Etikettarkiv: Stockholms stad

Fokus på arbetssituationen i Stockholms stad

Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen

Rimlig arbetsbörda, stöd att göra ett bra jobb och nöjdare medarbetare och klienter. Stockholms stad jobbar systematiskt med att skapa en bättre arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare.

Handlingsplanen sjösattes 2016 för att vända en negativ trend med hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. Den omfattar ett flertal punkter, som brukardelaktighet, introduktionsprogram och mentorskap för nyanställda, arbetssituation, kompetensutveckling, administrativt stöd till chefer och utökat mottagande av studenter. Handlingsplanen har gett resultat och idag har Stockholms stad kunnat kraftigt minska antalet konsulter och ersätta dessa med fast anställd personal.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för att socialsekreterare och biståndshandläggare ska trivas och kunna erbjuda bra kvalitet till våra brukare. Handlingsplanen innebär ett erkännande av den enormt viktiga roll som den här yrkesgruppen har, berättar socialborgarrådet Jan Jönsson.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Jobbar lokalt
De olika stadsdelsförvaltningarna anpassar handlingsplanen till de lokala förutsättningarna. Spånga-Tensta stadsdel har bland annat satsat på ett utökat HR-stöd vid rekrytering.
– Det har avlastat cheferna och hjälpt till att skapa goda rutiner så att alla ska mäkta med. Spånga-Tensta har haft stora utmaningar, men vi har kommit långt i att skapa stabilitet, säger stadsdelsdirektör Fredrik Jurdell.
Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta, berättar att där har man bland annat infört ett telefonsystem för att minska stress och öka tillgängligheten och satsat på kompetensutveckling i motiverande samtal.
– Vi har också infört regelbundna samtal mellan chefer och medarbetare om arbetssituationen. Framöver ska vi även arbeta med goda exempel för att inspirera varandra. Det är ett ständigt pågående förbättringsarbete, säger hon.

Planen utvecklas
Stockholms stad har förstärkt socionomkompetensen centralt, för att kunna avlasta stadsdelarna vid arbetstoppar. Detta utvecklas nu, med bland annat specialkompetenta socionomer som kan hålla i utbildning och rådgivning i särskilt komplexa ärenden. Framöver kommer handlingsplanen även att fokusera på ett fördjupat samarbete med universitet och högskolor för rekrytering och praktiknära forskning. Hot och våld är ett särskilt fokusområde, tillsammans med jämställdhet. Samarbetet med fackförbunden ska också utökas.
Stockholms stad erbjuder unika möjligheter för socionomer, framhåller alla tre.
– Här finns en enorm variation. Man kan arbeta brett eller specialisera sig, jobba ute i stadsdelarna eller centralt på socialförvaltningen. Det är svårt att matcha de många karriärvägar som finns i Stockholm.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Stockholms stad

Stockholms stad arbetar systematiskt för att i dialog med sina medarbetare förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. En handlingsplan sjösattes 2016 för att skapa en god arbetsmiljö. Nu fortsätter utvecklingsarbetet, med bland annat förstärkt fokus på jämställdhet och samarbete med universitet och högskolor, samt fackförbund.

www.stockholm.se

Ledarskapet fyller nyckelfunktion

Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Ett bra ledarskap i socialtjänsten fyller en nyckelfunktion för såväl enskilda medarbetares välmående och yrkesmässiga utveckling. Två avgörande faktorer är gedigen erfarenhet och tillräckligt med tid för medarbetarna.

En klar majoritet av socionomerna anser att ett bra ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare.
– Ett välfungerande och stöttande ledarskap i socialtjänsten bidrar till att värna om medarbetarnas samlade erfarenhet och kompetens, vilket genererar en ökad kontinuitet i arbetsgruppen. En bra chef som ger varje medarbetare möjlighet att synas och utveckla sin potential är otroligt viktigt, säger Sara Pernold, själv socionom och chef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta.

Förståelse för medarbetarna
En anledning till att ledarskapet är viktigt i socialtjänsten är att myndighetsutövningen är ett krävande arbete där medarbetarna ofta ställs inför komplexa och svåra beslut som får omfattande konsekvenser för individen. Då krävs en chef som verkligen har tid och rätt kompetens att stötta på olika sätt.
– Socialtjänstens medarbetare utsätts för mycket påverkan från olika håll. Chefen behöver därför arbeta strukturerat och aktivt med den psykosociala arbetsmiljön. En bred erfarenhet av socialt arbete, en helhetsbild av verksamheten samt förståelse för medarbetarnas förutsättningar och situation karakteriserar en bra chef i socialtjänsten, säger Sara Pernold.

Ledarutvecklingsprogram
Sara Pernold har gått ett ledarutvecklingsprogram för socialtjänstens chefer i Stockholms stad.
– Programmet gav en ordentlig genomlysning av mitt ledarskap och tydliggjorde vad jag behöver arbeta med och utveckla både kort- och långsiktigt. Det gav värdefullt erfarenhetsutbyte med andra chefer och jag fick en tydligare bild av hur jag vill att min chefskarriär ska utvecklas. Programmet gjorde att jag landade mer i min roll som chef, säger Sara Pernold.

Ge cheferna rätt förutsättningar
Hon anser att ledarskapet kan förbättras ytterligare genom att ge varje chef rätt förutsättningar att göra ett bra jobb med hjälp av stödfunktioner. Då kan chefen fokusera på sitt kärnuppdrag vilket ger tid att finnas där för medarbetarna när det behövs som mest.
– Strukturer för kvalitetsuppföljning och att kontinuerligt inkludera aktuella forskningsresultat i verksamheten är exempel på andra åtgärder som kan förbättra ledarskapet i socialtjänsten. Jag tror också mycket på vikten av att kunna erbjuda sina medarbetare många olika karriärvägar, även för den som inte vill ta på sig någon chefsroll, till exempel olika former av specialistroller, avslutar Sara Pernold.

Handlingsplan ger resultat i Stockholm

Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen och Anita Lidberg, personaldirektör. Foto: Gonzalo Irigoyen
Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen och Anita Lidberg, personaldirektör. Foto: Gonzalo Irigoyen
Mindre personalomsättning och frånvaro samt ökad framtidstro och trivsel. I Stockholms stad har ett fokuserat arbete för att förbättra socialsekreterares och biståndshandläggares situation gett tydliga resultat. Här finns ett unikt rikt utbud av karriärvägar för socionomer som söker utmaningar och vill kunna påverka det sociala arbetet.

Arbetet med att ta fram och implementera den nya handlingsplanen har pågått i drygt två år och planen omfattar allt från introduktionsprogram och mentorskap till administrativt stöd, kompetensutveckling, ledningsfrågor och ändamålsenliga lokaler. De 13 olika fokusområdena har tagits fram av projektledare i nära dialog med medarbetare, chefer och fackliga referensgrupper, där alla har bidragit konstruktivt.
– Det är ett systematiskt och övergripande arbete, där alla verkligen har varit delaktiga. Det ges stor frihet för de olika stadsdelarna och förvaltningarna att prioritera utifrån lokala behov och förutsättningar. En stor framgångsfaktor är att arbetet inte alls är toppstyrt, säger Gillis Hammar, förvaltningschef på Socialförvaltningen.

Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Stark drivkraft
Han får medhåll av personaldirektör Anita Lidberg. Hon framhåller att det lokala arbetet ute i stadsdelarna är avgörande för att handlingsplanen gett så positiva resultat.
– Det finns en otroligt stark drivkraft hos våra socialsekreterare och biståndshandläggare och många brinner verkligen för sitt jobb. De vet bäst själva vad som behöver göras. Vårt jobb är att se till att stödfunktioner och annat flyter smidigt, säger hon.
En viktig del av förbättringsarbetet är de dialogcaféer som äldre- och personalborgarråd Clara Lindblom och socialborgarråd Åsa Lindhagen bjudit in chefer och medarbetare till. Där har handlingsplanen stötts och blötts och personal på olika förvaltningar och i olika stadsdelar har kunnat nätverka och utbyta idéer och erfarenheter.
– Caféerna har varit enormt positiva och skapat ett forum för att träffas och diskutera. Överhuvudtaget har det engagerade och decentraliserade arbetet med handlingsplanen varit väldigt spännande och skapat stora möjligheter för våra anställda att påverka och utveckla verksamheten. Det är en förändringsprocess som pågår kontinuerligt och påverkar både det kortsiktiga och långsiktiga sociala arbetet, säger Ann-Christine Hansson, förvaltningschef för Äldreförvaltningen.
Uppföljningar visar att förbättringsarbetet lett till minskad personalrörlighet, färre externa konsulter, minskad sjukskrivning samt större framtidstro och optimism vad gäller den egna arbetssituationen.
Parallellt med handlingsplanen pågår flera andra satsningar i Stockholms stad. Bland annat sker en omfattande modernisering av it-systemen för att skapa effektivare it-stöd på alla förvaltningar. Chefs- och ledarskapsprogram samt kompetensutvecklingsprogram är andra åtgärder.

Unik bredd och variation
Tack vare sin fokus på kompetensutveckling och arbetsmiljö och i kraft av sin storlek kan Stockholms stad erbjuda en unik bredd och variation av karriärmöjligheter för socialsekreterare och biståndshandläggare. Här arbetar idag cirka 1 500 socialsekreterare och 450 biståndshandläggare i en stöttande och trygg miljö på de 14 stadsdelsförvaltningarna. Som socionom kan man både bredda sin kompetens och pröva många olika roller och nischa och fördjupa sig som specialist på ett område. Den som är intresserad av att utvecklas som exempelvis mentor eller ledare har stora möjligheter att göra det. Det finns en stor flexibilitet och ett omfattande utbud av kompetensutveckling och fortbildning, framhåller Anita, Ann-Christine och Gillis.
– Stockholms stad har stora resurser och våra medarbetare uppmuntras att utvecklas i sina yrkesroller. Man kan pröva olika uppdrag och byta verksamhetsområden allt utifrån drivkraft och intresse. Utgångspunkten är alltid att våra medarbetare ska trivas och känna att de får de verktyg och den stöttning de behöver för sitt arbete. Det är en dynamisk arbetsplats där man som socialsekreterare och biståndshandläggare verkligen har chans att påverka och utveckla verksamheten.

Stockholms stad
I Stockholm arbetar cirka 40 000 medarbetare. Som socionom i Stockholm kan du till exempel arbeta som socialsekreterare inom en bred socialtjänst eller som biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Socionomer arbetar främst vid någon av stadens 14 stadsdelsförvaltningar eller vid socialförvaltningens stadsövergripande verksamheter. För närvarande pågår ett fokuserat arbete med att implementera en handlingsplan för att förbättra arbetsförhållandena för socialsekreterare och biståndshandläggare, något som gett mycket goda resultat.
www.stockholm.se/ledigajobb

www.stockholm.se/ledigajobb

Vidareutbildning efterfrågat bland socionomer

Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Många socionomer efterfrågar vidareutbildning. Psykisk ohälsa, samtalsmetodik och psykoterapi är de tre områden som flest socionomer vill vidareutbilda sig inom.

– En anledning till att intresset för vidareutbildning är högt kan vara att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Det kan göra att socionomer upplever att de behöver fördjupa sig inom de verksamhetsområden de valt, säger Lii Drobus, själv socionom och tidigare socialsekreterare. Nu arbetar hon centralt på socialförvaltningen i Stockholms stad som projektledare för en satsning som ska förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
Lii Drobus menar att när socionomer kommer ut i yrkeslivet är fortbildning och vidareutbildning ofta nödvändig, exempelvis inom barn och unga, stöd till funktionsnedsatta, missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och äldreomsorg. Inom många områden krävs det kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra olika uppdrag.

Speglar yrkets bredd
– Att socionomerna som deltog i undersökningen vill vidareutbilda sig inom så många och vitt skilda områden speglar verkligen yrkets bredd. Några av de områden som listas i undersökningen borde det finnas mer av i socionomers grundutbildning, exempelvis dokumentation och utrednings- och bedömningsarbete, säger Lii Drobus.
Hur fortbildning och kompetensutveckling bäst kan genomföras kan variera. Det kan handla om kompetensutveckling på såväl individuell nivå som på gruppnivå. Att ytterst ha fokus på att kunna erbjuda verksamhet med bra kvalitet, som svarar mot medborgares behov, kan vara en värdefull kompass för att identifiera kompetensutvecklingsbehov, säger Lii Drobus.

Brukardelaktighet viktigt
– I Stockholms handlingsplan är brukardelaktighet en av tretton särskilt viktiga frågor. Det är också ett område som verksamheter ofta vill kunna mer om och utveckla sina arbetsmetoder inom. Frågan om brukardelaktighet är också viktig när det gäller behov av fortbildning och kompetensutveckling. Inte minst kunskaper och metoder om hur brukardelaktighet kan vävas in i verksamheters utvecklingsarbete, säger Lii Drobus.
41 procent av socionomerna vill vidareutbilda sig inom samtalsmetodik. Enligt Lii Drobus kan det bero på att samtalsmetodik är ett fundamentalt redskap, oavsett vad man arbetar med i socialtjänsten eller äldreomsorgen.
– Socialtjänsten verkar i ett föränderligt sammanhang. Nya forskningsrön och nya frågor innebär ofta att socionomer efterfrågar kontinuerlig vidareutbildning, avslutar Lii Drobus.

Inom vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig?

1 Psykisk ohälsa
2 Samtalsmetodik
3 Psykoterapi
4 Ledarskap och projektledning
5 Socialrätt/juridik
6 Socialt behandlingsarbete
7 Våld i nära relationer
8 Kvalitetsutveckling
9 Utrednings- och bedömningsarbete
10 Sexologi
11 Etik
12 Beroendevård
13 Myndighetsutövning
14 Barnrätt
15 Skolsocialt arbete
16 Barn- och ungdomsvård
17 Funktionsnedsättningsfrågor
18 Handläggning och dokumentation
19 Migrationsfrågor
20 Kriminalvård
21 Socialpedagogik
22 Äldrefrågor
23 Tvångslagstiftning
24 Diskrimineringsfrågor
25 Annat område*

* I annat område nämns diakoni, välfärdsteknik, palliation, handledning, gruppsykologi och teamutveckling, konflikthantering, gruppterapi, anhörigstöd, socialt arbete på strukturell nivå, meditation, bildterapi, yoga och existentiell hälsa.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Ambitiösa socionomer till Rinkeby-Kista

Ambitiösa socionomer till Rinkeby-Kista

I Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning kan du som är socionom bidra till positiva förändringar för barn, ungdomar och vuxna. Vi söker just nu socialsekreterare till vår missbruksenhet och vår enhet för barn och unga.

Som socialsekreterare i Rinkeby-Kista möter du en ung befolkning med bakgrund i många olika kulturer. Här finns utmaningar och möjligheter som kräver att vi ständigt utvecklar socialtjänstens arbete. Våra medarbetare och chefer har en stark drivkraft och vi söker dig med samma engagemang. Här kan du bidra till positiva förändringar för barn, ungdomar och vuxna.

Missbruksenhet med utrymme att skapa relationer
Vi på Rinkeby-Kistamottagningen vet att det är viktigt att skapa en god relation med klienten och vi ser till att det finns utrymme för det. I rollen som socialsekreterare hos oss arbetar du med vuxna personer som har problem med missbruk. Du följer klienten genom hela vårdkedjan: Du gör utredningar enligt gällande lag där ASI är en del. I dina arbetsuppgifter ingår även motivationsarbete samt uppföljningar av interna och externa insatser.

Enhet som bygger nätverk kring barn- och ungdomar
Som socialsekreterare i mottagningsgruppen har du ett stort nätverk och samarbetar med många olika aktörer runt barnen och ungdomarna. Du är ofta den första kontakten med socialtjänsten för barn och ungdomar och deras familjer i Rinkeby-Kista. Därför har du en central roll i vårt barn- och ungdomsarbete. Tillsammans med dina kollegor tar du emot anmälningar och ansökningar, gör förhandsbedömningar, beslutar om utredning samt erbjuder telefonrådgivning/konsultationer för barn och ungdomar 0-20 år.

Välkommen till Rinkeby-Kista!
Vi behöver fler ambitiösa socialsekreterare som bidrar med sina idéer och sitt engagemang. Här kan du göra skillnad!

Just nu söker vi socionomer till våra enheter inom socialtjänsten:

Socialsekreterare till Rinkeby-Kistamottagningen

Socialsekreterare till mottagning för barn och ungdomar 0-20 år

Läs mer och ansök om andra lediga jobb på: http://ledigajobb.stockholm.se/

Stockholms handlingsplan förbättrar arbetssituationen

Sami Persson-Hentunen, Karin Hermansson, Lii Drobus, projektledare för handlingsplanen och Oskar Nilsson. Foton: Patrik Lindqvist
Sami Persson-Hentunen, Karin Hermansson, Lii Drobus, projektledare för handlingsplanen och Oskar Nilsson. Foton: Patrik Lindqvist
Arbetet med Stockholms stads handlingsplan för en förbättrad arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare görs i samverkan mellan stadsledningskontoret, äldreförvaltningen och socialförvaltningen. Implementeringsarbetet pågår fram till och med årsskiftet 2018/2019 och omfattar verksamheterna socialpsykiatri, äldreomsorg, stöd till personer med funktionsnedsättning, ekonomiskt bistånd, missbruk samt barn och unga.

Sofia Forsberg, Anna Mattson, Karin Hermansson, Skärholmens socialtjänst
Sofia: Via regelbundna möten med en arbetsgrupp för medarbetarna och en styrgrupp för cheferna har vi valt att förlägga vårt huvudsakliga fokus på kopplingen mellan brukardelaktighet och medarbetardelaktighet. Det är enormt viktigt med ett nära ledarskap, där man kan förmedla sina synpunkter och få respons och stöd. Vi arbetar med ett tema i taget och i år har vi hittills arbetat med introduktion, brukardelaktighet och medarbetardelaktighet. Vi är speciellt intresserade av hur brukardelaktighet och medarbetar­delaktighet knyter an till varandra och hur vi kan skapa synergieffekter som leder till en god arbetssituation genom att se hur de företeelserna hör ihop. Inom kort kommer vi börja titta på VFU-mottagandet.
stockholm_DSC0354_annaAnna: Handlingsplanen har skapat en arbetsmiljö med större möjlighet att påverka sitt eget arbete utan press. Vi har ställt oss frågan hur vi kan vara mer systematiska i vår satsning på delaktighet och hur vi kan förbättra våra arbetssätt och metoder utifrån vad vi ser i klientmötena. Vi möts ständigt av nya brukargrupper som kräver unika förhållningssätt, vilket förutsätter en flexibel inställning och kunskap om socialtjänstens alla olika verksamhetsområden och hur de på bästa sätt kan appliceras på respektive grupp.
stockholm_DSC0319_karinKarin: Jag upplever att en del av våra synpunkter har hörsammats, framför allt vad gäller introduktion, mentorsstöd och administrativt stöd. Samverkan mellan enheter har också ökat, vilket väcker många tankar och idéer kring förbättringsarbete. Det är dock viktigt att man som enskild medarbetare engagerar sig i olika projekt och utvecklingsgrupper. Medarbetardelaktighet uppnås genom både organisatoriska förutsättningar, men också genom medarbetarens egna engagemang.

Sami Persson-Hentunen, enheten för ekonomiskt bistånd vid Farsta stadsdelsförvaltning
stockholm_DSC0248_sami– I Farsta träffas handläggare och enhetschefer regelbundet för att diskutera handlingsplanen och arbetet runt den. Insatserna utgår från en inledande undersökning där arbetsgruppen röstade fram de fem viktigaste punkterna att fokusera på under det kommande året. Hittills har de centrala punkterna handlat om förbättrad introduktion och mentorskap samt översyn av hur vi kan få utökat administrativt stöd.
– För att på allvar förankra handlingsplanen i det vardagliga arbetet har vi den som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar varje månad och fördjupar oss sedan i olika aspekter av den. Det är intressant att applicera planen utifrån vår arbetssituation och tillsammans utforma konkreta förbättringsåtgärder.
– Vi har även märkt stor skillnad vad gäller informationsspridning och transparens sedan handlingsplanen infördes. Det gäller även över enhetsgrupper, mycket tack vare mindre arbetsgrupper som på handläggarnivå inom kort kommer att utgöra en länk mot de andra enheterna för resten av kollegorna.

Kenneth Innergård, utredningsenheten för barn och unga i Hässelby-Vällingby
stockholm_BildKenneth– Medarbetare är delaktiga i arbetet bland annat genom diskussioner på arbetsplatsträffar och möjlighet att delta i dialogluncher där medarbetare träffas över enhetsgränser för att fördjupa sig i en fråga. Tydlig och kontinuerlig återkoppling är viktigt för att det konkreta resultatet av de tankar vi lyfter i olika forum ska bli tydligt. Sedan arbetet påbörjades kan jag se att den interna dialogen har förbättrats och att flera förbättringsåtgärder har påbörjats eller genomförts.
– Det finns en tydlig strävan efter att informera och göra oss medarbetare delaktiga – förutom gruppdiskussioner och arbetsplatsträffar har vi också förvaltningsfika tillsammans med bland annat direktören, då olika enheter får presentera sitt arbete för att skapa förståelse för varandra och en känsla av samhörighet.
– I arbetet med handlingsplanen krävs att alla inblandade visar intresse och vilja att vara delaktiga i förbättringsarbetet. Det kan vara en utmaning, men så länge arbetet genomsyras av en positiv inställning finns det goda förutsättningar.

Oskar Nilsson, utredningsenheten för barn och unga i Enskede-Årsta-Vantör
stockholm_DSC0279_oskar– Under de snart två år som jag har arbetat här har det skett en mängd olika förändringar. En viktig förbättring är att vi inom enheten har delats upp i flera mindre arbetsgrupper med varsin biträdande enhetschef, vilket har kraftigt ökat tillgängligheten och närheten till sin biträdande enhetschef. Vi har dessutom handlingsplanen som en stående punkt på våra arbetsplatsträffar.
– Enheten har också utökat sitt introduktionsprogram, introducerat fler administrativa tjänster och anställt fler mentorer och socialsekreterare. Jag tror att det är viktigt att bibehålla den nya organisationen med tillhörande personalförändring. Detta då det ger resultat på lång sikt för att orka/mäkta med det svåra arbete som det innebär att vara socialsekreterare. Därutöver har all personal i stadsdelen varit delaktig i så kallade dialogcaféer. Detta förbättrar informationsspridningen samt insikten hos de anställda inom förvaltningen. Det viktiga är nu att upprätthålla och bibehålla kommunikationen mellan ledning och anställda. Jag tror att det spelar en avgörande roll för att handlingsplanen ska hållas levande och göra skillnad.

Stockholms stad
Kontakta stadsdelsförvaltningarna
www.stockholm.se/sdf

Kontakta socialförvaltningen
www.stockholm.se/sof

http://www.stockholm.se/ledigajobb