Etikettarkiv: Socialtjänst

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Säkra kvaliteten i familjevården

Rebecca Svensson, socionom och enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Rebecca Svensson familjehemsplacerades för första gången som treåring och hann bo på ett stort antal familjehem, jourhem och barnhem innan hon så småningom flytt­ade hemifrån som arton­åring. Som vuxen valde hon att utbilda sig till socionom och är idag enhetschef för barn och familj i Åstorps kommun.

Även om barnrättsperspektivet har förtydligats återstår många brister i familjehemsvården, där bristande kontroll ofta är en röd tråd.
– Mitt liv har varit en berg- och dalbana sedan min första familjehemsplacering. Mellan tre och sex års ålder omplacerades jag tio gånger. Med en frånvarande pappa och en missbrukande mamma har jag flyttat mellan olika städer, bytt skola över åtta gånger och bott på flera olika familjehem och barnhem, säger Rebecca Svensson, som regelbundet delar med sig av sina erfarenheter som socialsekreterare och klient via föreläsningar för familjevården och familjehem.
När hon föreläser får hon ofta höra att familjevården fungerar betydligt bättre idag än tidigare, men Rebecca Svensson instämmer bara delvis i det.
– Jag har bott i familjehem där jag och min lillasyster blev inlåsta i en mörk garderob när vi ansågs vara besvärliga, och i familjehem där vi fick ett jättefint omhändertagande. Men den genomgående känslan under hela min uppväxt var att ingen från socialtjänsten lyssnade på mina åsikter, erfarenheter och önskemål. Jag och min syster hade ingen möjlighet att själva påverka vår situation, säger hon.

”Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det.”

Många barn hamnar i kläm
Rebecca Svensson konstaterar att många barn fortfarande hamnar i kläm när socialtjänsten eller familjehemmen brister och betraktar bristande kontroll som en röd tråd i familjehemsvården.
– Glappet mellan Socialtjänstlagen och LVU, alltså frivilliga och tvingande insatser, är stort. Många gånger ser vi att ett barn behöver placeras i familjehem, men kan inget göra när det saknas lagrum för det. De verktyg familjevården har att tillgå är tyvärr inte alltid tillräckligt ändamålsenliga och effektiva. Dessvärre prioriteras inte barnavården tillräckligt högt i många kommuner, trots att evidens bekräftar vikten av tidiga insatser. Då blir det svårt att fånga upp och hjälpa familjer innan det leder till placering. Kompetensbrist, resursbrist och en hög arbetsbelastning i socialtjänsten bidrar till situationen, säger hon.

Undvik slentrianmässiga frågor
En påtaglig förändring sedan Rebecca Svenssons egen uppväxt är ändå att barnperspektivet hamnat betydligt mer i fokus. Numera är det legio att ställa frågor till de berörda barnen i samband med en utredning, men det är stor skillnad mellan att fråga och att aktivt lyssna på vad barnen har att säga.
– Undvik slentrianmässiga frågor, se till att det finns ett tydligt syfte med de frågor som ställs. Somliga anser att man inte bör väcka den björn som sover genom att ställa frågor om exempelvis sexuella övergrepp och våld, men jag anser att det är socialtjänstens skyldighet att ställa frågor även om smärtsamma upplevelser. Socialsekreterare som tar sig tid att aktivt lyssna till barn bidrar även till att tidigt grundlägga barnens förtroende för socialtjänsten, säger Rebecca Svensson.

Prioritera uppföljning
Hon uppmanar socialsekreterare att undvika högtravande myndighetsspråk i sina utredningar. Formulera dig i stället på ett sätt som barn kan förstå, då når budskapet med säkerhet även fram till förvaltningsrätten och IVO.
– Det är också oerhört viktigt att eftervården och uppföljningen av barn och unga som exempelvis fyllt arton och är klara med sin familjehemsplacering prioriteras mer. De befinner sig i en känslig övergång och är många gånger i stort behov av socialtjänstens stöd, säger Rebecca Svensson.

Desinformation skadar socialtjänsten

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

På senare tid har kampanjer mot socialtjänstens arbete pågått via sociala medier. I somliga kampanjer kommuniceras budskapet att socialtjänsten kidnappar barn och att de använder sig av LVU på ett felaktigt sätt.

– Socialtjänsten bedriver och har historiskt bedrivit verksamhet som är föremål för allmänhetens åsikter. Det har även tidigare uttryckts en hel del åsikter som rimmar illa med socialtjänstens faktiska uppdrag. Desinformationskampanjer riskerar att öka avståndet mellan socialtjänsten och de individer som faktiskt behöver hjälp. Det kan innebära att människors rädsla gör att de undviker kontakt med socialtjänsten, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

”Desinformationskampanjer riskerar att öka avståndet mellan socialtjänsten och de som faktiskt behöver hjälp.”

Rädsla för att fatta beslut
Ett fundament för socialtjänstens arbete är allmänhetens grundläggande förtroende för verksamheten. När kampanjer som inte grundar sig på fakta sprids riskerar det förstås att påverka människors syn på socialtjänsten och dess verksamhet.
– Vi ska absolut ta det här på största allvar och fortsätta att sprida saklig information om socialtjänstens arbete. En utmaning i det sammanhanget är att nå ut med information om hur socialtjänstens verksamhet faktiskt fungerar. För enskilda socialsekreterare kan den här typen av desinformationskampanjer öka risken för hot och våld. Det kan i förlängningen leda till att socialsekreterare, av rädsla för repressalier, inte vågar fatta de beslut eller genomföra de insatser som krävs, säger Heike Erkers.

Skydd vid känsliga ärenden
En viktig åtgärd är en förstärkt skyddsstruktur för socialsekreterare som arbetar med särskilt känsliga ärenden, som placeringar enligt LVU. Akademikerförbundet SSR driver bland annat frågan om att socialsekreterare som arbetar med den typen av tuffa ärenden bör ha rätt till skyddade personuppgifter och omfattas av samma typ av skydd som poliser.
– Socialtjänsten har under en länge tid varit underfinansierad och underbemannad. I många kommuner saknas den buffert som krävs för att socialsekreterare som arbetar med känsliga ärenden ska kunna arbeta i par för att öka säkerheten. De mest komplicerade ärendena bör i första hand hanteras av erfarna medarbetare. Därför är det viktigt att vi erbjuder dem rätt villkor och trygghet för att de ska kunna utför sitt arbete på ett säkert sätt, säger Heike Erkers.

Pandemin har varit krävande för många socionomer

Lise Aragaw Johansson, facklig sekreterare och skyddsombud samt ordförande för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad.

För många socialsekreterare har coronapandemin inneburit en konstant hög arbetsbelastning då de i hög utsträckning fått ägna sig åt brandsläckning och att täcka upp för sjuka kollegor. Under pandemiåren har dessutom det förebyggande arbetet och kompetensutvecklingen i hög grad prioriterats bort, vilket genererat en social skuld och fortbildningsskuld.

– Många människor har troligen undvikit att ta kontakt med socialtjänsten under pandemin. Vi ser exempelvis att antalet anmälningar av hot och våld i nära relationer minskat drastiskt. I efterdyningarna av pandemin kommer antalet klienter som söker sig till socialtjänsten sannolikt att öka. Det gäller både nya grupper som söker ekonomiskt bistånd och andra typer av ärenden, säger Lise Aragaw Johansson, facklig sekreterare och skyddsombud samt ordförande för Akademikerförbundet SSR i Malmö stad.

”I efterdyningarna av pandemin kommer antalet klienter som söker sig till socialtjänsten sannolikt att öka.”

Analysera arbetssituationen
Hemarbete och att inte kunna träffa klienter fysiskt har haft tydliga konsekvenser för socialtjänstens förebyggande arbete. Lise Aragaw Johansson anser att arbetsgivare bör göra en analys av hur situationen sett ut i socialtjänsten under pandemin, vilka erfarenheter man kan ta med sig från denna period och hur socialtjänsten bör förstärkas för att kunna hantera den sociala skuld som uppkommit under pandemin.
– Socialsekreterare som uppskattat möjligheten att arbeta hemifrån kan exempelvis fortsätta med det en dag i veckan. Då kan de beta av administrativa arbetsuppgifter och istället fokusera på klientarbete när de befinner sig på kontoret. En prioritering nu är att så snabbt som möjligt återgå till att träffa klienter fysiskt, säger hon.

Eftersatt kompetensutveckling
Kompetensutveckling är ett område som prioriterats bort helt för många socionomer under pandemin, och det uppdämda behovet är omfattande. Lise Aragaw Johansson efterlyser därför en kraftsamling för att täcka upp åtminstone delar av behoven, annars riskerar socialtjänsten att förlora många erfarna medarbetare.
– Nu när pandemin börjar klinga av bör arbetsgivare sätta ner foten gentemot politikerna och tydliggöra hur deras arbetssituation ser ut, med en långvarigt hög arbetsbelastning. Det krävs helt enkelt mer resurser och fler kollegor för att vi ska kunna värna om arbetsmiljön och samtidigt stå rustade för det ökade klienttrycket. Det är i slutänden politikernas ansvar att dimensionera socialtjänsten så vi kan bedriva en rättssäker och kvalitetssäkrad verksamhet även framöver, säger Lise Aragaw Johansson.

Pandemins påverkan på socialtjänsten

I rapporten ”Coronakrisens påverkan på socialtjänsten – april till september 2020” har Anna Gärdegård undersökt pandemins påverkan på socialtjänsten.

I en rapport om coronakrisen i socialtjänsten märks stora skillnader mellan kommuner – men också oväntat stor flexibilitet.
– Det är nu vi ska ta oss tid att diskutera och fundera igenom vad man vill behålla av de nya arbetssätten och vad av det gamla vi kan lämna bakom oss, säger Anna Gärdegård, socionom och FoU-chef.

Anna Gärdegård är socionom samt tf FoU-chef på FoU Nordväst. Tillsammans med kolleger har hon författat rapporten Coronakrisens påverkan på socialtjänsten – april till september 2020.
– Tanken var att försöka fånga det som hände just då, i början av krisen. Det fanns många frågetecken om hur man skulle jobba. Vi gjorde en mängd intervjuer och de flestas oro handlade om framtiden och klienterna och tekniska problem. Samtidigt var cheferna under tryck från alla håll, från både högre chefer och medarbetare. Vi försökte att fånga krisen när den pågick, men också se hur det gick till när man hittade något slags arbetssätt och ett läge där man ändå kunde utföra sitt uppdrag, säger hon.

”Det som var lite förvånande var att socialtjänsten var så pass snabb att ställa om till digitala möten.”

Tagit olika beslut
Studien har tittat på frågor som distansarbete, samverkan med andra, och tillgång till information och skyddsutrustning.
– Det som var lite förvånande var att socialtjänsten var så pass snabb att ställa om till digitala möten. Ibland beskrivs socialtjänsten som en trög koloss, men studien visar att när det verkligen gällde så var man väldigt flexibel och kunde ställa om, säger Anna Gärdegård.
Det som stack ut i studien var att kommuner agerat väldigt olika.
– Man har tagit vitt skilda beslut, både kommunerna emellan och i olika enheter inom samma kommun. Ett exempel är de öppna verksamheterna för psykiskt funktionshindrade, där man i nån kommun stängde helt, medan i andra hade man delvis öppet eller helt öppet. Det får olika konsekvenser för brukare, säger Anna Gärdegård.

Nytt normalläge
Hon vill inte dra några slutsatser om framtiden utifrån rapporten, utan snarare uppmana socialtjänsten att lära av krisen och fundera igenom vilka arbetssätt man vill ha framöver.
– Vad blir vårt nya normala? Normalläget kommer att ha förändrats av pandemin; till exempel har vi alla lärt oss mer om digitala arbetssätt.
Och det har kommit en del positivt av förändringarna.
– Många upplevde att alla inställda möten frigjorde mycket tid till klientarbete, så man fick mer tid till sitt ”riktiga” jobb. Det är något att fundera på: behöver vi ha kvar alla möten? Vi har nu ett gyllene tillfälle att passa på att dra lärdomar av det här, säger Anna Gärdegård.

Socialtjänst med nytänkande och ambitioner

Socionomerna Louise, Suzan och Katarina arbetar inom socialtjänsten i Uppsala. Foto: Göran Ekeberg

På socialtjänsten i Uppsala arbetar man med nytänkande och effektiva arbetssätt. Både avhopparverksamheten och arbetet med barn och unga präglas av samarbete och mänskliga möten.
– Det är jättespännande och ingen dag är den andra lik, säger Suzan, socionom som arbetar med barn och unga.

Socionomerna Suzan, Katarina och Louise arbetar inom socialtjänsten i Uppsala, där många olika aktörer samarbetar med varandra.
– Vi har en bra lägesbild i Uppsala; det är olika aktörer som rapporterar in och utifrån det gör man insatser, till exempel om man får veta att det inte finns tillräckligt med gatubelysning eller att ungdomar som är i grupperingar som begår brott samlas på en viss plats. Samhället har ett gemensamt ansvar, säger Suzan.

Vill du göra skillnad för Uppsalas invånare? Klicka här för att se våra lediga tjänster inom socialförvaltningen

Bred samverkan
I Uppsala arbetar man med SSPF – samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid.
– Man gör olika insatser utifrån läges­bilden. Polisen kan ha någon insats på resecentrum och misstänker att en ungdom är påverkad av narkotika och kommer in med ungdomen till polishuset. Då kan vi på socialtjänsten ha stödsamtal, bevilja insats och direkt ha samtal med föräldrarna och ungdomen under den kvällen, säger Suzan.
Katarina och Louise jobbar med avhopparverksamheten för vuxna, där individer över 21 som har en koppling till gängkriminalitet och som är motiverade att lämna kan få hjälp. Enheten startades i april.
– Det känns väldigt meningsfullt när man kan hjälpa en person att komma ur den kriminella kontexten och ge dem verktyg och möjligheter för att starta ett nytt liv, säger Louise.

Stort nytänkande
Katarina betonar att det är viktigt att inte vara dömande.
– Man måste ha en förmåga att se hela individen, även om grova brott har begåtts. Man behöver se resurser och positiva egenskaper, och det finns alltid en anledning till att man hamnat där man är, säger Katarina.
Katarina och Louise är överens om att socialtjänsten i Uppsala är en arbetsplats med ambitioner.
– Min känsla är att uppifrån finns en vilja att göra bra saker för invånarna i kommunen, att det finns en ambition att kunna bistå med de insatser som behövs, säger Katarina.
Suzan lyfter fram att kommunen är snabb med att täcka de behov som dyker upp.
– Man är öppen för nya saker, att förändra och organisera sig utifrån hur det ser ut i samhället. Det finns ett stort nytänkande, säger hon.
Och för den som vill göra karriär finns en rad möjligheter.
– Du kan både klättra uppåt och utvecklas utifrån kompetenser. Vi har till exempel en grupp som arbetar med säkerhetsplanering och en grupp som arbetar med heder. Det finns gott om vägar att gå, säger Suzan.

Vill du göra skillnad för Uppsalas invånare? Klicka här för att se våra lediga tjänster inom socialförvaltningen

Socialförvaltningen – Uppsala kommun

Socialförvaltningen består av cirka 700 medarbetare som arbetar med att stödja och hjälpa barn, ungdomar, familjer och vuxna i behov av stöd.
Socialförvaltningen stödjer och hjälper Uppsala kommuns invånare genom sitt arbete med myndighetsutövning, råd och stöd, utrednings- och behandlingshem, boenden och öppenvård.
uppsala.se/socialforvaltningen

Coronapandemin har genererat en social skuld

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I socialtjänsten har coronapandemin medfört ett allt mer digitalt arbetssätt. Samtidigt har det viktiga och många gånger helt avgörande fysiska mötet med klienten fått stryka på foten. Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers anser att vi under våren byggt upp en social skuld som bör tas på minst lika stort allvar som vårdskulden.

– Pandemin har under våren haft en dramatisk påverkan på socialsekreterarnas vardag, inte minst i Stockholm, som varit särskilt hårt drabbat. För klienternas del ställdes många behandlingar och liknande som kräver fysisk närvaro in under våren. Det optimala fysiska klientmötet har helt enkelt inte kunnat genomföras, säger Heike Erkers.

Socialt arbete förlorat
Även om pandemin bidragit till att skynda på utvecklingen och tillämpningen av digitala arbetssätt anser Heike Erkers att en viktig del av det sociala arbetet gått förlorad när samtliga klientmöten skett på distans.
– Utvecklingen bygger ju på att klienterna har tillgång till rätt teknisk utrustning. Att låna en dator på biblioteket och öppet prata om känsliga frågor med sin socialsekreterare fungerar ju inte, säger hon.
Många socialsekreterare upplever att sociala problem fallit under radarn under våren.
– De utsatta har blivit än mer utsatta, som kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet eller är utsatta på något annat vis. Samtidigt har antalet orosanmälningar minskat på många håll, säger Heike Erkers.

”Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs.”

Ta sociala skulden på allvar
Hon anser att politiker behöver ta den sociala skuld som byggts upp under coronavåren på största allvar. I de kommuner där kostnaderna riskerar att öka, som för försörjningsstöd när fler blir arbetslösa, finns det en risk att man drar ner på områden som förebyggande arbete eller utsatta barn.
– Vi befinner oss i en situation som ställer väldigt höga krav på socialtjänstens verksamhet där socialtjänsten exempelvis får möta helt nya grupper i spåren av den ökande arbetslösheten. Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs för att hantera situationen, nu och framöver, säger Heike Erkers.

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

”Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Nya socialtjänst­lagen behöver kompletteras

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I augusti 2020 presenterade Margareta Winberg slutbetänkandet från regeringens översyn av socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR välkomnar några av förslagen, men efterlyser bland annat utökade möjligheter för socialtjänsten att tala med barn och erbjuda insatser fast vårdnadshavarna säger nej, och en lagändring som ger socialsekreterare beslutsrätt i individärenden.

– Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsek­reterares beslutsrätt i individärenden. Det innebär att kommunpolitiker även fortsättningsvis kan överpröva social­tjänstens beslut om exempelvis omhändertagande av barn. Vi betraktar den här frågan som en grundpelare i hela översynen av socialtjänstlagen, men nu saknas den alltså helt, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
I betänkandet föreslås att socialtjänstens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det välkomnar Heike Erkers. Däremot anser hon att kommunernas brottsförebyggande arbete bör regleras i socialtjänstlagen. I dagsläget görs inte detta och någon förändring finns inte i utredningens slutbetänkande.

”Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsekreterares beslutsrätt i individärenden.”

Tydligare barnperspektiv
– Det är positivt att barnens rätt stärks genom ett antal förslag i slutbetänkandet, men nu när barnkonventionen är lag måste barn och unga fullt ut få göra sin röst hörd. Föräldrabalken är visserligen stark i Sverige, men den måste kunna justeras för att stärka barnens röst. Det får inte finnas några lagliga hinder för barn att ha kontakt med socialsekreterare i samband med exempelvis vårdnadstvister. Vi anser därför att man bör ta bort föräldrarnas samtycke till den dialogen. Det gäller även socialtjänstens möjligheter att erbjuda stöd till ungdomar på glid, vilket bör kunna erbjudas utan föräldrarnas samtycke, säger Heike Erkers.

Slopade biståndsbedömningar
Ett förslag i slutbetänkandet berör slopade biståndsbedömningar som gör det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Slopade biståndsbedömningar kan sänka trösklarna för fler att söka hjälp för bland annat missbruk. Samtidigt ger det kommunerna en möjlighet att styra utbudet utifrån kostnadsmässiga ramar. Det gör att medborgare som väljer att inte ta kontakt med en socialsekreterare inte ges möjlighet att överblicka hela utbudet av tjänster och tillgängligt stöd. Det innebär också att socialtjänsten kommer att bli mer ojämlik i Sverige då det är upp till varje kommun att bestämma vilka verksamheter och insatser som ska kunna ges utan biståndsbedömning säger Heike Erkers.

Underskott riskerar skapa social skuld för kommuner

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll

9 av 10 socionomer anser att kvaliteten på socialtjänstens arbete försämras i kommuner med stora underskott i sin ekonomi. Visions förbundsordförande Veronica Magnusson varnar för att kommunerna skjuter problemen framför sig. Hon uppmanar dem därför till ett långsiktigt perspektiv, även när budgetramarna är snäva.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande; det finns en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten på det sociala arbetet. Det här är ett extremt tydligt undersökningsresultat som landets politiker verkligen bör ta på allvar, säger Veronica Magnusson.
Visions årliga Socialchefsrapport visar på liknande resultat: där uppger fyra av tio chefer inom socialtjänsten att de inom sina givna budgetramar har svårt att leverera de insatser som brukarna har behov av och rätt till. Det innebär i sin tur att fyra av tio kommuner inte fullt ut kan leva upp till socialtjänstens uppdrag.

”Det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på.”

Förebyggande bortprioriteras
– Tidigare erfarenheter visar att det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på. De kommunerna bygger successivt upp en social skuld, vilket innebär att utsatta människor blir ännu mer utsatta och att sociala problem som kunde ha åtgärdats på ett relativt tidigt stadium istället växer sig stora, säger Veronica Magnusson.
Hon betraktar en god balans mellan krav och resurser som grundförutsättningen för att socialtjänsten ska kunna leverera enligt sitt uppdrag. Det är kommunpolitikernas uppgift att säkerställa den balansen.
– Den ökande grova organiserade brottsligheten är ett ämne som debatteras flitigt just nu. Här har socialtjänsten en viktig uppgift genom sitt förebyggande arbete i samverkan med aktörer som polis, hälso- och sjukvård och skola. Den typen av arbete tvingas dessvärre många socialsekreterare prioritera bort. Det gäller även arbetet med barn, unga och föräldrar som söker stöd, för att bara nämna några exempel, säger Veronica Magnusson.

Viktigaste åtgärder för kvalitet
De tre viktigaste åtgärderna för att säkerställa kvaliteten i det sociala arbetet är, enligt Veronica Magnusson:
1. Att varje chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare.
2. Ett brett införande av välfärdsteknik som gör att socialtjänstens medarbetare kan fokusera mer på det mänskliga mötet.
3. Att socialtjänsten blir mer tillgänglig för fler genom insatser som inte kräver utredning.
– Vi efterlyser även generella statsbidrag som inte är alltför snäva och riktade, en sociallagstiftning med fokus på förebyggande arbete samt förstås en rimlig arbetsbelastning för socialtjänstens medarbetare. Det är dessutom hög tid att genomföra en kommunreform där man analyserar de enskilda kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt socialtjänstuppdrag, avslutar Veronica Magnusson.

Många kommuner har stora underskott i sin ekonomi. Hur tror du att kvaliteten i socialtjänstens arbete kommer att påverkas av det? Kvaliteten kommer att…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.