fbpx

Utrymme för tolkningar när barnkonventionen tillämpas

Text: Annika Wihlborg

Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet.
Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet.
Den 1 januari 2020 inkorporerades barnkonventionen i svensk lag. Tanken är förstås att barnkonventionen ska vara vägledande i social­tjänstens arbete med barn och unga, men eftersom det är en målinriktad konvention med utrymme för tolkningar tvingas socialsekreterare ofta till komplexa bedömningar och avvägningar.

– Av barnkonventionens artiklar framgår inte exakt hur de ska tillämpas. Många av artiklarna uttrycker också snarare mål och ambitioner för barns livsvillkor. Det är ännu för tidigt att dra några slutsatser av hur barnkonventionen påverkat socialtjänstens arbete och ännu har inte kommit några tydliggörande avgöranden från domstolar som ger tydlig ledning, säger Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum vid Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat som jurist inom socialförvaltning och är medförfattare till boken ”Barnkonventionen i praktiken – utmaningar och möjligheter”, som släpps i augusti 2020.

Saknas besked
Hon betonar att arbetet med att inkorporera barnkonventionen i svensk lag definitivt bidragit till att öka fokus på barns livsvillkor. Barnkonventionen har funnits i drygt trettio år och förhandlades fram för att gälla i hela världen.
– Det är tydligt att barnkonventionen ska tillämpas i det sociala arbetet men hur den nu som svensk lag ska tolkas och tillämpas har i hög grad lämnats till socialsekreterare att avgöra. Det saknas idag tydliga besked om vad barns rättigheter ska få kosta i såväl ekonomiska som andra termer. Det är därför viktigt att klargöra hur socialtjänsten bör tolka och tillämpa konventionen i sitt arbete, säger Pernilla Leviner.
Ett exempel på en avvägning som socialsekreterare kan ställas inför när barnkonventionen ska tolkas i förhållande till andra lagar är huruvida barn till föräldrar som vistas utan tillstånd i Sverige har rätt till ekonomiskt bistånd. I det fallet motsäger barnkonventionen och praxis från Högsta förvaltningsdomstolen varandra.

Det saknas idag tydliga besked om vad barns rättigheter ska få kosta i såväl ekonomiska som andra termer.

Påverkar framtida rättspraxis
Ett råd till socionomer som arbetar med barn och unga är att verkligen läsa och sätta sig in i barnkonventionens innebörd. Var beredd att uppdatera din kompetens kring hur man kan resonera om och implementera barnkonventionen i det sociala arbetet.
Pernilla Leviner tror att barnkonventionen kommer att påverka rätts­tillämpningen framöver.
– I vilken utsträckning beror på hur socialtjänsten väljer att ta sig an konventionen och hur de väljer att betrakta barns rättigheter. Socialtjänsten har definitivt ett viktigt ansvar i att implementera barnkonventionen i praktiken, men det är inte enkelt. Här behövs modiga socialsekreterare som vågar bana ny väg, avslutar hon.

Publicerad: 16 september, 2020