Etikettarkiv: Ledarskap

Ledarskap i förändring

Camilla Blomqvist, socionom, fil dr i socialt arbete och förvaltningsdirektör i Göteborgs stad.

Pandemin har satt ljuset på ledarskap och vad som krävs av en bra ledare. Förvaltningsdirektören Camilla Blomqvist tror att framtiden kräver ännu mer flexibilitet.
– Vi behöver vara nyfikna på vår omvärld och de sammanhanget som vi verkar i, och matcha det behovet, säger hon.

Camilla Blomqvist är socionom, fil.dr. i socialt arbete och förvaltningsdirektör i Göteborgs stad och har tidigare arbetat som stadsdelsdirektör och socialchef. Hon menar att ledarskap är en egen profession, och att socionomutbildningen ger en bra grund.
– Vi är skolade i dialog, och det är ett verktyg för att kunna föra diskussioner med till exempel fackliga parter, medarbetare och journalister. Socionomer är duktiga på svåra samtal, vilket man har nytta av som chef och ledare. Att kunna prata med människor är något som går igen oavsett om man har klientarbete eller är chef, säger hon.

”Pandemin har lärt oss att vi behöver ledarskap som klarar av förändring och flexibilitet.”

Viktig balans
Chefsrollen har enligt henne utsatts för prövningar under pandemin, men därför också utvecklats.
– Jag har själv fått starta en organisation med 6 000 medarbetare under pandemin, och vi behövde göra det på distans. När sammanhanget förändras behöver också chefsrollen utvecklas. Pandemin har lärt oss att vi behöver ledarskap som klarar av förändring och flexibilitet i ännu större utsträckning än tidigare, säger Camilla Blomqvist.
Utöver ökad digitalisering och flexibilitet tror hon att framtidens chefer behöver hitta sätt att förhålla sig till både new public management och tillitsbaserad styrning.
– Det har varit mycket new public management inom offentliga organisationer, och tillitsbaserad styrning har kommit till som en motkraft till det. Den här vågrörelsen är viktig att balansera. Folk behöver handlingsutrymme att utöva sin profession men vi måste också se till att vi går i rätt riktning och till exempel följa upp gentemot politiker, säger Camilla Blomqvist.

Chefer som modeller
Också kommunikationen är en betydande faktor.
– Man behöver koppla ledarskap och kommunikation ännu närmare varandra. Vi behöver tänka på att chefer är modeller på vart vi är på väg och vad vi har för organisationskultur till exempel.
Bästa ingången till chefsspåret är enligt Camilla Blomqvist att arbeta inom myndigheter.
– Myndighetsutövning är en bra ingång och grundläggande oavsett vad du gör sedan. Utifrån det kan man prova att söka första linjens chefstjänster. Att jobba som chef exempelvis inom socialtjänsten är ett väldigt roligt jobb.

Efterfrågade vidareutbildningar

Vad vill socionomerna helst vidareutbilda sig inom för att kunna utföra ett bättre socialt arbete? I den öppna frågan var psykoterapi, steg 1 eller 2 de vanligast förekommande svaren.

Foto: Shutterstock

De vanligast förekommande svaren var att socionomerna önskar vidareutbildning till psykoterapeut, steg 1, 2 eller juridik/ledarskap/handledning.
Många anger att de önskar mer utbildning inom juridik och då främst inom familjerätt, socialrätt, sekretess med mera.
”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.” Ledarskapsutbildning behövs även för att möta krav och behov från medarbetare och verksamheten. Det behövs ett hållbart ledarskap för att skapa sunda arbetsmiljöer.
Utbildning i handledning och pedagogik leder till bättre utbildning för blivande socionomer.

”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.”

Våld i nära relationer
Man vill lära sig hur barn påverkas av psykiskt sjuka föräldrar och hur man kan förbättra för dem. I en familj kan det dessutom uppstå många situationer som man behöver hjälp med. För att stötta familjen behövs kunskap om hur man hanterar mobbning, tidig kriminalitet och missbruk. Allt fler familjer har också barn med olika diagnoser som de behöver hjälp med att hantera.
Våld i nära relation och hedersproblematiken är också oerhört viktigt att få kunskap om hur man hanterar från socialtjänstens sida.

KBT/Samtalsteknik
Här anges samtal med barn och ungdomar som särskilt viktiga att lära sig, och att få kunskap om olika samtalsmetoder. Beroende på vilken typ av samtal som ska genomföras behövs olika metoder. Det är stor skillnad på exempelvis motiverande samtal och krissamtal.
Det var exakt lika många i undersökningen som ville ha utbildning i KBT, Kognitiv beteendeterapi, som i samtalsmetodik.

De mest efterfrågade vidareutbildningarna

1. Psykoterapi steg 1 och 2
2. Juridik, ledarskap, handledning
3. Familjeterapi, våld i nära relationer
4. KBT, samtalsteknik
5. Sexologi
6. Traumabehandling
7. Digital behandling
8. Neuropsykiatri
9. Psykisk ohälsa
10. Retorik

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Ledarskapet fyller nyckelfunktion

Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Ett bra ledarskap i socialtjänsten fyller en nyckelfunktion för såväl enskilda medarbetares välmående och yrkesmässiga utveckling. Två avgörande faktorer är gedigen erfarenhet och tillräckligt med tid för medarbetarna.

En klar majoritet av socionomerna anser att ett bra ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare.
– Ett välfungerande och stöttande ledarskap i socialtjänsten bidrar till att värna om medarbetarnas samlade erfarenhet och kompetens, vilket genererar en ökad kontinuitet i arbetsgruppen. En bra chef som ger varje medarbetare möjlighet att synas och utveckla sin potential är otroligt viktigt, säger Sara Pernold, själv socionom och chef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta.

Förståelse för medarbetarna
En anledning till att ledarskapet är viktigt i socialtjänsten är att myndighetsutövningen är ett krävande arbete där medarbetarna ofta ställs inför komplexa och svåra beslut som får omfattande konsekvenser för individen. Då krävs en chef som verkligen har tid och rätt kompetens att stötta på olika sätt.
– Socialtjänstens medarbetare utsätts för mycket påverkan från olika håll. Chefen behöver därför arbeta strukturerat och aktivt med den psykosociala arbetsmiljön. En bred erfarenhet av socialt arbete, en helhetsbild av verksamheten samt förståelse för medarbetarnas förutsättningar och situation karakteriserar en bra chef i socialtjänsten, säger Sara Pernold.

Ledarutvecklingsprogram
Sara Pernold har gått ett ledarutvecklingsprogram för socialtjänstens chefer i Stockholms stad.
– Programmet gav en ordentlig genomlysning av mitt ledarskap och tydliggjorde vad jag behöver arbeta med och utveckla både kort- och långsiktigt. Det gav värdefullt erfarenhetsutbyte med andra chefer och jag fick en tydligare bild av hur jag vill att min chefskarriär ska utvecklas. Programmet gjorde att jag landade mer i min roll som chef, säger Sara Pernold.

Ge cheferna rätt förutsättningar
Hon anser att ledarskapet kan förbättras ytterligare genom att ge varje chef rätt förutsättningar att göra ett bra jobb med hjälp av stödfunktioner. Då kan chefen fokusera på sitt kärnuppdrag vilket ger tid att finnas där för medarbetarna när det behövs som mest.
– Strukturer för kvalitetsuppföljning och att kontinuerligt inkludera aktuella forskningsresultat i verksamheten är exempel på andra åtgärder som kan förbättra ledarskapet i socialtjänsten. Jag tror också mycket på vikten av att kunna erbjuda sina medarbetare många olika karriärvägar, även för den som inte vill ta på sig någon chefsroll, till exempel olika former av specialistroller, avslutar Sara Pernold.

Bra ledarskap viktigast för att stanna långsiktigt

Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Anna Sigge
Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Foto: Anna Sigge
En bra arbetsledning, bra lön, rimlig arbetsbelastning och bra arbetskamrater. Det är de fyra viktigaste faktorerna föra att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare, enligt Framtidens Karriär – Socionoms undersökning.

– Undersökningsresultatet påminner om resultatet från liknande undersökningar som genomförts tidigare. Vi har själva gjort en liknande undersökning lokalt här i Borås. Vårt undersökningsresultat liknade detta, men en bra introduktion, tid för återhämtning och reflektion samt balans mellan familj och fritid rankades högre i vår undersökning. Även intressanta arbetsuppgifter rankades högre i vår undersökning, säger Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen i Borås. Hon har tidigare arbetat som handläggare samt som IFO-chef och enhetschef i socialtjänsten.

Bra ledarskap och kollegialt stöd
I Borås initierade man 2017 en satsning för att lyckas bättre med rekrytering och få fler socionomer att stanna, för att få en bättre kontinuitet i verksamheten. Satsningen har resulterat i att kommunens socialtjänst inte längre behöver anlita några socionomkonsulter. Löneutvecklingen ligger numera i nivå med andra likvärdiga kommuner och omgivande kommuner, och vakanserna bland socionomerna har försvunnit. Kontinuiteten i verksamheten har förbättrats i takt med att personal­omsättningen minskat. Kommunen har dessutom överanställt socionomer för att kunna hantera naturlig rörlighet som föräldraledigheter och sjukfrånvaro.
– Det råder ingen tvekan om att ett bra ledarskap är viktigt för många socionomer. Lön och löneutveckling är betydelsefullt i kombination med andra faktorer, till exempel att man ingår i ett välfungerande team med kollegialt stöd som komplement till en bra arbetsledning, säger Anna-Lena Sellergren.

Anna-Lena Sellergrens råd till social­tjänster som vill bli attraktivare som arbetsgivare
• Kombinera extern och intern marknadsföring. Befintliga medarbetare är ofta era bästa ambassadörer. Glöm därför inte att satsa på intern marknadsföring och involvera medarbetarna i arbetet med att stärka er som arbetsgivare.
• Satsa på riktade rekryteringsbudskap till olika målgrupper. När man vill rekrytera erfarna socionomer kräver det andra argument och ett annat budskap än om man satsar på att rekrytera nyutexaminerade. Fokusera på att rikta budskapet i era annonser så mycket som möjligt till varje målgrupp.
• Anpassa arbetet med att stärka er position som arbetsgivare utifrån era förutsättningar. Varje socialtjänst har olika behov och förutsättningar för att stärka sin attraktivitet som arbetsgivare. Anpassa era satsningar utifrån era behov snarare än att kopiera från någon annan.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1. Ett bra ledarskap/arbetsledning
2. Bra lön/löneutveckling
3. Rimlig arbetsbelastning
4. Bra team/arbetskamrater
5. Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6. Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7. Tid till återhämtning och reflektion
8. Bra arbetsmiljö
9. Bra introduktion för nyanställda
10. Bra utvecklingsmöjligheter
11. Mer tid för det sociala arbetet
12. Administrativ avlastning
13. En trygg arbetsplats
14. Övrigt

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1 Ett bra ledarskap/arbetsledning
2 Bra lön/löneutveckling
3 Rimlig arbetsbelastning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6 Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7 Tid till återhämtning och reflektion
8 Bra arbetsmiljö
9 Bra introduktion för nyanställda
10 Bra utvecklingsmöjligheter
11 Mer tid för det sociala arbetet
12 Administrativ avlastning
13 En trygg arbetsplats
14 Övrigt

Undersökningen är gjord mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Socialtjänstens chefer fyller nyckelroll för medarbetarna

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Ett bra ledarskap är den viktigaste faktorn för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare. Enligt Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet, understryker undersökningsresultatet chefernas viktiga roll för kontinuiteten och socionomernas trivsel på arbetsplatsen.

– En kontinuitet i ledarskapet är en otrolig trygghet för medarbetare i social­tjänsten. När jag träffar socionomer som arbetar inom socialtjänst uppger många att de saknar kontinuitet i ledarskapet. Många upplever att de tvingas börja om på nytt så snart de får en ny chef. Man bör definitivt inte underskatta ledarskapets betydelse för en välfungerande socialtjänst och medarbetarnas trivsel, säger Cecilia Grefve.

Kvalificerat chefsstöd
Hon anser att behovet av ett kvalificerat chefsstöd är stort inom socialtjänsten, inte minst eftersom det är en mycket kvalificerad och mångfacetterad verksamhet där medarbetarna fattar många svåra beslut.
– Det är viktigt att chefen verkligen är närvarande och har tid att stötta, lyssna på och finnas där för medarbetarna när de behöver det som mest, exempelvis i utsatta situationer eller i samband med särskilt svåra ärenden, säger Cecilia Grefve.
Endast 17 procent av cheferna inom socialtjänsten anser att de har mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap.
– Undersökningsresultatet är tydligt och bör fungera som en väckarklocka för arbetsgivarna. Det visar på vikten av att socialtjänstens chefer ges rätt förutsättningar för ett stöttande och nära ledarskap, säger Cecilia Grefve.

Mentorer och handledning
Avgörande faktorer för att fler chefer ska anse sig ha mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap är, enligt Cecilia Grefve, att chefen får det stöd som behövs, dels personligt stöd i form av mentorer och handledning och dels hjälp med administration, rekrytering och uppföljning. Det gör chefsrollen mindre splittrad.
– Om den typen av stöd saknas tappar man ofta det nära ledarskapet och det strategiska och systematiska arbetet. Det är också viktigt att socialtjänstens chefer ansvarar för lagom många medarbetare, att det finns en tydlig delegationsordning, tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling samt att arbetsgivaren erbjuder ett genomtänkt introduktionsprogram för chefer, säger hon.

Obligatorisk utbildning
76 procent av cheferna skulle vilja vidareutbilda sig mer inom ledarskap.
– Det nätverk man får via kurser och liknande är värdefullt för socialtjänstens chefer. Jag anser att chefer inom socialtjänsten bör genomgå en obligatorisk ledarutbildning. En obligatorisk utbildning ger en värdefull gemensam kompetensbas för samtliga chefer inom socialtjänsten, säger Cecilia Grefve.
Hennes råd till chefer inom socialtjänsten som vill bli bra ledare är att göra noggrann research när de söker nytt jobb för att säkerställa att arbetsgivaren kan erbjuda det stöd du behöver som chef och att detta stöd finns över tid.

Vilka faktorer anser du är viktigast för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? (Ange gärna flera.)

1 Ett bra ledarskap/arbetsledning
2 Bra lön/löneutveckling
3 Rimlig arbetsbelastning
4 Bra team/arbetskamrater
5 Möjlighet till kompetensutveckling, fort- och vidareutbildning
6 Möjlighet att påverka sin arbetssituation
7 Tid till återhämtning och reflektion
8 Bra arbetsmiljö
9 Bra introduktion för nyanställda
10 Bra utvecklingsmöjligheter
11 Mer tid för det sociala arbetet
12 Administrativ avlastning
13 En trygg arbetsplats
14 Övrigt

Vilka förutsättningar har du för att bedriva ett bra ledarskap?

Har du vidareutbildat dig inom ledarskap?

Skulle du vilja vidareutbilda dig mer inom ledarskap?

Om undersökningen
Undersökningarna är gjorda mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Rätt chefsförutsättningar strategisk framtidsfråga

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Vision
Socialtjänsten kommer att behöva rekrytera många chefer de kommande åren. Att göra det mer attraktivt att vilja bli och stanna kvar i rollen som chef bör därför vara en prioriterad fråga. Det anser Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision.

– Att ett bra ledarskap anges som den viktigaste faktorn för att få medarbetare att stanna överensstämmer med vår erfarenhet. Många medarbetare i social­tjänsten efterfrågar och värdesätter ett närvarande och nära ledarskap. De som har tillgång till ett sådant ledarskap både mår och presterar bättre. De senaste årens utveckling i social­tjänsten har visat på ledarskapets betydelse; det utgör nyckeln till att kunna jobba aktivt med arbetsmiljön, arbetsbelastningen och den utveckling som behövs i form av rutiner, metod­er och digitalisering, säger Veronica Magnusson.

Strategiskt utvecklingsarbete
Att endast 17 procent av cheferna anser sig ha mycket goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap är en för låg siffra, enligt Veronica Magnusson.
– Socialtjänstens chefer är överlag stolta över sin verksamhet och trivs med sitt jobb, men många upplever att de saknar den kontinuitet som krävs för att kunna ägna tillräckligt med tid åt strategiskt utvecklingsarbete. Särskilt alarmerande är att 11 procent av cheferna anser att de inte har så goda förutsättningar för att bedriva ett bra ledarskap, säger hon.
Administrativt stöd, it-stöd, en god dialog med socialtjänstens högsta chef samt ett genuint intresse för socialtjänstens verksamhet från kommunpolitikernas sida är några faktorer som kan ge fler chefer mycket goda förutsättningar att bedriva ett bra ledarskap. Att andra aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, tar sitt ansvar och inte lämpar över sina arbetsuppgifter på socialtjänsten påverkar också arbetssituationen för chefer och medarbetare.

Lagom stora personalgrupper
– Lagom stora personalgrupper är ytterligare en avgörande faktor, i synnerhet i en så komplex verksamhet som socialtjänsten. De senaste årens fokus på socialtjänsten från såväl politiker som fackförbund har givit resultat, men det gäller att arbetsgivarna ständigt strävar efter att förbättra villkoren för socialtjänstens chefer. I vår socialchefsrapport säger 78 procent av arbetsgivarna att de är oroliga för hur de ska klara av chefsförsörjningen framöver. Att förbättra chefernas arbetssituation är därmed en nyckelfråga för framtidens socialtjänst, säger Veronica Magnusson.

Tydlighet och närvaro kännetecknar ett bra ledarskap

Tydlighet i sin kommunikation är det viktigaste tecknet på ett bra ledarskap enligt socionomerna. Därefter följer tillgänglighet och närvaro i det dagliga arbetet, lyhördhet och tillit.

”Vad kännetecknar ett bra ledarskap inom socialt arbete?” Den öppna frågan har ett slumpmässigt urval av socionomer svarat på i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 12–17 december 2018.

Tydligt, närvarande ledarskap
En övervägande del av de tillfrågade önskar ett tydligt ledarskap. En ledare är tydlig i sin kommunikation, men visar även tydlighet vad gäller ramar, riktning och förväntningar kring yrkesroll och prestation. Man menar vidare att det förutom tydlighet också behövs en tillgänglig ledare som är närvarande i det dagliga arbetet. Det är viktigt att det finns tid för medarbetare och att ledaren inte har för många egna ärenden eller en ”massa möten”.
Man vill även ha en lyhörd chef som förstår och känner vad enskilda medarbetare behöver, exempelvis coaching eller annan hjälp i svåra ärenden. En god chef är också en god lyssnare, som har tid att sätta sig in i en medarbetares arbetssituation.

Tillit till sina medarbetare
Här menar man att en bra ledare har tillit för att delegera ärenden och arbetsuppgifter men också är hjälpsam och coachar sin personal i svåra ärenden. Man menar även att tilliten ska synas både som uppskattning och lönemässigt. En bra ledare stöttar sin personal i svåra situationer och engagerar sig i det dagliga arbetet. En tillitsfull och engagerad chef tar också hand om sin personal och hjälper dem att utvecklas. Man nämner också att en bra chef ska ha äkta empati och se både klienter och personal. ”Ett tillitsbaserat ledarskap ger stort handlingsutrymme till professionen.”

Modiga ledare med erfarenhet
Att ha kunskap inom det sociala arbetet är en förutsättning för att kunna driva arbetet och göra det tydligt för sina medarbetare. Man vill ha en modig ledare som vågar vara chef, står för sina beslut och inte ”låtsas vara en i gänget”.
En bra chef har egna visioner, och ser både klienten och medarbetaren. Man menar att en god ledare tar in medarbetarna på ett tidigt stadium i exempelvis ett förestående förändringsarbete. Man vill ha en chef som har vision, struktur och ett ”helhetstänk”. En kunnig och erfaren chef ska föra arbetstagarens och klienternas behov uppåt i hierarkin för att skapa de resurser som behövs för att göra ett gott socialt arbete inom ramen för lagstiftningen.

Bra ledarskap inom socialt arbete
1. Vara tydlig
2. Närvaro i det dagliga arbetet
3. Lyhördhet
4. Känna tillit till sina medarbetare
5. Vara modig och ha kunskap utifrån egen erfarenhet
6. Ha en egen vision med klar struktur
7. Vara en god lyssnare för bästa handledning

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Rätt villkor nyckeln till ett närvarande ledarskap

Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Bara var fjärde socionom anser att ledarskapet på deras arbetsplats är bra.
– För hög arbetsbelastning, stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, även om det förstås är sorgligt att en dryg tredjedel upplever ledarskapet som dåligt eller inte så bra. En undersökning från oss på Akademikerförbundet SSR visar att sjuttio procent av socionomerna anser att deras chef har för hög arbetsbelastning. Stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.
Den avgörande faktorn för att fler socionomer ska vara nöjda med ledarskapet är, enligt henne, en bra arbetssituation för chefen. En utmaning är att många chefer saknar tillräckligt mandat för att sätta löner och skapa en attraktiv lönestruktur. Hanna Broberg betonar även vikten av ett gott politiskt stöd för cheferna.

Rätt antal medarbetare per chef
– Många socionomer i socialtjänsten efterfrågar och värdesätter verkligen ett nära och stödjande ledarskap, vilket kräver rätt förutsättningar för cheferna. Annars blir det bara systemhantering och ett alltför manualbaserat arbete som inte bidrar till attraktiviteten. Rätt antal medarbetare per chef och administrativ avlastning frigör tid för chefernas kvalitativa målarbete tillsammans med sina medarbetare, säger hon.
Enligt undersökningen från Akademikerförbundet jobbar åtta av tio chefer i socialtjänsten över mellan en och två timmar per dag.
– Det har förstås en avskräckande effekt på potentiella chefer, inte minst unga som befinner sig i början av sin chefskarriär och ofta kombinerar yrket med familjebildning. Om socialtjänsten ska lyckas rekrytera chefer framöver krävs en översyn av arbetsvillkoren. Samtidigt utövas dagligen ett högkvalitativt och kvalificerat ledarskap på socialtjänster runtom i landet, trots en hög personalomsättning och en verksamhet som många gånger är både avancerad och komplex, säger Hanna Broberg.

Hur anser du att ledarskapet är på din arbetsplats?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Det behövs bättre villkor för socialtjänstens chefer

Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Cecilia Grefve, ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Trots att det talas mycket om socialtjänstens höga personalomsättning och arbetsbelastning diskuteras sällan chefernas situation. Socialtjänstens chefer har ofta en pressad vardag där inte sällan strategiskt arbete får prioriteras bort till förmån för brandsläckning.

Ledarskaps- och organisationsutvecklaren Cecilia Grefve anser att kommunerna bör fokusera mer på att erbjuda sina chefer en god, tillitsfull arbets- och utvecklingsmiljö inom socialtjänsten.
– I samband med att jag var regeringens nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården genomfördes en kartläggning av hur vardagen såg ut för chefer i just barn- och ungdomsvården. Kartläggningen visade att cheferna ofta hade fullbok­ade arbetsdagar med möten, rekrytering, administration etc, vilket i sin tur innebar att tiden för tillgänglighet som ledare för medarbetare i den utsträckning som behövdes inte fanns, säger Cecilia Grefve, numera ledarskaps- och organisationsutvecklare på JP Infonet.
Kartläggningen bekräftade hennes bild av chefernas situation. Personalomsättningen är hög även bland chefer i socialtjänsten, och för att minska den krävs en långsiktig och genomtänkt satsning på chefer och ledare för att säkerställa att de har rätt förutsättningar för att genomföra sitt uppdrag.

Fyller en nyckelfunktion
– Jag är övertygad om att om kommunerna och socialtjänsten satsar mer på att erbjuda sina chefer en genomtänkt introduktion, en rimlig arbetsbelastning, kontinuerlig och långsiktig kompetenshöjning och stöd i form av mentorer så förebygger man hög personalomsättning bland både chefer och medarbetare. Administrativ avlastning som frigör tid för ett nära ledarskap är också betydelsefullt liksom att ansvar och befogenheter följs åt, säger Cecilia Grefve.
– En kommun som i mitt tidigare uppdrag utmärkte sig var Åmåls kommun, genom sin satsning på cheferna inom socialtjänstens sociala barn- och ungdomsvård. I Åmål är chefsrollerna tydligt avgränsade och ledarskapet fungerar väldigt bra, säger Cecilia Grefve.

Cecilia Grefves råd för att förbättra ledarskapet i socialtjänsten
• Fokusera på en genomtänkt introduktion. Även chefer behöver introduceras i sin roll, bland annat genom att få introducerande kunskaper i det egna ansvarsområdet men också i förvaltningens och kommunens ansvarsområden.
• Säkerställ att samtliga chefer har ledarskapsutbildning. Det räcker inte att vara en duktig socionom för att bli en riktigt bra chef. Formell ledarskapskompetens är en nödvändighet men dessvärre långtifrån en självklarhet i dagsläget. Som arbetsgivare bör man se till att samtliga chefer i socialtjänsten har den ledarutbildning som krävs för att klara av sitt uppdrag.
• Satsa på kontinuerligt ledarstöd och kompetenshöjning. Även chefer behöver kontinuerlig kompetensutveckling och stöd. Många andra yrkeskategorier har regelrätta utbildningar för sina chefer; detta måste också bli regelrätt inom socialtjänsten.
• Ge utrymme för kompetenshöjning och omvärldsbevakning. Som chef behöver man arbeta strategiskt och genom andra men ibland även operativt. Se till att socialtjänstens chefer har rimliga ansvarsområden och rimligt antal medarbete så tid finns för egen utveckling och kompetenshöjning. Det är viktigt med tid för omvärldsbevakning och viktigt för arbetsgivarna att tänka på att chefen och ledaren också har en arbetsmiljö.
• Erbjud en god löneutveckling. För att vilja stanna kvar och utvecklas som chef krävs en god löneutveckling, även för erfarna chefer. Chefer måste känna att de får lön för det stora ansvar det innebär att vara chef och ledare.
• Tid för att tänka. Att vara chef och ledare innebär också mycket tänk, enskilt men också tillsammans med medarbetare och medborgare. Tid för att tänka är viktigt att prioritera i almanackan för att nå ett hälsofrämjande ledarskap för sig själv men också för sina medarbetare.