Etikettarkiv: Socialtjänstlagen

Professionen måste få beslutsrätt i individärenden

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Allt fler röster höjs för att genomföra en ändring i socialtjänstlagen som ger professionen beslutsrätt i individärenden. Idag är det kommunernas socialnämnder som har sista ordet när det fattas beslut, vilket enligt Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, är föråldrat och ökar risken för rätts­osäkra beslut.

I dagsläget är det kommunernas politiskt tillsatta socialnämnder som har mandat att fatta beslut i socialtjänstens individärenden. Somliga beslut, exempelvis att bevilja försörjningsstöd, delegeras ofta till socialsekreterare, men det är upp till varje enskild socialnämnd vilka beslut de väljer att delegera. Somliga beslut kan socialnämnden inte delegera, exempelvis omhändertagande av barn eller vuxna.

Professionen ska fatta beslut
– Vi anser att det istället måste vara professionen som fattar beslut i individärenden och utbildade socionomer som fattar beslut i individärenden som berör barn och unga. Det måste vara självklart att det är professionen, utbildade tjänstemän, som fattar den här typen av kvalificerade beslut som förstås har mycket stor påverkan på individens liv. Det är märkligt att det i svensk välfärd finns ett beslutssystem där professionen överprövas av fritidspolitiker som ofta har en helt annan yrkesbakgrund än just socionom, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Föråldrad beslutsordning
Hon betraktar den nuvarande beslutsordningen som en föråldrad rest från den gamla fattigvården som inte är i samklang med dagens professionella socialarbete.
– Det här är inte en beslutsordning som fyller någon som helst funktion i Sverige 2019. Det finns en risk att social­sekreterare drar sig för att dra ett ärende inför socialnämnden eftersom det finns en risk att politikerna fattar rättsosäkra beslut som till stor del baseras på deras egna subjektiva åsikter och värderingar, säger Heike Erkers.

Kräver särskild utredning
Hon jämför med läkare och lärare, två andra akademiska professioner som inte har delegerad beslutsrätt. Att en läkare ska behöva överlämna den medicinska beslutsrätten till en nämnd känns för många främmande, liksom att en lärare inte själv skulle få besluta om vilket betyg en elev ska ha. Samtidigt lever den här föråldrade beslutsordningen kvar i socialtjänsten.
– Beslutsordningen regleras i social­tjänstlagen. Vi har krävt av socialminister Lena Hallengren att det ska göras en ny särskild utredning med fokus på beslutsordningen i individärenden, säger Heike Erkers.

Socialtjänstlagen måste ändras
Hon anser att socialnämnden istället i första hand bör fokusera på långsiktigt strategiskt arbete, exempelvis att utforma en övergripande socialpolitisk vision för den egna kommunen. Man kan fråga sig varför socialtjänstlagen inte ändrats tidigare. Våra nordiska grannländer har tidigare haft motsvarande beslutsordning, men den finns endast kvar i Sverige.
– Lagstiftningen har blivit mer detaljerad och mer forskning har genomförts med fokus på socialtjänstens arbete. Samtidigt har lagstiftningen inte hängt med. Lagstiftningen tycks leva kvar med bilden av att det är viktigt att lokalpolitiker har god kännedom om hur medborgarna har det, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är politiker som ska fatta den här typen av beslut. Varken politikerna eller lagstiftningen har hängt med i den ökade professionaliseringen av det sociala arbetet, säger Heike Erkers.

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?
Om undersökning
Undersökningsresultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning bland socionomer 23–27 augusti 2018.

JUNO – juridiskt beslutsstöd för socialtjänstens medarbetare

Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
Socionomer arbetar ofta med juridiska frågor, men att läsa lagtext har sina utmaningar. Tack vare den nya informationstjänsten JUNO för kommuner kan socialtjänstens medarbetare snabbt hitta förenklad juridisk information, beslutsunderlag och kommentarer om just sina ämnen.

JUNO för kommuner är en informationstjänst som ger socialtjänstens medarbetare tillgång till Sveriges bredaste utbud av juridiska beslutsunderlag. Här finns allt från vägledande rättsfall, lagtext och nyhetsuppdateringar till lagkommentarer för socialtjänstens lagområde. Bakom tjänsten står Norstedts Juridik som har servat jurister med lagkommentarer i mer än 150 år.
– Vi ingår numera i Karnov Group som även de har en lång historia av att tillhandahålla juridiska tjänster. Tillsammans har vi utvecklat vårt erbjudande mot en ny målgrupp, nämligen de som arbetar med juridiska frågor men inte själva är jurister, säger Johan Qvinth på Norstedts Juridik.
En stor fördel med JUNO är att tjänsten innehåller vardagsnära förklaringar av lagar och regler som rör just socialtjänstens ämnesområde.
– En annan framgångsfaktor är en väldigt tydlig integration. Oavsett vilken paragraf man tittar på, i till exempel socialtjänstlagen, finns det utifrån varje paragraf mängder av förklaringar som länkar till de viktigaste rättsfallen och tidskriftsartiklarna, och tidigare lydelser av lagen.

Läs mer om JUNO för Social omsorg och familjerätt. Klicka här!

Besparing
I JUNO finns även alla domar, förarbeten och mängder av myndighetsmaterial som är relevanta för ett visst ämne.
– På så vis kan medarbetare på kort tid skapa sig en helhetsbild av vad som gäller och snabbt komma till beslut, alternativt gå vidare och fördjupa sig i ämnet, säger Johan Qvinth.
Nytt är att JUNO tillhandahåller guider med fokus på konkreta problem.
– Här finns till exempel analyser och guider utifrån situationer som kan uppstå i en viss grupp inom en viss förvaltning, vilket kompletteras med möjligheten att ställa frågor till våra experter och få svar inom max sju dagar utan extra kostnad.
Med hjälp av JUNO kan alla snabbt hitta rätt information samtidigt som förvaltningarna har pengar att spara genom att skippa en mängd dyra småtjänster och bokinköp, fastslår Johan Qvinth.

Norstedts Juridik
JUNO för kommuner är en informationstjänst som är unikt anpassad för medarbetare inom kommunal verksamhet. Tjänsten ger tillgång till Sveriges bredaste utbud av juridiska beslutsunderlag. Allt förenklat och anpassat för specifika kommunala ämnesområden. Vi hjälper dig att bli mer effektiv i din yrkesroll. Allt för att du ska kunna fatta bättre beslut snabbare.

Norstedts Juridik
Hälsingegatan 43
Stockholm
08-598 191 90
www.nj.se/juno/kommun

Översyn av socialtjänstlagen utreder särreglering av äldre

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående översyn av socialtjänstlagen är en omfattande utredning som engagerar många och ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. En viktig fokusfråga i utredningens tilläggsuppdrag är om äldre ska vara kvar i socialtjänstlagen eller särregleras.

Andra viktiga fokusfrågor är förenklad biståndsbedömning, ökat brukarinflytande och lagens struktur.
– Frågan om äldre som grupp ska brytas ur socialtjänstlagen och därmed särregleras är komplex och omdebatterad. Vi utreder bland annat vad som skulle kunna förbättras om äldre fick en egen lag, om en särreglering eller en egen lag kan ge förbättra äldres möjligheter att leva och bo under trygga förhållanden. Vi tittar även på om en egen lag kan bidra till en effektivare och mer sammanhållen vård och omsorg, säger Margareta Winberg, som är regeringens särskilda utredare.

Paralleller till barnomsorgslagen
Allt fler upplever att äldrefrågorna på senare år hamnat i skymundan i takt med att antalet särskilda boenden har minskat, vilket innebär att fler äldre bor hemma längre. Allt fler äldre är beroende av anhörigvård. Margareta Winberg betonar att frågan är viktig, inte minst eftersom andelen äldre i samhället kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Ett argument som många intresseföreningar lyfter fram är att en egen lag för äldre skulle synliggöra äldre, deras behov och rättigheter på ett bättre sätt. De drar paralleller till barnomsorgslagen, som gjorde barnomsorgen betydligt mer jämlik och tillgänglig för fler på sjuttiotalet. En särskild lag för äldre skulle kunna ha motsvarande effekt, menar förespråkarna.

Inkludera mer brukarmedverkan
– Ett alternativ är att avgränsa genom att lyfta ur äldreomsorgen från social­tjänstlagen och istället lägga in de frågorna i en särskild äldreomsorgslag. Samtidigt kan man fråga sig vad som återstår av socialtjänstlagen om grupp efter grupp lyfts ut från lagen. Det som var rätt på åttiotalet, när den nuvarande socialtjänstlagen trädde i kraft, nämligen att samla många olika grupper i en och samma lag, behöver inte nödvändigtvis vara rätt idag, säger Margareta Winberg.
Att inkludera ett större inslag av brukarmedverkan i socialtjänstens arbete är en av den pågående utredningens ambitioner. Forskning visar att brukare ofta har en god insikt och kunskap om sin egen situation. Om man lyckas skapa tillit mellan brukare och socialtjänst så åstadkommer man ofta ett bättre resultat av de åtgärder som genomförs.

Socialtjänstlagens konstruktion
Ytterligare en fråga som står i fokus i utredningsarbetet är slopade biståndsbedömningar, alternativt en borttagen biståndsbedömning. Det är den kanske enskilt största förändringen av socialtjänstlagen. För närvarande arbetar en stor referens- och expertgrupp med frågan. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Vi ska även se över socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Vi ska gå igenom hela lagen i dess nuvarande utformning och analysera om den är tillräckligt lätt att förstå och ta till sig. Vi strävar även efter att socialtjänstlagen så långt det är möjligt ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ungefär på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Margareta Winberg.

Nya socialtjänstlagen tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Våren 2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen är omfattande, komplex och greppar över ett stort område. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Förväntningarna är höga på den översyn av socialtjänstlagen som just nu pågår. Många referens- och expertgrupper är involverade i utredningsarbetet och utredningen väntas lösa många av de problem socialtjänsten möter. Varje område är omfattande och innehåller flera komplexa frågor och ställningstaganden.

Biståndsbedömning
– Ett viktigt spår i utredningen är frågan om förenklad eller slopad biståndsbedömning för många av social­tjänstens åtgärder. Vi tror att många åtgärder kan vinna på att befrias från utredningskravet, inte minst eftersom ett omfattande utredningsarbete tar mycket tid som socionomer annars kunnat ägna åt klientkontakter. Den här utredningen görs förstås med ett långsiktigt perspektiv, tanken är att de förändringar som görs i socialtjänstlagen ska ha en lång livslängd. Vi funderar därför på hur framtida generationer kommer att betrakta socialtjänsten och hur omfattningen av önskade insatser kommer att påverkas om man slopar kravet på biståndsbedömning, säger Margareta Winberg.

Analyserar förebyggande arbete
Hon har överlag mött ett stort engagemang och intresse för utredningen från socionomernas sida. Många socionomer är nöjda med att den ser över hur socionomer ska kunna använda sin kompetens om förebyggande socialt arbete på bästa sätt.
– Många socionomer är positivt inställda till slopade utredningskrav för många insatser eftersom det sänker tröskeln för att söka sig till socialtjänsten. Andra anser att en förändring innebär att utredningsarbetet tar stryk. Vi analyserar därför vilken typ av utredningsarbete som verkligen behövs, säger Margareta Winberg.
Ett huvudspår i utredningen fokuserar på att skapa förutsättningar för att socionomer ska kunna ägna sig mer åt förebyggande socialt arbete och mindre åt myndighetsutövning. Att få till ett välfungerande förebyggande arbete och att kommunernas socialnämnder prioriterar detta arbete högre är några viktiga punkter.

Barnkonventionen
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen ska tas fram och en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade utifrån barns behov.
Utredningen ska även analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.

Frågan om särskild äldrelag
– Ett tilläggsdirektiv som engagerar och gett upphov till mycket debatt är frågan om äldre ska inkluderas i socialtjänstlagen även framöver eller om de istället ska hanteras via en särskild äldrelag. Vi har mött många socionomer som funderar på vad en sådan särlagstiftning i så fall bör innehålla och om det kan leda till att fler grupper i framtiden kan omfattas av särlagstiftningar, exempelvis funktionshindrade eller barn och unga, säger Margareta Winberg.

Socialtjänstens tjänstemän ska besluta i individärenden

Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
9 av 10 socionomer anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän. Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, anser att ett förändrat beslutsmandat för tjänstemännen kan öka kvaliteten på de beslut som fattas.

89 procent av socionomerna anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän och inte av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden.
– Undersökningsresultatet är inte direkt överraskande, det bekräftar att många socionomer upplever en frustration i att besluten i individärenden i dagsläget fattas av socialnämnden. Det beror förmodligen bland annat på att socialnämndernas sammansättning och kompetens varierar avsevärt mellan olika kommuner, säger Heike Erkers.
Hon anser att om mandatet att fatta beslut istället flyttas över till tjänstemannanivå så kan det stärka socialsekreterarnas autonoma ställning och möjlighet att stå upp för sitt yrkesområde.

Svårt ställa krav på kompetens
– Att även 89 procent av socionomerna i undersökningen tycker att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning bland socialnämndens ledamöter tyder på att många anser att kvaliteten i socialtjänstens beslut kan förbättras om de fattas på tjänstemannannanivå, säger Heike Erkers.
Hon påpekar samtidigt att det i egentlig mening inte går att ställa specifika kompetenskrav på socialnämndens ledamöter eftersom de är politiskt tillsatta.
– Ledamöterna är ju folkvalda och en av demokratins spelregler är just att vem som helst kan bli folkvald. Jag förstår samtidigt att många socionomer anser att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning hos socialnämndens ledamöter, inte minst eftersom deras tjänsteutövning är så beroende av dessa beslut. Vi anser dock att man i första hand bör välja en annan utgångspunkt, nämligen att överföra beslutsmandatet på tjänstemännen, säger Heike Erkers.

Regleras i socialtjänstlagen
– Det här är en återkommande fråga bland våra medlemmar. Socialnämndens beslutsrätt innebär att socialsekreterare i dagsläget inte är någon autonom profession på samma sätt som exempelvis läkare, sjuksköterskor eller lärare. Om mandatet att fatta beslut i individärenden förflyttas till tjänstemannanivå är det viktigt att socialsekreterarna har tillräckliga resurser för att fatta dessa beslut, säger Heike Erkers.
Vem som ska fatta beslut i social­tjänstens individärenden regleras i socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR följer därför den pågående regeringsutredningen av framtidens socialtjänstlag med stort intresse. Heike Erkers efterlyser också en politisk debatt kring behovet av en sammanhållen vision för den svenska socialpolitiken.
– Frågor kring socialpolitik och därmed även tjänstemannaansvar vid beslut i individärenden har i dagsläget dessvärre väldigt lite utrymme i den politiska debatten, säger hon.

Bör det finnas krav på relevant kompetens och utbildning hos politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnderna?
Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Socialtjänstlagens modernisering ökar socionomers handlingsutrymme

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Några viktiga syften är att socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt att stärka socionomers handlingsutrymme.

Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan i mars-april 2018 kommer ett delbetänkande.
– När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnittslivslängd och flera stora flyktingvågor har utsatt socialtjänsten för stora påfrestningar. Lagstiftningen har med åren blivit mer detaljreglerad och utrymmet för professionen har snävats in. Vi behöver en ledning och styrning som baseras på tillit till professionen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl till att översynen av socialtjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Winberg.
Det viktigaste syftet med översynen är att göra socialtjänsten mer tillgänglig, jämställd, rättssäker och likvärdig i hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltid och befinner sig för närvarande i ett insamlingsstadium.

Göra lagen mer lättöverskådlig
– Vi är ute mycket och träffar människor som arbetar inom socialtjänsten i olika delar av landet. Vi fångar bland annat upp socionomers åsikter angående vad som är viktigt att ha i beaktande när socialtjänstlagen ses över. Parallellt arbetar vi med frågor som berör socialtjänstlagens konstruktion och hur den kan bli mer lättöverskådlig och lättbegriplig, säger Margareta Winberg.
En målsättning med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna.

Stärka handlingsutrymmet
I mars-april 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. Det handlar om hur socialtjänsten kan agera både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. En ambition är att socialtjänsten i större utsträckning ska prioritera det förebyggande arbetet och på sätt minska behovet av akutstyrda insatser. Ambitionen är också att stärka socionomers profession och handlingsutrymme.
– Vi tittar bland annat på möjligheten att låta socionomer ta över beslutsrätten för de individärenden som i dagsläget hanteras av kommunpolitikerna. Vi har ännu inte landat i något beslut i den här frågan. Många av de socionomer som jag talat med vill ägna mer tid åt socialt arbete och mindre åt administration och dokumentation. De vill att individens behov ska styra och inte kortsiktiga budgetrestriktioner. Många uttrycker också en önskan om att den tillitsbaserade ansatsen i socialtjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har vi i beaktande när vi genomför översynen, säger Margareta Winberg.

Förenklad handläggning
I översynen kommer utredningen även att se över möjligheter till förenklad handläggning. Det skulle kunna innebära att socialtjänsten kan besluta om åtgärder i enklare ärenden utan att nödvändigtvis dra igång en omfattande utredningsapparat.
– Det handlar om att socialtjänsten i framtiden kan förenkla handläggningen och att insatser ska bli mer tillgängliga, säger Margareta Winberg.

Översyn av socialtjänstlagen

Margareta Winberg. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg har utsetts till särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Senast den 1 december 2018 ska utredningsresultatet presenteras.

Översynen utgår från ett helhetsperspektiv på socialtjänsten, där professionens villkor och dess behov av handlingsutrymme särskilt betonas.
Socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt underlätta för kommuner att samarbeta och samverka. Kommunerna ska få möjligheter att tillgängliggöra och erbjuda insatser på ett enklare sätt än idag. Lagen ska också tydliggöra kommunernas uppdrag, och det ansvar som vilar på dem.
– Syftet med utredningen är att skapa en socialtjänst som bland annat sätter individen i centrum och ger människor likadana möjligheter och rättigheter, säger Margareta Winberg.
Margareta Winberg kommer även att se över vissa av socialtjänstens uppgifter och föreslå åtgärder som kan bidra till en bland annat rättssäker tillgång till socialtjänsten. Översynen ska leda till en lagstiftning som underlättar effektiva insatser, vilka är baserade på kunskap och har god kvalitet. Förslagen ska höja kvaliteten utan att leda till ökade kostnader.
Utredningsresultatet ska redovisas senast den 1 december 2018.