Etikettarkiv: Arbetsbelastning

Rätt villkor nyckeln till ett närvarande ledarskap

Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Sanna Rundqvist
Bara var fjärde socionom anser att ledarskapet på deras arbetsplats är bra.
– För hög arbetsbelastning, stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, även om det förstås är sorgligt att en dryg tredjedel upplever ledarskapet som dåligt eller inte så bra. En undersökning från oss på Akademikerförbundet SSR visar att sjuttio procent av socionomerna anser att deras chef har för hög arbetsbelastning. Stora personalgrupper och en tung administrativ börda hindrar många chefer från att utöva ett nära ledarskap, säger Hanna Broberg, chefsstrateg på Akademikerförbundet SSR.
Den avgörande faktorn för att fler socionomer ska vara nöjda med ledarskapet är, enligt henne, en bra arbetssituation för chefen. En utmaning är att många chefer saknar tillräckligt mandat för att sätta löner och skapa en attraktiv lönestruktur. Hanna Broberg betonar även vikten av ett gott politiskt stöd för cheferna.

Rätt antal medarbetare per chef
– Många socionomer i socialtjänsten efterfrågar och värdesätter verkligen ett nära och stödjande ledarskap, vilket kräver rätt förutsättningar för cheferna. Annars blir det bara systemhantering och ett alltför manualbaserat arbete som inte bidrar till attraktiviteten. Rätt antal medarbetare per chef och administrativ avlastning frigör tid för chefernas kvalitativa målarbete tillsammans med sina medarbetare, säger hon.
Enligt undersökningen från Akademikerförbundet jobbar åtta av tio chefer i socialtjänsten över mellan en och två timmar per dag.
– Det har förstås en avskräckande effekt på potentiella chefer, inte minst unga som befinner sig i början av sin chefskarriär och ofta kombinerar yrket med familjebildning. Om socialtjänsten ska lyckas rekrytera chefer framöver krävs en översyn av arbetsvillkoren. Samtidigt utövas dagligen ett högkvalitativt och kvalificerat ledarskap på socialtjänster runtom i landet, trots en hög personalomsättning och en verksamhet som många gånger är både avancerad och komplex, säger Hanna Broberg.

Hur anser du att ledarskapet är på din arbetsplats?
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

8 av 10 kan tänka sig att arbeta på mindre ort

Mats Bengtsson, enhetschef på social­tjänsten i Simrishamns kommun.
Mats Bengtsson, enhetschef på social­tjänsten i Simrishamns kommun.
8 av 10 socionomerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Bra lön, rimlig arbetsbelastning, möjlighet att påverka och bra team är de viktigaste faktorerna för att öka intresset för socionomer att arbeta på mindre ort.

– Det är roligt att en så stor andel av socionomerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Bra lön rankas något högre än jag förväntade mig. Att kollegial samverkan rankas högt är positivt eftersom det ofta är naturligt i mindre kommuner med små organisationer. Men jag anser att låg personalomsättning borde rankas något högre i undersökningen, säger Mats Bengtsson, enhetschef för barn och ungdom på socialtjänsten i Simrishamns kommun.
Några av de främsta fördelarna med att arbeta som socionom på en mindre ort är, enligt Mats Bengtsson, närheten till kollegor och externa samarbetspartners. Många gånger är också avstånden till enhetschefer och socialchefer mindre.

Mer omväxlande arbete
– På mindre orter ges ofta möjlighet till att arbeta med många olika typer av ärenden. Rollen som socialsekreterare blir mer omväxlande och utvecklande när man kan arbeta utifrån ett bredare ärendeperspektiv, säger Mats Bengtsson.
Hans råd till andra mindre kommuner som vill attrahera fler socionomer är att verkligen ta hand om sin personal på olika sätt.
– Satsa på en attraktiv löneutveckling, en genomtänkt introduktion och se till att verkligen ge socionomer möjlighet att göra ett riktigt bra arbete. Tveka inte att marknadsföra hur ni tar hand om er personal och fördelarna med att arbeta på en mindre ort, säger Mats Bengtsson.

Kan du som socionom tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige? (färre än cirka 30 000 invånare)
Vilka faktorer anser du ökar intresset för en socionom att arbeta på en mindre ort?

1. Bra lön
2. Rimlig arbetsbelastning
3. Möjlighet att påverka din arbetssituation
4. Bra team/arbetskamrater
5. Bra arbetsmiljö
6. Ett bra och närmare ledarskap
7. Möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning
8. Bra balans mellan jobb och fritid
9. Bra utvecklingsmöjligheter
10. Arbetsplats nära hemmet
11. Bra introduktion för nyanställda
12. Låg personalomsättning
13. Närhet till natur/fritidsaktiviteter
14. Övrigt
Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Så kan yoga bidra i det sociala arbetet

Socionomen Linda Bröddén trivs på yogamattan. Hon menar att yogans tankar kan berika det sociala arbetet. Foto: Yogashala Stockholm
Socionomen Linda Bröddén trivs på yogamattan. Hon menar att yogans tankar kan berika det sociala arbetet. Foto: Yogashala Stockholm
Sedan Linda Bröddén började med yoga har hon blivit mindre stressad och mer närvarande i sina möten med människor. Hon tror att fler socionomer skulle ha nytta av yogan utifrån den fysiska och mentala träningen.

Linda Bröddén har för det mesta trivts som socionom, men som många andra i sin yrkeskår har hon känt av jobbets höga arbetsbelastning. Hon har kollegor som blivit sjukskrivna på grund av rådande arbetssituation. Det var mot den bakgrunden som Linda Bröddén för drygt tio år sedan bestämde sig för att försöka hitta ett sätt att förhålla sig till sin arbetssituation och livet i stort.
– Jag anmälde mig till en introduktionshelg i Ashtanga-yoga och överraskades av hur den yogan påverkade mig dels fysiskt men framförallt mentalt. Introhelgen ledde mig vidare till regelbunden träning flera dagar i veckan, säger Linda Bröddén, som idag dessutom undervisar i ashtangayoga på deltid vid sidan av socionomyrket.

Fokusträning ger bättre möten
I Ashtanga-yogan är de fysiska rörelserna synkroniserade med andningen. En bestämd blickfokusering hjälper till att behålla fokus och koncentration. En strävan i yogan är medveten närvaro, något som Linda Bröddén menar har varit betydelsefullt för henne både privat och i jobbet.
– Varje stund på mattan påminner mig om närvarons betydelse. Det blir en stund med mig själv inför dagen. Att träna på medveten närvaro har minskat min stress. Jag tror också att en medveten närvaro i mötet hjälper, och skapar förutsättningar för förtroende och tillit ur ett klientperspektiv.
Linda Bröddén har tidigare arbetat som utredare inom socialtjänst, kurator inom habilitering och arbetar nu som barnombud på en verksamhet för barn, ungdomar och familjer inom Stockholms Stadsmission. Oavsett tjänst och arbetsplats har yogans tankar varit användbara.
– Det sociala arbetet ska bygga på beprövade metoder och vetenskapliga teorier, men skulle kunna berikas ytterligare i praktiken av yogan. Inom ashtangayogans filosofi finns tankar och förhållningssätt beskrivna om hur vi kan förhålla oss till vår omgivning samt om hur vi kan förhålla oss till oss själva.

Balans för att hjälpa andra
Linda Bröddén läser gärna författaren Jon Kabat-Zinn och hon uppskattar särskilt följande citat ur hans bok Lev i nuet, lär av stunden; ”Även om du tycker att det viktigaste är att hjälpa andra, är din förmåga att göra det direkt beroende av hur balanserad du själv är. Att ta sig tid att stämma sina instrument och återställa sina energireserver kan knappast anses vara själviskt. Begåvat vore en mer passande beskrivning.”

Fördelar med ashtangayoga
• Gör kroppen starkare.
• Gör kroppen mer vig och flexibel.
• Ökar blodcirkulationen och syrehalten i blodet.
• Ger ett inre lugn.
• Rensar ut slaggprodukter från muskler och organ.
• Bygger upp immunförsvaret.
• Ökar koncentrationsförmågan.
• Ger bättre sömn.
Källa: Studion Yogashala i Stockholm

Ledarskapet viktigast för en attraktiv socionomarbetsgivare

Veronica Magnusson, ordförande i Vision och Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun.
Veronica Magnusson, ordförande i Vision och Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun.

Ett bra ledarskap, en bra löneutveckling och rimlig arbetsbelastning är de faktorer som främst kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom socialt arbete. Även kompetensutveckling och en bra arbetsmiljö rankades högt i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning mot socionomer.

– Undersökningsresultatet bekräftar de undersökningar vi gjort. Även där rankades en rimlig arbetsbelastning och ett professionellt ledarskap högt. Goda förutsättningar för att göra ett bra jobb var en viktig faktor i flera av våra undersökningar, men framgår inte lika tydligt i denna undersökning. Däremot framgår det tydligt att rimlig arbetsbelastning är mycket viktigt för många, säger Veronica Magnusson, ordförande i Vision.
Hon betraktar mer tid för socialt arbete som en av de mest avgörande faktorerna för en arbetsgivares attraktivitet. I Framtidens Karriär – Socionoms undersökning ansåg 53 procent att det är en viktig faktor.

Underskatta inte ledarskapet
– Undersökningsresultatet ger en tydlig signal om hur viktigt ledarskapet är, det bör inte underskattas i verksamheter där det förekommer myndighetsutövning. För en arbetsgivare som vill stärka sin attraktivitet är det därför ofta avgörande att ge cheferna så goda förutsättningar som möjligt.
Hennes råd till arbetsgivare som vill behålla och attrahera socionomer är att ha en löpande dialog med fackliga organisationer kring vilka attraktivitetshöjande faktorer som är mest relevanta att jobba med.
– Vi vet av erfarenhet att det är betydelsefullt för många socionomer att känna sig sedda och bekräftade på jobbet. Att satsa på en genomtänkt introduktion och individuellt utformad kompetensutveckling är exempel på två bra investeringar för arbetsgivare, liksom att ge medarbetarna tid för återhämtning och reflektion, säger Veronica Magnusson.

Premiera erfarna medarbetare
– Undersökningsresultatet känns definitivt rimligt. Det som saknas är storleken på arbetsgruppen, ofta har chefer stora grupper att arbetsleda inom framförallt individ- och familjeomsorgen. Små arbetsgrupper möjliggör ett närvarande ledarskap som efterfrågas av många, säger Per Sandberg, förvaltningschef för arbete och välfärd i Växjö kommun och styrelseledamot i Sveriges Socialchefer.
Han understryker vikten av att se och vårda organisationens befintliga medarbetare och tillägger att fokus ofta hamnar på att attrahera nya medarbetare. Det gör att de befintliga medarbetarna ibland glöms bort.
– Erfarna medarbetare som funnits med länge i organisationen är en mycket viktig resurs som behöver vårdas. Det gäller även lönemässigt, självklart är det positivt att ingångslönerna har gått upp på senare år, men det tydliggör också vikten av att det ska synas i även i lönekuvertet om man är en erfaren socionom, säger Per Sandberg.

Välfärdsteknik och digitalisering
I undersökningen ansåg endast 19 procent av socionomerna att arbetsgivares attraktivitet stärks om de ligger långt fram med digitalisering. Per Sandberg anser däremot att det är en nyckelfaktor för att rekrytera socionomer, såväl idag som i framtiden.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare inom socialt arbete?

Långsiktig lönestruktur och administrativ avlastning

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Högre och mer relevant lön, minskad arbetsbelastning samt tillgång till introduktion och handledning är de tre viktigaste faktorerna för att attrahera och behålla socionomer långsiktigt. Både Markus Furuberg, Akademikerförbundet SSR och John Johansson, socialnämnden öster i Örebro kommun instämmer.

– Att lön, arbetsbelastning, introduktion och handledning, kortare arbetstid samt kompetensutveckling toppar listan över faktorer som bidrar till en arbetsgivares långsiktiga attraktivitet är inte förvånande. Resultatet överensstämmer med vår syn på saken, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.
Han betonar vikten av att socionomer ska kunna göra karriär inom yrket, gärna utan att nödvändigtvis behöva byta arbetsgivare. Samtidigt betraktar han lönefrågan som den absolut mest avgörande för socionomarbetsgivarnas långsiktiga attraktivitet.

Attraktiv lönestruktur
– Det är självklart positivt att ingångslönerna för socionomer har ökat, men det saknas fortfarande en ordentlig lönespridning. En socionom med mångårig yrkeserfarenhet har sällan en särskilt mycket högre lön än en nyutexaminerad. Det måste bli möjligt för fler socionomer att söka specialistsocionomtjänster eller på andra sätt göra karriär, säger Markus Furuberg.
– Om arbetsgivarna kommer tillrätta med lönefrågan och erbjuder en attraktiv lönestruktur genom hela socionomens yrkesliv så kan det ha effekt även på arbetsbelastningen, tillgång till kompetensutveckling och flera andra parametrar som socionomerna anser vara viktiga för attraktiviteten. En rimlig lönestruktur och utökade möjligheter till lönekarriär kan minska personalomsättningen, vilket i sin tur ger en ökad stabilitet som skapar förutsättningar för en långsiktig kompetensutvecklingsplan, säger Markus Furuberg.

John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun. Foto: Andreas Lundgren
Konsekventa politiska satsningar
– Undersökningsresultatet överensstämmer med min bild av vilka faktorer som får socionomer att trivas och vilja stanna kvar långsiktigt hos en arbetsgivare, säger John Johansson, ordförande i socialnämnden öster i Örebro kommun.
Han betraktar politisk vilja och konsekventa politiska satsningar på socialsekreterarnas arbetsmiljö som en förutsättning för att socialtjänsten ska vara en attraktiv arbetsgivare för socionomer, även på lång sikt.
– Vi erbjuder bland annat timanställning för socionomstudenter som går sista terminen på utbildningen. Vi har även startat en filial till socialkontoret i ett av kommunens mest utsatta bostadsområden. De socionomer som väljer att arbeta där erbjuds ett lönepåslag, vilket minskar personalomsättningen. Ytterligare en åtgärd är att vi erbjuder ett månatligt lönepåslag till socionomer som väljer att arbeta i de verksamheter dit vi haft svårast att rekrytera, säger John Johansson.

Råd för att långsiktigt attrahera och behålla socionomer
• Erbjud en långsiktig lönestruktur. En attraktiv löneutveckling och god lönespridning är nödvändigt, inte minst för att behålla erfarna socionomer. Det ska löna sig att axla mer ansvar eller att ha samlat på sig mycket yrkeserfarenhet. En lönetrappa är ett exempel på sätt att säkerställa att löneutvecklingen bland erfarna socionomer inte stagnerar.

• Anställ administratörer och transportörer. Minskad arbetsbelastning står högt på önskelistan för många socionomer. Det är därför i allmänhet en mycket god investering, såväl rent ekonomiskt som arbetsmiljömässigt, att anställa administratörer och transportörer som kan avlasta, så att socionomerna kan fokusera mer på klientkontakt.

• Inrätta karriärtjänster. Ett incitament för att få socionomer att vilja stanna är förstås möjligheten att göra karriär. Arbetsgivare som erbjuder specialistsocionomtjänster, chefstjänster på olika nivåer eller andra typer av specialiserade tjänster med lönepåslag stärker därmed sin attraktivitet.

Långsiktiga arbetsvillkor: Högre lön och minskad arbetsbelastning

”Hur bör arbetsvillkoren se ut inom socialtjänsten för att attrahera och behålla socionomer långsiktigt?” Den frågan svarade socionomerna på i Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 18–21 augusti 2017. Högre lön och minskad arbetsbelastning hade en tydlig övervikt i svaren.

Undersökningen visar tydligt att högre lön och mindre arbetsbelastning är bland de viktigaste förslagen. 60% av de tillfrågade vill ha högre lön och 40% tog upp minskad arbetsbörda.

Högre lön
En stor del av de tillfrågade vill ha högre lön. Det skall löna sig ekonomiskt att stanna kvar på arbetsplatsen. Idag byter många till andra verksamheter för att få upp sin lön. En del anser också att lönen bör jämställas med ingenjörers lönesättning. Om det finns en attraktiv lönetrappa skulle fler sikta på att göra karriär och därför stanna kvar på arbetsplatsen. Man menar också att lönen måste motsvara det ansvar och de risker en socionom tar i sitt arbete.

Mindre arbetsbelastning
Många menar att arbetsbelastningen är för stor. Man vill ha en förändring genom färre ärenden, anställa mer personal, färre klienter per tjänst. Det skulle föra med sig att man får mer tid för varje klient, men också mer tid för dokumentation och efterarbete. Man menar också att man bör minska antalet personer en socionom ska ha hand om oavsett om det gäller utredningar, verkställningar eller klienter i samtal.

Introduktion och handledning
Man önskar längre och bättre introduktion för nyanställda. Man menar också att det behövs stöd och handledning i det dagliga arbetet och att stödet bör komma från kollegor, chefer och politiker. Att få feedback och uppföljning i sitt arbete gör också att man utvecklas.

Kortare arbetstid
En återkommande synpunkt är att få kortare arbetstid, exempelvis 6 timmars arbetsdag. Man menar också att 80% arbetstid med full lön skulle ge en hanterbar arbetssituation samtidigt som man känner uppskattning för det arbete man gör. Önskemål finns också om mer flexibel arbetssituation och att exempelvis kunna arbeta hemifrån när så är möjligt.

Kompetensutveckling
Kompetensutveckling och vidareutbildning menar många måste finnas kontinuerligt. Det gör att man kan utveckla sitt arbete och göra karriär inom yrket. Även här betyder feedback och uppföljning mycket för att få den bästa fortbildningen/kompetensutvecklingen för varje enskild person.

Viktigast för långsiktiga arbetsvillkor för socionomer:
1. Högre och mer relevant lön
2. Minskad arbetsbelastning
3. Introduktion och handledning
4. Kortare arbetstid
5. Kompetensutveckling