Att lyfta fram barnens perspektiv vid placering i skyddade boenden är angeläget av flera anledningar, inte minst för att kunna ge barnet förutsättningar att bearbeta sina våldsupplevelser och möjlighet att återgå till en trygg vardag.
– Vi bedriver skyddat boende med barnrättsperspektiv i Göteborg, som är en del i Bris och Sveriges Stadsmissioners samarbetsprojekt ”Barns rätt i skyddat boende”. Där genomgår barnen samma kartläggning av våldsutsatthet, behov av insatser och skyddsbehov som sina placerade mödrar. Vi använder samma evidensbaserade riskbedömningsverktyg på såväl mödrarna som barnen, säger Catarina Berndtsson, chef för skyddade boenden på Göteborgs Stadsmission.
Insatsbeslut även för barnen
På Stadsmissionens skyddade boende finns en särskild barnpedagog som kontinuerligt informerar barnen och arbetar aktivt för att stärka deras delaktighet i situationen.
– Vi är särskilt noga med att barnen delges och tar till sig information i samband med in- och utflyttning. Mamman eller dess handläggare avgör när insatsen ska avbrytas. Så länge det inte finns någon beslutad insats med fokus på barnet så är det inte barnets behov av skydd och stöd som avgör exempelvis hur lång vistelsen på ett skyddat boende ska bli, säger Catarina Berndtsson.
– Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås får konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa. Grunden till att förändra situationen och stärka barnrättsperspektivet på fler skyddade boenden är att fatta separata insatsbeslut för barnen. Med en insats kommer också ett uppföljningsansvar från socialtjänstens sida. Utan konkreta insatser riskerar barnens perspektiv att hamna i skymundan, säger Catarina Berndtsson.
”Barn på skyddade boenden har ofta levt med våld under lång tid, vilket förstås ger konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa.”
Placera barn utan samtycke
I somras kom promemorian ”Stärkt barnrättsperspektiv i skyddat boende”, där Socialdepartementet föreslår att socialnämnden ska få en ny befogenhet att omedelbart kunna placera ett barn i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare, även om det saknas samtycke från den andra vårdnadshavaren. Promemorian kompletterar betänkandet ”Ett fönster av möjligheter – stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende”.
– Promemorian fokuserar även på stärkt sekretess och dessa barns möjlighet till skolgång. Promemorian överensstämmer i stora drag med de förändringar vi anser behövs. Samtidigt är det viktigt att inte ha för korta beslutsprocesser, det skapar otrygghet och oförutsägbarhet för barnet. Här behöver man ta avstamp i vad forskningen säger om barn och traumasamtal. För att kunna påbörja traumasamtal krävs en viss långsiktig förutsägbarhet, säger Catarina Berndtsson.