Vidareutbildning efterfrågat bland socionomer
– En anledning till att intresset för vidareutbildning är högt kan vara att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Det kan göra att socionomer upplever att de behöver fördjupa sig inom de verksamhetsområden de valt, säger Lii Drobus, själv socionom och tidigare socialsekreterare. Nu arbetar hon centralt på socialförvaltningen i Stockholms stad som projektledare för en satsning som ska förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
Lii Drobus menar att när socionomer kommer ut i yrkeslivet är fortbildning och vidareutbildning ofta nödvändig, exempelvis inom barn och unga, stöd till funktionsnedsatta, missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och äldreomsorg. Inom många områden krävs det kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra olika uppdrag.
Speglar yrkets bredd
– Att socionomerna som deltog i undersökningen vill vidareutbilda sig inom så många och vitt skilda områden speglar verkligen yrkets bredd. Några av de områden som listas i undersökningen borde det finnas mer av i socionomers grundutbildning, exempelvis dokumentation och utrednings- och bedömningsarbete, säger Lii Drobus.
Hur fortbildning och kompetensutveckling bäst kan genomföras kan variera. Det kan handla om kompetensutveckling på såväl individuell nivå som på gruppnivå. Att ytterst ha fokus på att kunna erbjuda verksamhet med bra kvalitet, som svarar mot medborgares behov, kan vara en värdefull kompass för att identifiera kompetensutvecklingsbehov, säger Lii Drobus.
Brukardelaktighet viktigt
– I Stockholms handlingsplan är brukardelaktighet en av tretton särskilt viktiga frågor. Det är också ett område som verksamheter ofta vill kunna mer om och utveckla sina arbetsmetoder inom. Frågan om brukardelaktighet är också viktig när det gäller behov av fortbildning och kompetensutveckling. Inte minst kunskaper och metoder om hur brukardelaktighet kan vävas in i verksamheters utvecklingsarbete, säger Lii Drobus.
41 procent av socionomerna vill vidareutbilda sig inom samtalsmetodik. Enligt Lii Drobus kan det bero på att samtalsmetodik är ett fundamentalt redskap, oavsett vad man arbetar med i socialtjänsten eller äldreomsorgen.
– Socialtjänsten verkar i ett föränderligt sammanhang. Nya forskningsrön och nya frågor innebär ofta att socionomer efterfrågar kontinuerlig vidareutbildning, avslutar Lii Drobus.
1 Psykisk ohälsa
2 Samtalsmetodik
3 Psykoterapi
4 Ledarskap och projektledning
5 Socialrätt/juridik
6 Socialt behandlingsarbete
7 Våld i nära relationer
8 Kvalitetsutveckling
9 Utrednings- och bedömningsarbete
10 Sexologi
11 Etik
12 Beroendevård
13 Myndighetsutövning
14 Barnrätt
15 Skolsocialt arbete
16 Barn- och ungdomsvård
17 Funktionsnedsättningsfrågor
18 Handläggning och dokumentation
19 Migrationsfrågor
20 Kriminalvård
21 Socialpedagogik
22 Äldrefrågor
23 Tvångslagstiftning
24 Diskrimineringsfrågor
25 Annat område*
* I annat område nämns diakoni, välfärdsteknik, palliation, handledning, gruppsykologi och teamutveckling, konflikthantering, gruppterapi, anhörigstöd, socialt arbete på strukturell nivå, meditation, bildterapi, yoga och existentiell hälsa.
