mer och anmäla dig till utbildningen

Akademi Magelungen

Genom att sprida vår erfarenhet och kunskap om vad som fungerar, höjer vi kompetensen inom socialtjänst, skola och psykiatri. Akademi Magelungen ordnar utbildningar, konferenser och handledning för socialtjänst, behandling och skola.

Akademi Magelungen

Nyutexaminerade inte väl förberedda

Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.
Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.
Åtta av tio socionomer efterlyser ett obligatoriskt förberedande yrkesår.
– Ett allmäntjänstgörande år skulle öka yrkestryggheten bland nyutexaminerade socionomer, säger Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.

Att nyexaminerade socionomer ska få möjlighet till en bra start på sin yrkeskarriär som myndighetsutövande socialsekreterare är en viktig fråga inom dagens socialtjänst. Många verksamheter har väl utarbetade introduktionsprogram för arbetsplatsen och dess rutiner, men det som många efterlyser är en brygga mellan studier och arbete. Allt fler röster höjs för att socionomer ska få ett obligatoriskt, yrkesförberedande introduktionsår, motsvarande läkarnas AT-tjänstgöring.

Ställer krav på livserfarenhet
– Dagens nyutexaminerade socionomer är mycket välutbildade rent teoretiskt. Men praxis, att kunna omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, ställer krav på viss livserfarenhet. Att arbeta med målgrupper som man kanske aldrig har träffat tidigare, utan bara läst om, kan vara en övermäktig uppgift för en ny socialsekreterare, säger Anna Flink.
Ett intressant resultat från undersökningen är också att ingen av socionomerna som svarat på enkäten anser att nyutexaminerade socionomer är mycket väl förberedda för yrket, däremot anser 59 % av socionomerna att unga nyutexaminerade socionomer inte är så väl eller dåligt förberedda för yrket.

Obligatoriskt introduktionsår
– Att introducera en helt ny socionom ställer stora krav på verksamheten eftersom det inte bara handlar om att lotsa in personen på själva arbetsplatsen, utan även om en grundintroduktion till yrket som sådant. Det senare ryms sällan inom vare sig budget eller tidsramar, därför vore det önskvärt med ett obligatoriskt yrkesförberedande år för nya socionomer. En AT-tjänstgöring där verksamhet och akademi samarbetar för att fylla det glapp mellan teori och praktik som så många nyutexaminerade socionomer vittnar om, skulle både öka yrkestryggheten och bidra till att fler stannar i yrket. Det blir också en möjlighet för oss ute i verksamheterna att ta del av utbildning och forskning på ett naturligt sätt, fastslår Anna Flink.

Borde ett förberedande yrkesår/introduktionsår för nyutexaminerade socionomer vara obligatoriskt för att förbereda för det sociala arbete och myndighetsutövning som väntar?

Hur väl förberedda anser du att unga nyutexaminerade socionomer är för det sociala arbete och beslutsfattande som de möter i sitt yrke? De är ...

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.