Etikettarkiv: Arbetsvillkor

Förbättrad arbetssituation inom barn och unga

Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga har uppmärksammats mycket på senare år. Deras arbete är ofta tufft och krävande och det är många unga och nyexaminerade socionomer som arbetar med utredningar av barn och unga.

Studier som genomförts av Pia Tham, docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, visar tecken på en förbättrad arbetssituation för just den här gruppen. Pia Tham och hennes forskarteam har bland annat genomfört enkätundersökningar där socialsekreterare i flera kommuner i Stockholms län fått svara på frågor om sina arbetsvillkor och sitt välbefinnande.
– När jag jämför den enkätstudie som genomfördes 2018 med mina två tidigare studier i samma geografiska område kan jag se att arbetsvillkoren för socialsekreterare som utreder barn och unga har förbättrats. Många uppger att de är mindre stressade och upplever att kraven på dem har minskat. Fler är nöjda med sin lön. En anledning till att arbetsvillkoren förbättrats kan vara att arbetssituationen för socialsekreterare som utreder barn och unga har hamnat mer i fokus på senare år, vilket resulterat i satsningar från såväl regeringshåll som från enskilda arbetsgivare, exempelvis Stockholms stads handlingsplan för att förbättra socialsekreterares arbetsvillkor, säger Pia Tham.

Bra arbetsledning
Många socialsekreterare upplever att deras arbetsledning blivit mer tillgänglig och att arbetet inte är lika akutstyrt som tidigare. Samtidigt har specialiseringsgraden ökat; allt fler handläggare fokuserar på specifika grupper.
– De faktorer som verkar vara viktiga för att socialsekreterarna ska vilja stanna kvar på en arbetsplats är en bra arbetsledning och en välfungerande arbetsgrupp med god sammanhållning, säger Pia Tham.
Hennes studie visar att socialsekreterarna oftare tycker att deras arbete är meningsfullt. Fler är nöjda med kvaliteten på det arbete man utför och fler beskriver klimatet på arbetsplatsen som mycket uppmuntrande och stödjande, avslappnat och trivsamt.
– Fler beskriver att de ofta får uppskattning för ett väl utfört arbete och att medarbetarna tas väl omhand i organisationen. Fler beskriver också att de ofta uppmuntras att föreslå förbättringar på sin arbetsplats, säger Pia Tham.

Andelen erfarna behöver öka
Även om arbetsvillkoren har förbättrats har arbetsgivarna många utmaningar kvar. Pia Tham anser att de behöver öka andelen erfarna medarbetare och kanske även på sikt erbjuda en specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barn och unga.
– Efter enkätundersökningen 2014 jämförde vi arbetsvillkoren för socialsekreterare i de nitton områden som ingick i studien. I de tre områden där invånarna har lägst medelinkomst och behovet av socialt arbete är som störst har socialsekreterarnas arbetsvillkor dessvärre försämrats mest. Det framstår därför som angeläget att satsningar görs i dessa områden, säger Pia Tham.

Utmärker friska arbetsgrupper
Hennes forskningsprojekt pågår i ytterligare ett par år. Framöver ska Pia Tham och hennes forskarkollegor bland annat undersöka vilka faktorer som skiljer friska arbetsgrupper från de som inte mår lika bra. De kommer även att fördjupa sig mer i det hälsofrämjande ledarskapet samt arbetsvillkorens betydelse för kvaliteten på det arbete som utförs.
– Det är viktigt att arbetet med att utreda barn och unga får högre status, ett arbete som behöver utvecklas även i framtiden. Nyckeln till ökad attraktivitet ligger mångt och mycket i att erbjuda bättre arbetsvillkor, säger Pia Tham.

Råd till riksdagen ett år efter valet

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Tillsätt mer resurser, i första hand för att ge stöd till barn och unga. Arbeta förebyggande för att minska den psykiska ohälsan, reformera lagstiftningen och förbättra arbetsvillkoren. Det är några av socionomernas råd till riksdagen ett år efter valet.

”Det har gått cirka 1 år sedan riksdagsvalet. Vilket/vilka beslut angående socialt arbete anser du att riksdagen måste fatta det kommande året?” Nedan redovisas socionomernas svar på den frågan.

Satsa på förebyggande insatser
Förebyggande insatser på ett tidigt stadium är en förutsättning för att förhindra psykisk ohälsa bland barn och unga. En fungerande skolgång är den mest preventiva insatsen. Man föreslår undervisning i att hantera psykisk ohälsa, konflikter, stress och hur vi bemöter varandra på ett positivt sätt i skolan – livskunskap. Man menar också att barn ska få mer rättigheter som skyddar dem mot föräldrarnas bestämmanderätt i frågor som rör dem. En väg kan vara föräldrautbildning som anordnas i kommunen.
Resurser ska också ökas på andra områden. I första hand måste kommunerna få tillräckligt med resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och leva upp till den lagstiftning som finns idag. Pengar kan även komma från andra håll, exempelvis att låta spelbolagen stå för de kostnader som spelmissbruk orsakar. Man menar också att det behövs satsas på socialt arbete på samhälls­nivå. ”Socionomer behövs vid övergripande samhällsplanering.”

Bättre arbetsvillkor
Lönesättning, arbetsbelastning och yrkets status måste förbättras så att inte så många slutar och socialtjänsten tappar värdefull erfarenhet. Det bör också göras en översyn för att minska byråkrati och förenkla kraven på dokumentation så att insatserna kommer snabbare till den enskilda individen.
Bostäder och arbete är viktiga för den psykiska hälsan. Skapa möjlighet för fler alternativa arbetsplatser, exempelvis föreningsinitiativ. ”Det är viktigt att vara behövd och att bidra.” Satsa på att bygga bostäder som är möjliga att hyra för ungdomar, lågavlönade och pensionärer som inte har råd med höga hyror.

Se över lagstiftningen
Lagstiftningen behöver ändras så att den är bättre anpassad till dagens samhälle. Man bör se över hur lag gällande svårt och långvarigt sjuka efterföljs hos Försäkringskassan. Många hamnar i en svår ekonomisk situation. Det behövs också klarare regler kring flyktingar och asylsökande.

Råd till riksdagen ett år efter valet
1. Mer resurser till förebyggande arbete
2. Satsa på barn och unga
3. Motarbeta psykisk ohälsa
4. Arbetsmiljö för socionomer
5. Se över lagstiftningen
6. Arbete och bostäder för alla
7. Migration
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Ökad lönespridning gör fler rätt värderade

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Hälften av socionomerna anser inte att de är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin kompetens. Fler möjligheter till lönekarriär, ökad lönespridning och en ökad tilltro till socionomers kompetens kan förändra situationen.

– Självklart är det viktigt att fler socionomer känner sig rätt värderade på arbetsmarknaden. Många upplever förmodligen att de inte värderas rätt i förhållande till det ansvar de har, i jämförelse med andra akademikergrupper och utifrån den påverkan man har på individ och samhälle, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

Värdera erfarenhet högre
Möjligheterna till traditionell lönekarriär inom yrket är betydligt sämre för socionomer än för andra akademikergrupper. För att komma ifrån den sammanpressade lönestruktur som råder på många arbetsplatser anser Markus Furuberg att fler arbetsgivare bör värdera erfarenhet i yrket högre och inrätta fler karriärvägar.
– Lönesatsningar baserat på erfarenhet och ansvar samt en ökad tilltro till socionomers profession kan bidra till att fler känner sig rätt värderade. Det behövs strukturella åtgärder som möjliggör lönekarriär för fler. Risken är annars att många socionomer känner sig tvingade att byta jobb för att bli rätt värderade på arbetsmarknaden, säger han.

Är du som socionom rätt värderad på arbetsmarknaden utifrån din kompetens?

Långsiktig lönestruktur och administrativ avlastning

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Högre och mer relevant lön, minskad arbetsbelastning samt tillgång till introduktion och handledning är de tre viktigaste faktorerna för att attrahera och behålla socionomer långsiktigt. Både Markus Furuberg, Akademikerförbundet SSR och John Johansson, socialnämnden öster i Örebro kommun instämmer.

– Att lön, arbetsbelastning, introduktion och handledning, kortare arbetstid samt kompetensutveckling toppar listan över faktorer som bidrar till en arbetsgivares långsiktiga attraktivitet är inte förvånande. Resultatet överensstämmer med vår syn på saken, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Han betonar vikten av att socionomer ska kunna göra karriär inom yrket, gärna utan att nödvändigtvis behöva byta arbetsgivare. Samtidigt betraktar han lönefrågan som den absolut mest avgörande för socionomarbetsgivarnas långsiktiga attraktivitet.

Attraktiv lönestruktur
– Det är självklart positivt att ingångslönerna för socionomer har ökat, men det saknas fortfarande en ordentlig lönespridning. En socionom med mångårig yrkeserfarenhet har sällan en särskilt mycket högre lön än en nyutexaminerad. Det måste bli möjligt för fler socionomer att söka specialistsocionomtjänster eller på andra sätt göra karriär, säger Markus Furuberg.
– Om arbetsgivarna kommer tillrätta med lönefrågan och erbjuder en attraktiv lönestruktur genom hela socionomens yrkesliv så kan det ha effekt även på arbetsbelastningen, tillgång till kompetensutveckling och flera andra parametrar som socionomerna anser vara viktiga för attraktiviteten. En rimlig lönestruktur och utökade möjligheter till lönekarriär kan minska personalomsättningen, vilket i sin tur ger en ökad stabilitet som skapar förutsättningar för en långsiktig kompetensutvecklingsplan, säger Markus Furuberg.

John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
Konsekventa politiska satsningar
– Undersökningsresultatet överensstämmer med min bild av vilka faktorer som får socionomer att trivas och vilja stanna kvar långsiktigt hos en arbetsgivare, säger John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun.
Han betraktar politisk vilja och konsekventa politiska satsningar på socialsekreterarnas arbetsmiljö som en förutsättning för att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare för socionomer, även på lång sikt.
– Vi erbjuder bland annat timanställning för socionomstudenter som går sista terminen på utbildningen. Vi har även startat en filial till socialkontoret i ett av kommunens mest utsatta bostadsområden. De socionomer som väljer att arbeta där erbjuds ett lönepåslag, vilket minskar personalomsättningen. Ytterligare en åtgärd är att vi erbjuder ett månatligt lönepåslag till socionomer som väljer att arbeta i de verksamheter dit vi haft svårast att rekrytera, säger John Johansson.

Råd för att långsiktigt attrahera och behålla socionomer
• Erbjud en långsiktig lönestruktur. En attraktiv löneutveckling och god lönespridning är nödvändigt, inte minst för att behålla erfarna socionomer. Det ska löna sig att axla mer ansvar eller att ha samlat på sig mycket yrkeserfarenhet. En lönetrappa är ett exempel på sätt att säkerställa att löneutvecklingen bland erfarna socionomer inte stagnerar.

• Anställ administratörer och transportörer. Minskad arbetsbelastning står högt på önskelistan för många socionomer. Det är därför i allmänhet en mycket god investering, såväl rent ekonomiskt som arbetsmiljömässigt, att anställa administratörer och transportörer som kan avlasta, så att socionomerna kan fokusera mer på klientkontakt.

• Inrätta karriärtjänster. Ett incitament för att få socionomer att vilja stanna är förstås möjligheten att göra karriär. Arbetsgivare som erbjuder specialistsocionomtjänster, chefstjänster på olika nivåer eller andra typer av specialiserade tjänster med lönepåslag stärker därmed sin attraktivitet.

Långsiktiga arbetsvillkor: Högre lön och minskad arbetsbelastning

”Hur bör arbetsvillkoren se ut inom socialtjänsten för att attrahera och behålla socionomer långsiktigt?” Den frågan svarade socionomerna på i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 18–21 augusti 2017. Högre lön och minskad arbetsbelastning hade en tydlig övervikt i svaren.

Undersökningen visar tydligt att högre lön och mindre arbetsbelastning är bland de viktigaste förslagen. 60% av de tillfrågade vill ha högre lön och 40% tog upp minskad arbetsbörda.

Högre lön
En stor del av de tillfrågade vill ha högre lön. Det skall löna sig ekonomiskt att stanna kvar på arbetsplatsen. Idag byter många till andra verksamheter för att få upp sin lön. En del anser också att lönen bör jämställas med ingenjörers lönesättning. Om det finns en attraktiv lönetrappa skulle fler sikta på att göra karriär och därför stanna kvar på arbetsplatsen. Man menar också att lönen måste motsvara det ansvar och de risker en socionom tar i sitt arbete.

Mindre arbetsbelastning
Många menar att arbetsbelastningen är för stor. Man vill ha en förändring genom färre ärenden, anställa mer personal, färre klienter per tjänst. Det skulle föra med sig att man får mer tid för varje klient, men också mer tid för dokumentation och efterarbete. Man menar också att man bör minska antalet personer en socionom ska ha hand om oavsett om det gäller utredningar, verkställningar eller klienter i samtal.

Introduktion och handledning
Man önskar längre och bättre introduktion för nyanställda. Man menar också att det behövs stöd och handledning i det dagliga arbetet och att stödet bör komma från kollegor, chefer och politiker. Att få feedback och uppföljning i sitt arbete gör också att man utvecklas.

Kortare arbetstid
En återkommande synpunkt är att få kortare arbetstid, exempelvis 6 timmars arbetsdag. Man menar också att 80% arbetstid med full lön skulle ge en hanterbar arbetssituation samtidigt som man känner uppskattning för det arbete man gör. Önskemål finns också om mer flexibel arbetssituation och att exempelvis kunna arbeta hemifrån när så är möjligt.

Kompetensutveckling
Kompetensutveckling och vidareutbildning menar många måste finnas kontinuerligt. Det gör att man kan utveckla sitt arbete och göra karriär inom yrket. Även här betyder feedback och uppföljning mycket för att få den bästa fortbildningen/kompetensutvecklingen för varje enskild person.

Viktigast för långsiktiga arbetsvillkor för socionomer:
1. Högre och mer relevant lön
2. Minskad arbetsbelastning
3. Introduktion och handledning
4. Kortare arbetstid
5. Kompetensutveckling