Etikettarkiv: Kunskap

Att möta döende

Foto: Shutterstock
Inger Benkel är socionom och kurator med lång erfarenhet av att arbeta med palliativ vård. Hon är van vid att möta och hantera svåra frågor i livets slutskede.
– Det handlar mycket om livet, säger hon.

Ingrid Benkel, på Palliativt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har varit kurator inom hälso- och sjukvård i 40 år.
Ingrid Benkel, på Palliativt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, har varit kurator inom hälso- och sjukvård i 40 år.
I 40 år har socionomen och kuratorn Inger Benkel mött människor i livets slutskede.
– Den palliativa vården idag har fyra tätt sammanhängande delar: patienten behöver hantera situationen fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Man försöker att göra vardagen så bra som möjligt, vi kan inte förändra att patienten ska dö men vi kan hjälpa dem så att inte ångest, oro och sorg finns framför ögonen på dem hela tiden. Det handlar inte bara om döden, utan mycket om livet. Det är viktigt för både patienter och deras närstående att hitta strategier för att kunna hantera den situation de befinner sig i, säger hon.

”Se döden i vitögat”
Det är en både intressant, viktig och krävande uppgift.
– Man blir påverkad och man behöver kunna stå ut med sorgen. Jag måste härbärgera andras svåra situation när de beskriver sina känslor, men måste då vara medveten om att det är deras sorg och inte min sorg. Empatisk förmåga är viktig för att förstå. Jag måste se döden i vitögat jag också och måste reflektera över det själv, säger Inger Benkel.
Handledning och kollegial reflektion är därför viktigt.
– Man behöver ha tillgång till en mentor eller någon som jobbat länge så att man kan ta upp svåra frågor och skeenden.

Kunskap om sjukdomar
Inger Benkel betonar också att kunskap är viktigt.
– Man behöver kunna något om sjukdomar och hur de yttrar sig och vad det innebär att arbeta inom hälso- och sjukvård som kurator. Det får man inte riktigt med sig från socionomutbildningen utan får inhämta det på den verksamheten där man är.
Hon fortsätter:
– Det behövs också kunskap om hur sjukdomar påverkar människan, nätverket och familjen och hela den sociala situationen inklusive ekonomi, juridik med mera.
Inger Benkel forskar också inom palliativ vård och är medförfattare till den nyutkomna boken ”Kurator inom hälso- och sjukvård”.

Tydlighet och närvaro kännetecknar ett bra ledarskap

Tydlighet i sin kommunikation är det viktigaste tecknet på ett bra ledarskap enligt socionomerna. Därefter följer tillgänglighet och närvaro i det dagliga arbetet, lyhördhet och tillit.

”Vad kännetecknar ett bra ledarskap inom socialt arbete?” Den öppna frågan har ett slumpmässigt urval av socionomer svarat på i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 12–17 december 2018.

Tydligt, närvarande ledarskap
En övervägande del av de tillfrågade önskar ett tydligt ledarskap. En ledare är tydlig i sin kommunikation, men visar även tydlighet vad gäller ramar, riktning och förväntningar kring yrkesroll och prestation. Man menar vidare att det förutom tydlighet också behövs en tillgänglig ledare som är närvarande i det dagliga arbetet. Det är viktigt att det finns tid för medarbetare och att ledaren inte har för många egna ärenden eller en ”massa möten”.
Man vill även ha en lyhörd chef som förstår och känner vad enskilda medarbetare behöver, exempelvis coaching eller annan hjälp i svåra ärenden. En god chef är också en god lyssnare, som har tid att sätta sig in i en medarbetares arbetssituation.

Tillit till sina medarbetare
Här menar man att en bra ledare har tillit för att delegera ärenden och arbetsuppgifter men också är hjälpsam och coachar sin personal i svåra ärenden. Man menar även att tilliten ska synas både som uppskattning och lönemässigt. En bra ledare stöttar sin personal i svåra situationer och engagerar sig i det dagliga arbetet. En tillitsfull och engagerad chef tar också hand om sin personal och hjälper dem att utvecklas. Man nämner också att en bra chef ska ha äkta empati och se både klienter och personal. ”Ett tillitsbaserat ledarskap ger stort handlingsutrymme till professionen.”

Modiga ledare med erfarenhet
Att ha kunskap inom det sociala arbetet är en förutsättning för att kunna driva arbetet och göra det tydligt för sina medarbetare. Man vill ha en modig ledare som vågar vara chef, står för sina beslut och inte ”låtsas vara en i gänget”.
En bra chef har egna visioner, och ser både klienten och medarbetaren. Man menar att en god ledare tar in medarbetarna på ett tidigt stadium i exempelvis ett förestående förändringsarbete. Man vill ha en chef som har vision, struktur och ett ”helhetstänk”. En kunnig och erfaren chef ska föra arbetstagarens och klienternas behov uppåt i hierarkin för att skapa de resurser som behövs för att göra ett gott socialt arbete inom ramen för lagstiftningen.

Bra ledarskap inom socialt arbete
1. Vara tydlig
2. Närvaro i det dagliga arbetet
3. Lyhördhet
4. Känna tillit till sina medarbetare
5. Vara modig och ha kunskap utifrån egen erfarenhet
6. Ha en egen vision med klar struktur
7. Vara en god lyssnare för bästa handledning
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

De sprider kunskap om våld mot kvinnor

Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen arbetar med våldsutsatta kvinnor och vill öka kunskapen på området. Foto: Elisabet Olsson Wallin
Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen arbetar med våldsutsatta kvinnor och vill öka kunskapen på området. Foto: Elisabet Olsson Wallin
Socionomerna Eveliina Sinisalo och Linn Moser Hällen har i många år arbetat med fokus på våldsutsatta kvinnor. Med en ny bok hoppas de på att sprida kunskap – men också ge ämnet en mer självklar plats.

I höstas utkom ”Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik”.
– Vi vill att det här arbetsområdet ska jämställas med andra sociala arbetsområden, att det inte ska vara ett undantag som drivs av projekt och eldsjälar, säger Eveliina Sinisalo.
Hon har arbetat med våldsutsatta kvinnor i över 15 år, de senaste åtta inom socialtjänsten.
– Jag tycker att det är en väldigt hedersam uppgift. Med tanke på vad våldsutsatthet innebär för den som drabbas så blir jag väldigt imponerad av mina klienter som vågar ta steget och lita på socialtjänsten, som de många gånger är rädda för.

Struktur avhjälper traumatisering
Linn Moser Hällen, också inom socialtjänsten, ser hur många yngre kolleger blir sjuka av det krävande arbetet.
– Vi som arbetar med detta kan drabbas av sekundär traumatisering, man blir påverkad av att hela tiden höra de här berättelserna och se skadorna och lidandet. Det behöver byggas strukturer där det förväntas att man reagerar starkt, istället för att det är något avvikande.
Hon drabbades själv av ett trauma när en klient blev mördad.
– Jag fick mardrömmar och flashbacks. Det hjälpte mig att vi jobbade som man skulle och att man kunde se att jag som handläggare inte hade gjort något fel. Det är viktigt att få möjlighet att jobba rättssäkert med bra resurser och stöd. När det fruktansvärda händer är det en trygghet, säger Linn Moser Hällen.
Något som Eveliina Sinisalo ser behövs är en ökad integrering av den teoretiska kunskapen i det praktiska arbetet, men också en ökad kunskap överlag.
– För några år sedan fick socionomstudenter i princip bara en föreläsning om våld i nära relationer, men nu har nya Högskoleförordningen trätt i kraft vilket innebär mer av det ämnet. Det märks att det håller på att professionaliseras.

Eveliinas och Linns råd till dig som jobbar eller vill jobba med våldsutsatta
Jobba inte ensam
Det finns idag mycket stöd att få i lagstiftningen, man behöver inte uppfinna hjulet själv. Luta dig mot det.

Utbildning
Börja med att skaffa en grundläggande utbildning om våldet. Att ha en teoretisk bas och förståelse för våldets orsaker och konsekvenser är jätteviktigt.

Handledning
Du behöver ha kontinuerlig handledning eller feedback/debriefing om vad som händer i arbetet.

Fritid
Kompromissa inte bort den. Stäng av jobbtelefonen på helgen och gör något där man slipper prestera och kan vara oansvarig och skratta.

Egenvård
På jobbet har man ofta höga nivåer av adrenalin och kortisol och det är viktigt att balansera upp med träning och bra mat för att man ska orka.