Etikettarkiv: Diakon

Diakon – yrke med både bredd och djup

Johan Demarkesse, diakoniassistent i Ösmo Torö församling och Elisabeth Linde, diakon i Södertälje församling. Foto: Ulrich Schulte
Johan Demarkesse, diakoniassistent i Ösmo Torö församling och Elisabeth Linde, diakon i Södertälje församling. Foto: Ulrich Schulte

Om ett år vigs Johan Demarkesse, socionom och leg. psykoterapeut, till diakon.
– Jag ser fram emot att fortsätta vara jag, arbeta med samhällsfrågor och möta människor, med den skillnaden att jag får öppna upp min andliga sida och ha Gud med i samtalen även på jobbet.

Det har gått 31 år sedan Johan Demarkesse, diakoniassistent i Ösmo Torö församling, tog sin socionomexamen vid Umeå universitet.
– Jag har främst arbetat med psyko-socialt och psykoterapeutiskt arbete inom sjuk- och hälsovård, och som samordnande kurator på Södersjukhuset. Kyrkan har alltid varit en viktig del av mitt liv och för två år sedan bestämde jag mig för att bli diakon och studerar nu på SKUI, Svenska Kyrkans Utbildningsinstitut i Uppsala.
Elisabeth Linde, diakon i Södertälje församling, som också är utbildad socionom, arbetade som kurator innan hon för sju år sedan vigdes till diakon.
– Jag tänkte att det blir väl ungefär som att vara kurator men så blev det inte alls, yrket är mycket mer mångfacetterat än så. Under en period var jag till exempel föreståndare för vår second hand-butik. Vad du arbetar med som diakon beror mycket på vem du är, vad du vill jobba med och vilka behov som finns i församlingen.

Åsa Gruffman, enhetschef i Kumla pastorat.
Åsa Gruffman, enhetschef i Kumla pastorat.

Enhetschef
Åsa Gruffman, enhetschef i Kumla pastorat, har liknande erfarenheter.
– Jag diakonvigdes 2011 och arbetade inom Bodarne pastorat fram till 2014 då jag gick över till primärvården och en kuratorstjänst.
Efter fyra år sökte Åsa sig tillbaka till kyrkan, idag är hon enhetschef vid Kumla pastorat.
– Inom kyrkan är det ganska nytt att en diakon är administrativ chef över arbetslaget, historiskt sett har prästen haft den rollen. Men vi diakoner har en annan grundutbildning än prästerna och kan tillföra mycket i frågor som handlar om just personal och verksamhet.
På frågan om hon kan rekommendera andra socionomer att bli diakoner kommer svaret snabbt.
– Absolut! Det handlar i grunden om tro och kallelse, men har man landat där så är diakon ett fantastiskt yrke och uppdrag.

Vill du bli diakon? Klicka här för att ta reda på vad som krävs

Diakon i Svenska kyrkan

För att bli diakon krävs grundläggande fackutbildning/yrkesexamen motsvarande 180 hp inom områdena: psykologi, socialt arbete, vård, medicin, folkhälsa etc. För att vara behörig att söka in på pastoralteologiskt slutår och därefter bli diakonvigd , behöver man först ha antagits av biskop samt fullgjort stiftsförlagda moment.

Vid intresse kontakta rekryterare i ditt stift. Kontaktuppgifter och mer information hittar du på: svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Fördjupa dig i socialt arbete inom Svenska kyrkan

Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Som diakon inom Svenska kyrkan får du dra nytta av din socionomutbildning på ett unikt vis. Du kan verka i olika samhällskontexter och kommer människor nära på ett helt annat sätt än inom myndighetsutövning.

Rollen som diakon är en flexibel och proaktiv roll som erbjuder många spännande möjligheter. Arbetet innebär ofta stor frihet under ansvar. Diakonen planerar och lägger upp arbetet själv eller tillsammans med andra i arbetslaget och i samråd med sin chef/kyrkoherde.
– Som diakon behöver du ha ett visst driv – det är du själv som skapar nätverk och bygger förtroende med människor. Det här är socialt arbete på en så jämbördig nivå som det är möjligt och du kan arbeta inom många olika inriktningar, såväl i Sverige som internationellt inom olika projekt och verksamheter, säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala.

Snabbrörlig och engagerad organisation
Elisabeth betonar att det finns en betydande skillnad mellan att arbeta inom den offentliga sektorn och att möta människor genom Svenska kyrkan.
– Vi har en snabbrörlig organisation som är van vid att kvickt ställa om och agera på ny information, något som bevisades under de gånga årens omfattande flyktingströmmar. En utvärdering har visat att hela 80 procent av alla församlingar engagerade sig i arbetet med de nyanlända.

Masterprogram och fortbildning
Diakonprogrammets programchef, Håkan Stenow, berättar att den ettåriga utbildningen kan genomföras efter slutförd utbildning inom socialt arbete eller omsorg. Han understryker att kyrkan har mycket att erbjuda, inte minst genom sin omfattande erfarenhet av att ge stöd och hjälp.
– Som diakon får man hantera allting från relationer och ekonomi till missbruksproblematik, psykisk ohälsa, barnfattigdom och mycket mer. Det handlar om grundläggande folkhälsa och samhällsutveckling och därför omfattar utbildningen såväl diakoni, teologi och pedagogik som samhällsanalys, ledarskap och själavård.
Sedan tre och ett halvt år genomförs utbildningen parallellt med utbildningarna för präster, församlingspedagoger och kyrkomusiker. Håkan säger att det förändrade upplägget snabbt medförde mervärden, bland annat genom att sätta strålkastaren på behovet av samverkan mellan yrkesgrupperna.
– Delar av utbildningen sker nu tvärprofessionellt och det är av stor vikt – vi kommer ju att arbeta sida vid sida och tillsammans ute i yrkeslivet. Många församlingar och stift satsar också resurser på att fortbilda sina diakoner och det finns exempelvis goda möjligheter att forska eller fördjupa sig i olika ämnen. Nyligen har det också etablerats en masterutbildning i diakonivetenskap som är öppen för diakoner som inte tidigare läst teologi.

Allt man förväntar sig och mer därtill
Sara Parkman är en av de socionomer som genomgår diakonprogrammet. Hon har haft en koppling till kyrkan under hela sin uppväxt, men idén att satsa på socialt arbete väcktes först då hon var volontär på Svenska kyrkan i London.
– Jag insåg att jag ville arbeta mer människonära och därför sökte jag till socionomprogrammet när jag återvände till Sverige. Jag har genomgått ett knappt halvår av diakonutbildningen och den är verkligen allt jag förväntade mig och mer därtill. Det är både en befrielse och en utmaning att befinna sig i en konfessionell studiemiljö – ofta blir diskussionerna väldigt personliga, men det leder också till stor utveckling.
Sara berättar att till skillnad från traditionella universitetsstudier handlar programmet om introspektion och reflektion, vad hon själv tror och tycker och hur hennes samlade erfarenheter kan komma till nytta både för henne själv och för de människor hon möter.
– Förutom att ha en fil. kand. i till exempel socialt arbete eller folkhälsovetenskap behöver man vara trygg i sin tro och sin förankring i Svenska kyrkan, samt stå bakom dess värderingar om allas lika värde. Samtidigt behöver man både kunna anta en ledarroll och fungera bra i grupp och vara beredd på att förhålla sig till sina egna svagheter och erfarenheter.

Vill vägleda människor
Att bli antagen till programmet är en relativt lång process som bland annat inkluderar fyra veckors praktik, en antagningskonferens om tre dagar och enskilda samtal med biskopen, men Sara poängterar att processen ger möjligheten även för sökanden att fundera över sitt kall.
– Det finns stora möjligheter till personlig fördjupning under utbildningen och det kommande arbetslivet, och jag får chansen att tillsammans med andra utveckla Svenska kyrkans roll i det samhälle vi lever i idag, avslutar hon.

Svenska kyrkan
Den pastoralteologiska utbildningen till diakon omfattar ett pastoralteologiskt slutår motsvarande två terminers studier på helfart. Programmet ges i Lund och Uppsala och utbildningen bygger på den blivande diakonens akademiska utbildning och stiftspraktik. Genom studier, praktiska övningar och reflektion ges den studerande möjlighet att bearbeta och tillgodogöra sig yrkesrelaterad kunskap för att sedan ha möjlighet att tillämpa denna i ett kyrkligt sammanhang.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Tel: 018-16 95 00
E-post: utbildningsinstitutet@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

Som diakon står man på de utsattas sida

Anna-Karin Björk, diakon i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.
Anna-Karin Björk, diakon i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.

Redan i samband med socionomutbildningen bestämde sig Anna-Karin Björk för att hon ville bli diakon. Nu har hon ett självständigt arbete där hon får ägna sig åt att stärka och stötta människor i utsatta situationer.

– Efter socionomexamen arbetade jag en period med försörjningsstöd inom socialtjänsten. Därefter var jag föreståndare på ett HBV-hem. Jag längtade efter att arbeta utifrån en kristen grund och att möta människor utan att ägna mig åt myndighetsutövning. Efter att ha varit föräldraledig sökte jag mig därför till den ettåriga diakonutbildningen, säger Anna-Karin Björk, som tog diakonexamen sommaren 2016 och numera arbetar i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.
Diakoner möter ofta människor som befinner sig i utsatta situationer. Det kan röra sig om akuta livskriser eller olika former av långvarig utsatthet.

Alla lika mycket värda
– Som diakon möter man människor med utgångspunkten att alla människor är lika mycket värda. Hur arbetet ser ut rent konkret varierar beroende på församlingens befolkningssammansättning, församlingsledningens målsättningar och vad man själv vill fokusera på som diakon. I större församlingar finns ofta flera diakoner, då kan man arbeta mer specialiserat, säger Anna-Karin Björk, vars diakontjänst är inriktad mot integrationsfrågor.
För att bli diakon krävs en godkänd högskoleutbildning med kandidatexamen, exempelvis socionom eller sjuksköterska. Personlig lämplighet och personlig tro är andra faktorer som avgör om man blir antagen till diakonutbildningen. En viktig del av en diakons uppdrag är att stå på de utsattas sida, exempelvis genom att följa med dem till sjukvården eller socialtjänsten. Att stärka individen och kämpa för att människor i underläge ska få det stöd de har rätt till är andra viktiga uppgifter för en diakon.

Socionomer efterfrågade
– Jag kan varmt rekommendera andra socionomer att satsa på diakonyrket. Socionomutbildningen är en jättebra grund för diakonyrket. Yrket är en möjlighet att arbeta självständigt och fritt och samtidigt vara en del av kyrkans arbete. För att trivas som diakon bör man kunna stå bakom Svenska kyrkans värderingar eftersom de utgör basen för den värdegrund man arbetar utifrån. Diakoner med socionomexamen är verkligen efterfrågade inom Svenska kyrkan. I synnerhet erfarenheter från socialtjänsten är mycket värdefulla för den som funderar på att bli diakon, säger Anna-Karin Björk.