Etikettarkiv: Förslag

Långsiktig lönestruktur och administrativ avlastning

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Högre och mer relevant lön, minskad arbetsbelastning samt tillgång till introduktion och handledning är de tre viktigaste faktorerna för att attrahera och behålla socionomer långsiktigt. Både Markus Furuberg, Akademikerförbundet SSR och John Johansson, socialnämnden öster i Örebro kommun instämmer.

– Att lön, arbetsbelastning, introduktion och handledning, kortare arbetstid samt kompetensutveckling toppar listan över faktorer som bidrar till en arbetsgivares långsiktiga attraktivitet är inte förvånande. Resultatet överensstämmer med vår syn på saken, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Han betonar vikten av att socionomer ska kunna göra karriär inom yrket, gärna utan att nödvändigtvis behöva byta arbetsgivare. Samtidigt betraktar han lönefrågan som den absolut mest avgörande för socionomarbetsgivarnas långsiktiga attraktivitet.

Attraktiv lönestruktur
– Det är självklart positivt att ingångslönerna för socionomer har ökat, men det saknas fortfarande en ordentlig lönespridning. En socionom med mångårig yrkeserfarenhet har sällan en särskilt mycket högre lön än en nyutexaminerad. Det måste bli möjligt för fler socionomer att söka specialistsocionomtjänster eller på andra sätt göra karriär, säger Markus Furuberg.
– Om arbetsgivarna kommer tillrätta med lönefrågan och erbjuder en attraktiv lönestruktur genom hela socionomens yrkesliv så kan det ha effekt även på arbetsbelastningen, tillgång till kompetensutveckling och flera andra parametrar som socionomerna anser vara viktiga för attraktiviteten. En rimlig lönestruktur och utökade möjligheter till lönekarriär kan minska personalomsättningen, vilket i sin tur ger en ökad stabilitet som skapar förutsättningar för en långsiktig kompetensutvecklingsplan, säger Markus Furuberg.

John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
Konsekventa politiska satsningar
– Undersökningsresultatet överensstämmer med min bild av vilka faktorer som får socionomer att trivas och vilja stanna kvar långsiktigt hos en arbetsgivare, säger John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun.
Han betraktar politisk vilja och konsekventa politiska satsningar på socialsekreterarnas arbetsmiljö som en förutsättning för att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare för socionomer, även på lång sikt.
– Vi erbjuder bland annat timanställning för socionomstudenter som går sista terminen på utbildningen. Vi har även startat en filial till socialkontoret i ett av kommunens mest utsatta bostadsområden. De socionomer som väljer att arbeta där erbjuds ett lönepåslag, vilket minskar personalomsättningen. Ytterligare en åtgärd är att vi erbjuder ett månatligt lönepåslag till socionomer som väljer att arbeta i de verksamheter dit vi haft svårast att rekrytera, säger John Johansson.

Råd för att långsiktigt attrahera och behålla socionomer
• Erbjud en långsiktig lönestruktur. En attraktiv löneutveckling och god lönespridning är nödvändigt, inte minst för att behålla erfarna socionomer. Det ska löna sig att axla mer ansvar eller att ha samlat på sig mycket yrkeserfarenhet. En lönetrappa är ett exempel på sätt att säkerställa att löneutvecklingen bland erfarna socionomer inte stagnerar.

• Anställ administratörer och transportörer. Minskad arbetsbelastning står högt på önskelistan för många socionomer. Det är därför i allmänhet en mycket god investering, såväl rent ekonomiskt som arbetsmiljömässigt, att anställa administratörer och transportörer som kan avlasta, så att socionomerna kan fokusera mer på klientkontakt.

• Inrätta karriärtjänster. Ett incitament för att få socionomer att vilja stanna är förstås möjligheten att göra karriär. Arbetsgivare som erbjuder specialistsocionomtjänster, chefstjänster på olika nivåer eller andra typer av specialiserade tjänster med lönepåslag stärker därmed sin attraktivitet.

För bättre ledarskap – Närvarande och tillgängliga chefer

”Hur ska ledarskapet förbättras i det sociala arbetet?” En närvarande chef med adekvat utbildning kom högst på listan. De 34% av socionomerna som i vår undersökning svarade att ledarskapet inte fungerar så bra inom det sociala arbetet där de är anställda, fick följdfrågan.

Det finns många konkreta förslag hur det kan förbättras, men också en förståelse för hur arbetssituationen ser ut för dagens chefer inom socialtjänsten.

Tillgänglighet och närvaro
I undersökningen angav många att de vill ha en närvarande chef som visar tillit. Man vill känna att cheferna litar på att personalen kan göra sitt jobb på ett bra sätt. En närvarande och synlig chef som kan ge stöd och uppmuntran i det dagliga arbetet efterlyses. Personalen upplever att cheferna inte har tid att skapa relationer med dem vilket är viktigt för att få rätt råd om kompetensutveckling bland annat. En fysiskt närvarande chef får också mer förståelse för det dagliga arbetet.

Adekvat utbildning
En viktig del för många är att de chefer som rekryteras ska ha utbildning för sitt jobb. Att ha erfarenhet från att ha arbetat ”på golvet” ses som positivt. Chefer inom socialtjänsten bör också ges kontinuerlig fortbildning för att kunna utveckla arbetet. Betydligt färre tyckte att ledarskapsutbildning var viktigt vid anställning till chefstjänster. Några ansåg att chefer borde rekryteras från näringslivet.

Kommunikation
Tydlighet i kommunikationen menar många är en avgörande faktor för bra samarbete. Då arbetet handlar om människor är det också viktigt med en chef som kan lyssna på sin personal och föra en dialog och diskussion innan beslut tas. Man efterlyser också mer samarbete chefer emellan.

Arbetsbelastning
Många anser att chefer har en orimlig arbetsbelastning med stora personalgrupper. Förslag ges på att cheferna bör ha mindre administration, kunna delegera vissa arbetsuppgifter, men även att mer pengar ska gå till socialtjänsten för att anställa fler chefer.

Ge politiker bättre insyn
Man anser att politikers inblandning ibland gör att cheferna får en ohållbar arbetssituation då de ofta sitter i kläm mellan budget och riktlinjer för det dagliga arbetet. Förslag ges på att bjuda in politiker till dialog.

Socionomernas förslag
1. Närvarande och tillgängliga chefer
2. Utbildningskrav vid rekrytering
3. Rak och tydlig kommunikation
4. Lägre arbetsbelastning
5. Ge politiker bättre insyn i arbetet

Kontinuerligt behov av vidareutbildning

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
De socionomer som inte kan vidareutbilda sig i den omfattningen de önskar, 52 procent, anser att de saknas nationella riktlinjer för vidareutbildning samt att vidareutbildning ska bli obligatorisk på arbetstid.

52 procent av socionomer som inte kan vidareutbilda sig i den omfattning de önskar, fick följdfrågan ”Hur anser du vidareutbildningen för socionomer inom socialt arbete kan förbättras?”

Nationella riktlinjer
En överväldigande majoritet av de som efterfrågade vidareutveckling i större omfattning angav brist på resurser som en av de viktigaste orsakerna till den upplevda bristen på utbildningsmöjligheter, och många betonade vikten av ökade satsningar på att utveckla socialsekreterare även från högre instanser såsom Socialstyrelsen. Flera av de tillfrågade angav att de behövde hantera sin kompetensutveckling på sin fritid och med egna medel och efterlyste därför möjligheten att studera under arbetstid eller parallellt med arbetet.
”Utifrån arbetsområde bör det finnas förslag på passande evidensbaserade utbildningar som av arbetsgivaren ska erbjudas för att kontinuerligt utveckla, bekräfta och stärka professionaliteten i arbetet, och därmed stärka patient/brukarperspektivet”, menade en socionom.

Specialistutbildningar
Utbildningar som framhölls som eftertraktade inkluderade kurser i konkret handläggning och dokumentation, lagar och riktlinjer samt specialistutbildningar som kan leda till en legitimation och därmed bättre lönevillkor och förmåner. Ett flertal av de som deltog i undersökningen ville se satsningar på riktade universitetsutbildningar på masternivå.

Kontinuerlig vidareutbildning
Den övergripande inställningen från socionomerna tog avstamp i att fortbildning är ett kontinuerligt behov som bör bekostas av arbetsgivaren och som borde såväl uppmuntras som underlättas. En av de tillfrågade uttryckte att det i slutänden handlade om att skapa tydligare karriärvägar och fördjupningsspår med en konkret koppling mellan arbete och forskning på både individuell nivå och verksamhetsnivå, med anledningen att ens fortbildningsbehov ser annorlunda ut beroende på var i karriären man befinner sig. Grundat på det borde även chefer delta i verksamhetsrelevanta utbildningar för att hålla sig à jour och få underlag för nya arbetssätt.

För bättre vidareutbildning
• Nationella riktlinjer för vidareutbildning utifrån arbetsområde
• Kontinuerlig vidareutbildning
• Vidareutbildning på arbetstid
• Bekostas av arbetsgivaren
• Specialistutbildningar

Har socionomer inflytande?

54 procent av socionomerna anser att de har inget eller inte så stort inflytande på det sociala arbetets utveckling. Hur ska socionomer få ett större inflytande på det sociala arbetets utveckling och varför är det viktigt?

Genom att öka socionomernas inflytande, kan det sociala arbetet bli mer verklighetsförankrat och de politiska besluten bli mer accepterade ibland medarbetarna.
Kom gärna med förslag på hur det sociala arbetet skulle förbättras av att socionomer får mer inflytande på dess utveckling samt förslag på intervjupersoner så genomför vi intervjuer om det till den kommande utgåvan av Framtidens Karriär – Socionom. Maila gärna till niklas.engman@nextmedia.se.

Vilket inflytande har du som socionom på det sociala arbetes utveckling?
inflytande_graf1