Sjukvårdskuratorns komplexa yrkesroll kartlagd
Det är Elisabet Sernbo, filosofie doktor i socialt arbete på Göteborgs universitet, som står bakom avhandlingen ”Med avstegen som arbetsplats – En etnografisk studie av hälso- och sjukvårdskuratorns arbete”.
– Kuratorer inom hälso- och sjukvården ger patienter som genomgår behandling råd, stöd och hjälp. Trots att kuratorsyrket funnits i drygt 100 år finns lite forskning om hur deras arbetsvardag ser ut. Sjukvårdskuratorer har ett mångfacetterat arbete där de förväntas stå på patientens sida, men också underlätta yrkesutövningen för sjukvårdens övriga professioner samt underlätta för den sjukvårdande organisationen, säger Elisabet Sernbo.
Tar bort grus i maskineriet
Hon kan konstatera att sjukvårdskuratorn i mångt och mycket har en underlättande funktion; de förväntas på olika sätt ta bort grus i maskineriet. När det uppstår konflikter mellan olika intressenter hanterar kuratorn det genom att bygga relationer med parterna.
För sjukvårdskuratorer, som hanterar allt från patienters svårigheter med kriser, ekonomi och boendefrågor, till personalkonflikter och organisatoriska hinder, kan det ibland uppstå konflikter mellan de olika lojaliteter de förväntas ha i sin yrkesroll. Det kan exempelvis uppfattas som motsägelsefullt att både stå på patientens sida och samtidigt underlätta arbetet för sjukvårdens övriga professioner.
Påverkar patienter och kollegor
Elisabet Sernbos studie visar att många sjukvårdskuratorer lägger mycket tid på att etablera och underhålla sociala relationer med andra professioner och socionomer för att kunna hänvisa vidare patienter som exempelvis har ekonomiska problem.
– Det faktum att det finns väldigt lite forskning om sjukvårdskuratorns arbetsvardag har bidragit till att deras yrke kan uppfattas som luddigt eller spretigt. Min studie visar att sjukvårdskuratorns arbete påverkar såväl patienter som kollegor i sjukvården och hela sjukvårdsorganisationen. Man bör därför inte underskatta effekten av sjukvårdskuratorns arbete, säger hon.
