Etikettarkiv: Corona

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Coronapandemin har genererat en social skuld

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I socialtjänsten har coronapandemin medfört ett allt mer digitalt arbetssätt. Samtidigt har det viktiga och många gånger helt avgörande fysiska mötet med klienten fått stryka på foten. Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers anser att vi under våren byggt upp en social skuld som bör tas på minst lika stort allvar som vårdskulden.

– Pandemin har under våren haft en dramatisk påverkan på socialsekreterarnas vardag, inte minst i Stockholm, som varit särskilt hårt drabbat. För klienternas del ställdes många behandlingar och liknande som kräver fysisk närvaro in under våren. Det optimala fysiska klientmötet har helt enkelt inte kunnat genomföras, säger Heike Erkers.

Socialt arbete förlorat
Även om pandemin bidragit till att skynda på utvecklingen och tillämpningen av digitala arbetssätt anser Heike Erkers att en viktig del av det sociala arbetet gått förlorad när samtliga klientmöten skett på distans.
– Utvecklingen bygger ju på att klienterna har tillgång till rätt teknisk utrustning. Att låna en dator på biblioteket och öppet prata om känsliga frågor med sin socialsekreterare fungerar ju inte, säger hon.
Många socialsekreterare upplever att sociala problem fallit under radarn under våren.
– De utsatta har blivit än mer utsatta, som kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet eller är utsatta på något annat vis. Samtidigt har antalet orosanmälningar minskat på många håll, säger Heike Erkers.

”Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs.”

Ta sociala skulden på allvar
Hon anser att politiker behöver ta den sociala skuld som byggts upp under coronavåren på största allvar. I de kommuner där kostnaderna riskerar att öka, som för försörjningsstöd när fler blir arbetslösa, finns det en risk att man drar ner på områden som förebyggande arbete eller utsatta barn.
– Vi befinner oss i en situation som ställer väldigt höga krav på socialtjänstens verksamhet där socialtjänsten exempelvis får möta helt nya grupper i spåren av den ökande arbetslösheten. Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs för att hantera situationen, nu och framöver, säger Heike Erkers.

Coronapandemin har satt fart på digitaliseringen

Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.
Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.

– Coronapandemin har lyft fram behovet av digitalisering, inte minst inom vården. Vi ser att både användningen och intresset för våra lösningar ökat markant. Idag finns en efterfrågan även bland yrkesgrupper som tidigare ställt sig lite avvaktande till digitala lösningar, säger Magnus Skebäck, vd för Pulsen Omsorg.

Enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har utbudet av digitala vårdtjänster tiodubblats sedan mars månad.
– Corona har drivit fram en väldigt snabb adaption till en digital verklighet. Att inte kunna mötas på traditionellt sätt har ökat både untnyttjandet av, förståelsen för och behovet av digitalisering. Samtidigt har pandemin lyft fram en ganska tydlig brist inom flera områden, nämligen att det i många fall saknas bra digitala stöd i vardagen som löser de behov som finns, både flexibelt och tryggt, säger Magnus Skebäck.

”När man kan digitalisera de mer opersonliga momenten i vården så skapas också mer tid för de mänskliga mötena.”

Med it som möjliggörare
Han berättar att Pulsen Omsorg erbjuder en plattform som är utvecklad de senaste två åren där saker som mobilitet, automation och beslutsstöd är självskrivna.
– Problemet är att de flesta system inom vård och omsorg är utvecklade i mitten på 1990-talet och saknar många av de tjänster som idag ses som självklara. När systemen inte motsvarar behoven hittar användarna egna vägar, som att FaceTime, som drivs av ett amerikanskt bolag som säljer reklam, ibland användes under våren för att kommunicera med äldre i karantän.
Pandemin har satt fingret på mycket som behöver tas om hand och där vi tillsammans hittar bra lösningar som hanterar integritet och känsliga uppgifter på ett korrekt sätt, samtidigt som det löser användarnas och brukarnas behov och skapar en smidig och effektiv vardag inom vården.
Magnus Skebäck betonar att digitaliseringens kärna är att frigöra tid för det personliga mötet.
– Man kan lätt tro att en risk med automatisering är att den mänskliga handen i vården försvinner och ersätts av en robotarm. Men det är tvärtom. När man kan digitalisera de mer opersonliga momenten i vården så skapas också mer tid för de mänskliga mötena. Vi brukar säga att vi bygger system för att få fler varma händer inom vård och omsorg, och här gör en modern plattform väldigt stor skillnad.

Eldsjälar under covid-19

Socionomer tillhör de yrkesgrupper som dagligen jobbar närmast våra mest utsatta invånare. Under coronapandemin har socialtjänsten, ofta i samarbete med frivilligorganisationer, mobiliserat för att möta den nya utmaningen som bland annat inneburit att många äldre hamnat i ofrivillig ensamhet. Trots det tuffa läget tas många fina initiativ. Här presenterar vi några av dem.

UNICEF

”Under den pågående pandemi upplevde UNICEF Sverige att barns egna röster saknas i diskussionerna om hur pandemin påverkar deras liv. För att få en tydligare bild av hur barn i Sverige påverkas av den pågående pandemin beslutade vi därför att göra en kartläggning och ställa frågor direkt till ett antal barn. Detta för att möjliggöra för barn att själva få komma till tals och ge dem en plattform att uttrycka sina åsikter. Vi hoppas även att kartläggningen kan tjäna som ett relevant underlag för beslutsfattare i de beslut som nu och framöver ska tas för att hantera effekterna av coronapandemin.”

Bogruppen

”Det tillkomna läget med covid-19-viruset innebär att kvinnor kan tvingas till karantän med en förövare. Med anledning av denna akuta situation har Bogruppen valt att använda våra lägenheter runt om i Sverige för den målgrupp som just nu riskerar att fara väldigt illa.”

Birgitta, diakon och socionom hos Svenska kyrkan

”Krisledningsgruppen på Strängnäs stiftskansli var min utgångspunkt för att stödja lokal ´omställning´ i Svenska kyrkan. För människors insidas skull har det varit viktigt att hålla mötesplatser, samtal, gudstjänster och kontakter igång i den mån det varit klokt att göra så. Svenska kyrkans församlingar har också gett praktiskt stöd till människor i riskgrupp, i samverkan med MSB eller i egen lokal regi. Utökat arbete med stödjande samtal och hjälpt till att stärka upp jourhavande präst. Det gick att ställa om!”

BRIS

”Isoleringen under pandemin har blivit särskilt påtaglig för barn som befinner sig i utsatta situationer. Bris har under våren stärkt bemanningen och utökat sina öppettider då barn anonymt kan få prata med en kurator via chatt, mejl och telefon för att få stöd för sin livssituation.”

Kräver förbättring av äldrevården

Foto: Shutterstock

Den psykiska ohälsan bland äldre är eftersatt, men det finns mycket som socionomer kan göra.
Det menar Lena Palm, socionom och samhällsdebattör.
– Vi lever utifrån ett biomedicinskt perspektiv, där det påtagligt fysiska alltid har företräde framför det psykiska, säger hon.

Lena Palm förlorade sin mamma i corona och kämpar för de äldre.
Lena Palm förlorade sin mamma i corona och kämpar för de äldre.

Lena Palm, socionom och snart utbildad specialistundersköterska i geriatrik och gerontologi, har erfarenheter av äldrevården, både i arbetet och privat. I våras avled hennes mamma på ett boende i sviterna av covid-19, något som fick Lena Palm att skriva en debattartikel i Göteborgs-Posten om äldrevårdens brister.
– Vi lever med så många lagar och regler idag att de ofta biter varandra i svansen och förhindrar istället för möjliggör. Det är till exempel så omfattande sekretess inom vården att man har ett eget datasystem som inte kommunicerar med andra, som kommunens. En sådan miss var en bidragande orsak till min mammas död.

”Vi lever med så många lagar och regler idag att de ofta biter varandra i svansen och förhindrar istället för möjliggör.”

För få socionomer
Den typen av problem är svåra för en socionom att påverka, men det finns mycket annat man kan göra.
– Den psykiska ohälsan är socionomens käpphäst, så där kan vi göra stor nytta. Vi skulle kunna arbeta så enormt mycket som äldrekuratorer och erbjuda samtal på ett helt annat sätt än idag. I Sverige tar en pensionär livet av sig varje dag och alkoholismen är utbredd. Det är frågor som vi inte diskuterar men som ligger inom ramen för socionomens arbetsområde, säger Lena Palm.
Enligt henne lever vi i en tid då det biomedicinska har företräde.
– Man kan schabbla bort ensamhet och suicidtankar, men inte ett brutet ben. Därför har sjuksköterskor fått den stora roll de har inom äldrevården idag, liksom sjukgymnaster och fysioterapeuter. Vi ser alldeles för få socionomer ute i verksamheterna.

Sinnliga rum
Lena Palm påpekar också att det idag finns en press på pensionärer att vara aktiva, något som inte passar alla.
– När man åldras går man ofta allt mer in i sig själv. Äldre skulle behöva sköna miljöer som de kan vara i utan en massa krav på att vara käck och utåtriktad. Vi behöver sinnliga rum, där man bara kan få vara stilla, säger Lena Palm.
Därför försöker hon nu få loss pengar från Allmänna arvsfonden för att bygga ett växthus åt pensionärer i Göteborg. Och Lena Palm tycker att Allmänna arvsfonden borde komma pensionärer till del.
– Det är skandal att det inte är så idag. Så mycket skulle kunna göras för att berika äldres situation. Och kommunala medel behöver öronmärkas för att komma våra äldre till del i större omfattning till exempel för förbättrande av deras psykiska hälsa.