Etikettarkiv: Utveckling

Signs of Safety för barn och familjer – grundsten på FAM-huset

Elinor Sjölin, utrednings och behandlingsansvarig, Deni Molin, verksamhetschef och Therese Klarström, biträdande verksamhetschef på FAM-huset.
Elinor Sjölin, utrednings och behandlingsansvarig, Deni Molin, verksamhetschef och Therese Klarström, biträdande verksamhetschef på FAM-huset.

På FAM-huset kombineras lång erfarenhet och gedigen kunskap med moderna förhållningssätt som Signs of Safety.
– Modellen sätter fokus på att lyfta det positiva och bidrar till att vi får återkoppling och bekräftelse på att vårt arbete för barnen och deras familjer verkligen gör skillnad, säger Deni Molin, verksamhetschef.

Många socionomer brinner för att arbeta med familjer och ha ett tydligt barnperspektiv. På FAM-huset, där all verksamhet är samlad under ett och samma tak, går utredning och behandling hand i hand.
– Att ha sin arbetsplats i samma hus som behandlingshemmet innebär att vi dagligen kan se och följa hur vårt arbete gör konkret skillnad för barnen och familjerna vi möter. Det gör att vi känner en stor meningsfullhet i vårt arbete, säger Elinor Sjölin, arbetsledare med ansvar för utredning och behandling på FAM-huset.
Hon får medhåll av Deni Molin som berättar att utredningarna bedrivs i enlighet med BBIC metoden och syftar till att besvara socialtjänstens frågeställningar.
– Några av skillnaderna jämfört med en traditionell socialsekreterartjänst är att du möter familjen du utreder kontinuerligt och får en djupare inblick i familjens vardag. Risk och skyddsfaktorer observeras, dokumenteras och analyseras för att sedan återges fortlöpande till familjen vilket många gånger sätter igång positiva förändringsprocesser hos den enskilde.

Klicka här för mer information om FAM-huset HVB

Signs of Safety
Alla insatser som FAM-huset erbjuder bygger på evidensbaserad praktik. För tre år sedan började Signs of Safety-förhållningssätt att implementeras i verksamheten. Med barnen i fokus skapas åtgärder som alla involverade ska känna till och gemensamt verka för barnets trygghet. Från föräldrarna till lärare, släktingar, vänner och olika myndighetspersoner.
– Signs of Safety handlar om att hitta befintliga styrkor och resurser för att i nästa steg hjälpa familjerna att själva utveckla dessa vidare. Nätverket runt barnen byggs in som en viktig del i arbetet där syftet är att forma en säkrare och tryggare vardagsmiljö för barnet, utan omplacering, förklarar Elinor.
Deni påpekar att Signs of Safety skapar tydlighet – för alla parter.
– Resultaten är framförallt enkla att återge till föräldern som på så vis får en större förståelse för sin situation och vad den behöver jobba med.

Ständig utveckling
Ständig utveckling är en viktig ledstjärna för hela verksamheten.
– Vi behöver utvecklas kontinuerligt för att upprätthålla en hög kvalitet och satsar både på interna och externa utbildningar för att vara uppdaterade inom de senaste utrednings- och behandlingsmetoderna, säger Deni som berättar att alla anställda får ett gediget utbildningspaket och goda utvecklingsmöjligheter.
– På FAM-huset finns många medarbetare som sitter på en gedigen kunskap och erfarenhet som de delar med sig av i verksamheten samtidigt som vi välkomnar nyblivna socionomer som bidrar med nya idéer och den senaste forskningen. Jag ser på FAM-huset som en prestigelös och modern arbetsplats där evidensbaserade metoder kombineras med en stor dos medmänsklighet och empati.
Elinor, som är inne på sitt tionde år som anställd på FAM-huset, kan varmt rekommendera andra socionomer att följa hennes exempel.
– Vi är en bra arbetsgrupp som har en gedigen grund med tydliga rutiner och arbetssätt att stå på samtidigt som det finns en framåtanda och öppenhet för nya rön. Jag uppskattar också den stora flexibiliteten i arbetet och möjligheten att arbeta nära barnen och deras föräldrar varje dag.

Klicka här för mer information om FAM-huset HVB

FAM-huset – Frälsningsarmén

• FAM-huset är en del av Frälsningsarméns sociala arbete och har bedrivits som mödrahem sedan 1943 och som HVB-hem sedan 1991.
• Målgruppen är föräldrar med barn upp till 13 år och gravida kvinnor.
• Verksamheten med totalt 16 platser arbetar på uppdrag av socialtjänsten med IVO som tillsynsmyndighet,
• Verksamheten bedriver även öppenvård på uppdrag av socialtjänsten.
• Gästerna bor i lägenheter belägna i samma fastighet som allmänna utrymmen och personalrum.

www.fralsningsarmen.se/fam-huset

www.fralsningsarmen.se

Katalysator för socialtjänstens digitalisering

Foto: Shutterstock

E-tjänster och ett digitalt arbetssätt gör socialtjänsten mer tillgänglig för brukarna. När möten som tidigare var fysiska istället kan digitaliseras möjliggörs även ett effektivare och mer flexibelt arbetssätt för socialsekreterarna. Samtidigt är det viktigt att fortsätta värna om det fysiska mötet när det behövs.

Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.
Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

– Digitaliseringsutvecklingen är helt nödvändig för att socialtjänsten även i framtiden ska kunna leverera utifrån vårt välfärdsuppdrag. Potentialen i att digitalisera och därmed även effektivisera ärendehanteringsprocessen är stor. Inom socialtjänsten har man länge talat om att öka digitaliseringstakten. Coronapandemin har verkligen fungerat som en katalysator för den utvecklingen, säger Annica Blomsten, socialchef i Norrtälje kommun.

”Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt.”

Inte längre normen
I samband med pandemin har Norrtälje kommun bland annat lanserat flera nya e-tjänster som underlättar för såväl olika professioner som privatpersoner att göra digitala anmälningar och ansökningar.
– Ytterligare en stor förändring är att en betydligt större andel av våra brukarmöten numera genomförs per telefon eller via video. Tidigare var fysiska möten normen, medan vi nu noga avväger vilka möten som istället kan genomföras digitalt. Det spar tid för såväl socialsekreterarna som brukarna, säger Annica Blomsten.
Hon är övertygad om att den ökade digitalisering som introducerats i samband med coronapandemin kommer att ge bestående avtryck i socialtjänstens arbete.
– Det är viktigt att kunna erbjuda fysiska möten när det behövs. Det första mötet med en brukare bör genomföras fysiskt. Ett fysiskt första möte är viktigt för att etablera relationer och förtroende mellan socialtjänsten och brukaren, säger Annica Blomsten.

Psykisk ohälsa – en stor folkhälsoutmaning

Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
– Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Idag är det viktigare att vara stark i kroppen än i knoppen, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting.

Enligt en ny undersökning från Framtidens Karriär – Socionom anser 89 procent av socionomerna att den psykiska ohälsan har ökat de senaste åren. Något som till del bekräftas av statistik från Socialstyrelsen som visar att ångest och depression ökat ganska kraftigt medan allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom ligger på en jämn nivå.
– Vi kan inte vara helt säkra på att ökningen enbart speglar hur det ser ut i samhället. Den kan även bero på bättre registerföring eller att vi har blivit mer benägna att kalla saker för depression eller ångest, där vi förr kanske sa ont i magen. Det finns flera kringliggande faktorer som gör att siffrorna kanske inte till fullo betyder att befolkningen mår sämre, säger Ing-Marie Wieselgren.
Klart är dock att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det är också allt fler, inte minst kvinnor, som upplever stress.

Individualistiskt samhälle
– Vi har en pressad arbetsmarknad med allt mindre marginaler. Detta märker inte minst socionomerna, som ser det hos sina klienter men även inom den egna yrkesgruppen. Jämfört med för 20 år sedan är det betydligt fler socionomer som är sjukskrivna på grund av utmattningsdepressioner.
Under de senaste åren har samhället också blivit allt mer individualistiskt, där olika tillkortakommanden läggs på individen.
– När jag var ung och vi i min generation inte mådde bra sökte vi felen hos samhället och skulle ut och göra revolution. Men idag tänker ungdomar att ”det är nog fel på mig, jag kanske är sjuk, har en diagnos och behöver hjälp”. Risken är att vad som egentligen är normala livsreaktioner blir medikaliserade. Om man mår dåligt som en reaktion på det rådande samhällsklimatet betyder det inte att det är en sjukdom.

Hälsofrämjande samhälle
Varför fler unga mår dåligt är, enligt Ing-Marie Wieselgren, inte lätt att svara på. Enligt de rapporter som finns är det svårt att urskilja konkreta orsaker.
– Många, både ungdomar och äldre, säger att de inte blir sedda och känner sig ensamma, även om de befinner sig bland en massa människor. Vi behöver tillsammans fundera över hur vi skapar ett samhälle som bättre främjar psykisk hälsa. Det handlar om allt från samtalsklimat, utfall, hot och elaka saker i media till att kunna se och möta varandra.

Brett anslag
SKL har valt ett brett angreppssätt på psykisk ohälsa. Mycket görs, och har redan gjorts, för att möta den negativa utvecklingen. Både kommuner och regioner jobbar med olika initiativ, men förutsättningarna är olika och mer insatser behövs.
– Psykisk ohälsa är ett av de största samhällsproblem vi har just nu. Dels för att det innebär ett stort lidande för människor, dels för att det är de människor vi verkligen behöver, medarbetarna inom vård och omsorg, som vi riskerar att slita ut. Sverige har redan bra program när det gäller kroppslig hälsa. Nu behöver vi rusta individerna även för psykisk hälsa, fastslår Ing-Marie Wieselgren.

Råd till dig som möter personer med psykisk ohälsa:
• Fundera över orsakerna. Är detta mer ett uttryck för hur personen har det? Kanske är det bara en individ som har svårt att klara starka känslor och en tuff situation? Viktigt att inte göra sjukdom av allt.
• Var lyhörd för de individer som verkligen har allvarliga problem, och se till att de kommer vidare till sjukvården.
• För barn och ungdomar är det extra viktigt att psykisk ohälsa identifieras tidigt. Då finns också möjlighet till tidig diagnos och behandling som kan förhindra att tillståndet blir långvarigt och socialt handikappande.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den …

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Kompetensutveckling nödvändig för socionomer

Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Eftersom socionomutbildningen är en generalistutbildning upplever många socionomer ett stort behov av att dels fördjupa sig inom den yrkesinriktning man valt och dels kontinuerligt kompetensutveckla sig för att hålla sig uppdaterad i det föränderliga sociala arbetet.

Nästan alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling.
– Socionomer gör ofta en horisontell karriär och provar på olika arbetsgivare för att bredda sin kompetens, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Samtalsmetodik
Samtalsmetodik, psykisk ohälsa, psykoterapi och socialrätt är de områden flest socionomer helst vill vidareutbilda sig inom.
– Att samtalsmetodik rankas högt är inte konstigt med tanke på att professionella samtal är en så viktig del av många socionomers arbete. Med tanke på att de flesta socionomer möter psykisk ohälsa i någon form så är det logiskt att många vill stärka sin kompetens på det området. Det förvånar mig att digitalisering och välfärdsteknik rankas relativt lågt, eftersom det är ett område där mer kompetens kommer att behövas framöver, säger Josefine Johansson.

Specialistutbildningar på ett år
81 procent av socionomerna anser att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på ett år inom olika områden.
– Det är positivt, vi ser gärna att det finns tydligare möjligheter till specialisering för socionomer. I dagsläget erbjuds ofta enstaka universitetskurser, men nationellt reglerade specialistutbildningar kan bli ett tydligare kvitto på den kompetens man faktiskt tillgodogör sig. Det underlättar i sin tur för arbetsgivare att erbjuda konkreta utvecklingsvägar för den som gått en specifik specialistutbildning. Nationellt reglerade specialistutbildningar kan också bidra till att höja kvaliteten på det sociala arbetet, säger Josefine Johansson.

Myndighetsutövning och juridik
– Det förvånar inte att merparten av alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och det är naturligt att man vill förkovra sig i det område man arbetar inom, säger Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad och doktor i socialt arbete.
– Samtalet ligger till grund för i stort sett allt socionomarbete. Däremot är det överraskande att psykoterapi rankas så högt. Jag betraktar psykoterapeut som ett annat yrke än socionom. Myndighetsutövning borde istället rankas högre. Juridik är en viktig del av arbetet, inte minst för socionomer i myndighetsutövande positioner. Samhällets tolkning av lagar förändras ständigt, och socionomer vill förstås känna sig säkra på den juridiska delen av sin yrkesutövning, säger Camilla Blomqvist.

Välkomnar specialistutbildningar
Hon anser också att nationellt reglerade specialistutbildningar för socionomer är en god idé. Några tänkbara inriktningar skulle kunna vara myndighetsutövning, ledarskap och avancerat behandlingsarbete.
– Ettåriga specialistutbildningar kan vara ett systematiskt och enhetligt sätt att erbjuda fördjupning och karriärmässig specialisering för socionomer. Jag välkomnar ett nationellt och strategiskt tänk kring detta, ungefär som specialistutbildningar för sjuksköterskor eller rektorsutbildningar, avslutar Camilla Blomqvist.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson

Är vidareutbildning viktigt för dig som socionom i din yrkesutveckling?

Anser du att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på 1 år för socionomer inom olika områden?

Hur långa vidareutbildningar skulle du helst vilja gå? Ange gärna flera. Vidareutbildningar som sträcker sig över...

Vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera.

1. Samtalsmetodik
2. Psykisk ohälsa
3. Psykoterapi
4. Socialrätt/juridik
5. Våld i nära relationer
6. Socialt behandlingsarbete
7. Ledarskap och projektledning
8. Utrednings- och bedömningsarbete
9. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
10. Handledning
11. Hedersrelaterat våld
12. Kvalitetsutveckling
13. Kuratorsutbildning (inom hälso- och sjukvård)
14. Myndighetsutövning
15. Barn- och ungdomsvård
16. Sexologi
17. Skolsocialt arbete
18. Barnrätt
19. Beroendevård
20. Etik
21. Migrationsfrågor
22. Kriminalvård
23. Välfärdsteknik/digitalisering
24. Fysiska funktionsnedsättningar
25. Äldrefrågor
26. Diakoni/socialt arbete inom kyrklig verksamhet

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

IFO i Svalöv – liten verksamhet med stora möjligheter

Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Kerstin Brofall, socialsekreterare och Beris Sabotic, arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv. Foto: Boris Grimbäck
Efter 14 år som socialsekreterare i en större verksamhet sökte sig Kerstin Brofall till individ- och familjeomsorgen i Svalöv. Ett beslut hon inte har ångrat.
– Här finns en väl strukturerad verksamhet med goda utvecklingsmöjligheter för alla medarbetare, oavsett bakgrund och tidigare erfarenhet.

Att arbeta som socialsekreterare på en liten ort har enligt Kerstin Brofall sina fördelar. Förutom närhet till kollegor och andra aktörer gånger är avstånden till enhetschefer och socialchefer kortare. På mindre orter ges ofta även möjlighet till att arbeta bredare.
– En viktig anledning till att jag bytte arbetsplats efter så många år var att jag ville utvecklas och få användning för hela mitt kunskapsregister som socionom. Det är förhoppningar som infriats med råge.
Kollegan Beris Sabotic nickar instämmande. För lite drygt två år sedan började han som arbetsmarknadskonsult på IFO i Svalöv.
– Jag är statsvetare i grunden och arbetade tidigare som handläggare på Arbetsförmedlingen. Som arbetsmarknadskonsulent är mina främsta uppgifter att stötta långtidsarbetslösa individer till att gå ut i en sysselsättning. Min roll är att vara med i hela processen, från det första kartläggningssamtalet till att individen förhoppningsvis inte bara får, utan även behåller, ett arbete.

Långsiktighet
En viktig framgångsfaktor bakom IFO:s arbete med välfärd, integration och arbete är att verksamheten strävar efter att alltid ligga steget före.
– Istället för att släcka bränder försöker vi tänka framåt och skapa långsiktighet, ett tankesätt som genomsyrar hela organisationen. En annan framgångsfaktor är att vi är ett multikompetent team med flera olika yrkeskategorier representerade under samma tak, säger Beris.
Både Beris och Kerstin kan varmt rekommendera IFO i Svalöv som arbetsplats.
– På min enhet, ekonomiskt bistånd, finns goda utvecklingsmöjligheter och modiga handläggare som tycker om människor och sina jobb och därför stannar kvar i verksamheten. Visst har vi våra utmaningar men det är också de som gör att vi hela tiden utvecklas, konstaterar Kerstin.
Beris flikar in att han efter bara 2,5 år i verksamheten redan fått gå flera ledarutbildningar.
– I januari börjar jag en längre chefsutbildning. Här finns verkligen alla möjligheter till både personlig och yrkes­mässig utveckling.

Läs mer om omsorg och stöd i Svalövs kommun. Vi människor kan behöva hjälp och stöd av olika slag – hela livet eller bara vid något tillfälle.

Individ- och familjeomsorgen, Svalövs kommun
Svalövs kommun – med ett strategiskt läge inom familjen Helsingborg – erbjuder närhet, optimism och ett gynnsamt klimat för arbete och liv, samt goda förutsättningar för ett dynamiskt företagande. Bra kommunikationer gör det lätt att arbetspendla. Här bor drygt 14 000 invånare.

Individ- och familjeomsorgen
Svalövs kommun
268 80 Svalöv
Tel: 0418-47 50 00
www.svalov.se

Linköpings Stadsmission – en plats att utvecklas och utmanas på

Caroline Stridh, projektledare och Caroline Karlsson, enhetschef på Linköpings Stadsmission.
Caroline Stridh, projektledare och Caroline Karlsson, enhetschef på Linköpings Stadsmission.
– Vill man jobba med idéburen välfärd där värdegrunden är ledande för det sociala arbetet är stadsmissionerna i Sverige helt rätt arbetsplats. Här ges stora möjligheter till att både utvecklas och utmanas i sin yrkesroll, säger Caroline Karlsson, enhetschef på Linköpings Stadsmission.

Det har gått 13 år sedan Caroline Karlsson började arbeta på Linköpings Stadsmission parallellt med socionomstudierna. Förutom en kortare sejour inom socialtjänsten har hon varit här sedan dess. Verksamheten omfattar en rad olika inriktningar och Caroline kan se tillbaka på en stadig utveckling med varierande arbetsuppgifter.
– Till en början jobbade jag både med män och kvinnor med svåra psykiska problem och beroendeproblematik. Idag är jag chef för verksamhetsområdet Våld i nära relation, med fokus på enbart kvinnor.
Caroline Stridh, projektledare, sökte sig till Linköpings Stadsmission direkt efter sin socionomexamen för snart sex år sedan.
– Här arbetar vi med hela människan och lägger mycket fokus på att inte fastna i själva problematiken utan försöker i stället förstärka det som fungerar, ett arbetssätt som tilltalar mig.
En stor fördel, menar hon, är att det också finns mycket utrymme till att förmedla idéer, testa nya saker och vara kreativ i det dagliga.
– Medarbetare uppmanas att arbeta med ständig utveckling och förbättring för klienterna. Det gör att vi som arbetar nära vardagen också är med och påverkar hur den vardagen ska se ut.

Jobba hos oss! Klicka här för lediga tjänster.

Spännande verksamhet
– Stadsmissionens natur är att finnas där ingen annan finns och uppmärksamma behov som inte blir tillgodosedda. I vår verksamhet finns frihet till ständig utveckling och till att söka projektmedel av olika slag som gör det möjligt för oss att göra skillnad på riktigt, berättar Caroline Karlsson. Just nu har vi till exempel två större, fleråriga projekt som är kopplade till våra verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor och barn.
– Vi driver till exempel ett skyddat boende där både kvinnor och barn får ett individuellt anpassat stöd. Tack vare ett samverkansprojekt som inkluderar bland annat Göteborgs Stadsmission och Bris kan vi utveckla metoder och arbetssätt utifrån varje barns behov och rättigheter, ett projekt som finansieras av Postkodlotteriet. Att arbeta med ett barnrättsperspektiv är väldigt motiverande och en förutsättning för en förändring i barnets aktuella situation men även för deras och mammans fortsatta mående, menar Caroline Stridh.

Vårt skyddade boende för kvinnor och barn erbjuder kvalificerade stödinsatser. Läs mer här!

Linköpings Stadsmission
Linköpings Stadsmission arbetar för att stärka den enskilda människan, förbättra hela livssituationen och stötta till egenmakt genom social omsorg och socialt företagande. Som medarbetare på Linköpings Stadsmission får du möjlighet att göra meningsfull skillnad för människor i utsatta livssituationer, varje dag. Våra medarbetare är vår främsta och viktigaste resurs och styrka för att nå vår vision om ett mänskligare samhälle.

Linköpings Stadsmission
Ågatan 3
582 22 Linköping
Tel: 013-26 38 50
www.linkopingsstadsmission.se

Ledarskapet fyller nyckelfunktion

Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Sara Pernold, enhetschef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning i Stockholms stad.
Ett bra ledarskap i socialtjänsten fyller en nyckelfunktion för såväl enskilda medarbetares välmående och yrkesmässiga utveckling. Två avgörande faktorer är gedigen erfarenhet och tillräckligt med tid för medarbetarna.

En klar majoritet av socionomerna anser att ett bra ledarskap är en av de viktigaste faktorerna för att socionomer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare.
– Ett välfungerande och stöttande ledarskap i socialtjänsten bidrar till att värna om medarbetarnas samlade erfarenhet och kompetens, vilket genererar en ökad kontinuitet i arbetsgruppen. En bra chef som ger varje medarbetare möjlighet att synas och utveckla sin potential är otroligt viktigt, säger Sara Pernold, själv socionom och chef på Beställarenheten funktionsnedsättning och psykisk ohälsa i Spånga-Tensta.

Förståelse för medarbetarna
En anledning till att ledarskapet är viktigt i socialtjänsten är att myndighetsutövningen är ett krävande arbete där medarbetarna ofta ställs inför komplexa och svåra beslut som får omfattande konsekvenser för individen. Då krävs en chef som verkligen har tid och rätt kompetens att stötta på olika sätt.
– Socialtjänstens medarbetare utsätts för mycket påverkan från olika håll. Chefen behöver därför arbeta strukturerat och aktivt med den psykosociala arbetsmiljön. En bred erfarenhet av socialt arbete, en helhetsbild av verksamheten samt förståelse för medarbetarnas förutsättningar och situation karakteriserar en bra chef i socialtjänsten, säger Sara Pernold.

Ledarutvecklingsprogram
Sara Pernold har gått ett ledarutvecklingsprogram för socialtjänstens chefer i Stockholms stad.
– Programmet gav en ordentlig genomlysning av mitt ledarskap och tydliggjorde vad jag behöver arbeta med och utveckla både kort- och långsiktigt. Det gav värdefullt erfarenhetsutbyte med andra chefer och jag fick en tydligare bild av hur jag vill att min chefskarriär ska utvecklas. Programmet gjorde att jag landade mer i min roll som chef, säger Sara Pernold.

Ge cheferna rätt förutsättningar
Hon anser att ledarskapet kan förbättras ytterligare genom att ge varje chef rätt förutsättningar att göra ett bra jobb med hjälp av stödfunktioner. Då kan chefen fokusera på sitt kärnuppdrag vilket ger tid att finnas där för medarbetarna när det behövs som mest.
– Strukturer för kvalitetsuppföljning och att kontinuerligt inkludera aktuella forskningsresultat i verksamheten är exempel på andra åtgärder som kan förbättra ledarskapet i socialtjänsten. Jag tror också mycket på vikten av att kunna erbjuda sina medarbetare många olika karriärvägar, även för den som inte vill ta på sig någon chefsroll, till exempel olika former av specialistroller, avslutar Sara Pernold.

Professionell yrkesidentitet är en färdighet som kräver övning

uppsala_Socionom-64-R
Ann-Sofie Bergman, lärare och docent i socialt arbete, Mikaela Baum, socionom och lärare och Maria Trost, dramapedagog. Saknas: Mary Nilsson, socionom och lärare. Foto: Göran Ekeberg / AddLight
Personlig utveckling är en viktig del av vägen till professionskompetens inom socialt arbete. CESAR, Centrum för socialt arbete vid Uppsala universitet, har under senare år satsat extra resurser på socionomprogrammets kurser i PPU, personlig och professionell utveckling.

Sociologiska institutionen
Siv-Britt Björktomta, universitetslektor och föreståndare för Centrum för socialt arbete. Foto: Mikael Wallerstedt
Siv-Britt Björktomta, universitetslektor och föreståndare för Centrum för socialt arbete, är glad över att den nya kursplanen för PPU är på plats.
– Vi vet att omsättningen på socionomer är hög. För att klara jobbet och hålla länge i yrket behövs en professionsidentitet som är förankrad i det personliga jaget, inte i det privata. Personlig och professionell utveckling är en viktig del av den strävan.
Även centrumet i sig är relativt nytt. CESAR startades för drygt ett år sedan som ett led i Uppsala universitets satsning på socionomutbildning och forskning i socialt arbete.
– Med en forskningsanknuten undervisning kan vi göra vår utbildning ännu bättre, fastslår Siv-Britt Björktomta.
CESAR har bland annat resulterat i ökad lärartäthet och att det finns fler verksamma socionomer med olika arbetslivserfarenheter i lärargruppen.
– Jag hoppas att centrumet ska bidra till en nära koppling mellan akademi och praktik, att yrkesutövningen sker utifrån evidens och att vi som arbetar inom vården även beforskar vårt arbete. Då är närheten till en institution avgörande, säger Kjerstin Larsson, lärare och docent i socialmedicinsk forskning, som även arbetar som kurator ett par dagar i veckan.
– Jag har stora förhoppningar på CESAR och det faktum att vi har många socionomer anställda. Att lärarna vet vad jobbet innebär gör det kommande yrkeslivet mer verkligt för studenterna.

uppsala_20190117_182532_kjerstin
Kjerstin Larsson, lärare och docent i socialmedicinsk forskning.
Nya moment
Ann-Sofie Bergman, lärare och docent i socialt arbete, berättar att dramapedagogiska övningar och loggar är två relativt nya moment i utbildningen. I anslutning till kursernas seminarier skriver studenterna reflekterande texter, dels som verktyg för sin egen utveckling i yrket, dels som utveckling i akademiskt skrivande.
– Loggarna ska bestå av personliga reflektioner som i slutet av terminen används som empiriskt underlag då studenterna ska göra en analys av sitt eget material. Tanken är att de ska följa sin egen utveckling över tid och att det ska vara en progression längs vägen.
Även dramaövningarna har fått ett delvis nytt innehåll.
– Hela PPU-blocket handlar om att studenterna ska bli mer rustade för det kommande yrkeslivet och göra dem förberedda på vad som väntar. Under mina pass arbetar vi med övningar som kompletterar teorierna och levandegör kunskapen som inhämtas från litteraturen, berättar Maria Trost, dramapedagog.
Som exempel nämner hon det professionella samtalet, en samtalsteknik som det kan ta tid att vänja sig vid.
– En nyckel är att upptäcka skillnaden mellan privat, personlig och professionell. I det privata livet ingår det nästan att dela med sig av sina egna erfarenheter i ett samtal. Det gör det inte i arbetet som socionom.
Även PPU:s seminarier syftar till att förbereda studenterna för vad som komma skall.
– Här får studenterna ta sig an fiktiva fall och öva sig i samtal. Det kan till exempel handla om maktrelationer och om att bli medveten om klientens utsatthet i ett samtal, berättar Mikaela Baum, socionom och lärare.
Siv-Britt Björktomta betonar att personlig och professionell utveckling inte handlar om tyckande; att skapa en professionell yrkesidentitet är en färdighet som kräver övning. Det gäller alla yrkesgrupper, men kanske i synnerhet när man arbetar med så svåra frågor som socionomerna gör.
– Yrkesidentiteten kan inte klistras på utan måste förankras i individen. Jag hoppas att PPU-blocket ska bidra till att ge våra studenter förmågor och färdigheter att återkommande reflektera över teorierna, sig själva och det praktiska arbetet som socionom.

Läs mer om utbildningar, forskning och seminarier på Centrum för socialt arbete här!

CESAR, Centrum för socialt arbete, Uppsala universitet
CESAR är ett nybildat centrum sedan årsskiftet 2017/18 och värd för socionomprogrammet på Uppsala universitet. Det är en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö med ansvar för forskning, forskarutbildning och utbildning på grundnivå och avancerad nivå i socialt arbete. Som en del av Uppsala universitet är det en mötesplats för kunskap, kultur och kritisk dialog.
www.soc.uu.se/cesar

Fler erfarna socionomer bör premieras av arbetsgivare

Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
93 procent av socionomerna anser att det är viktigt med tillräckligt många erfarna socionomer i socialtjänsten. En lättöverskådlig karriärutvecklingstrappa där olika karriärvägar presenteras är ett sätt att behålla fler erfarna socionomer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det visar hur viktigt professionen tycker det är att det finns tillräckligt många erfarna socionomer inom socialtjänsten. De erfarna socionomerna fyller en mycket viktig funktion, både som stöd till nyutexaminerade kollegor, i verksamhetens utvecklingsarbete och i arbetet med att hantera de mest komplexa klientärendena, säger Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision. Hon är socionom och har tidigare arbetat inom socialtjänsten, och på SKL med att driva förbättringsarbete för socialtjänsten samt som politisk sakkunnig på Socialdepartementet.

Kvalificerade beslut
Hon anser att socionomers erfarenhetsbaserade kompetens är ett viktigt komplement till den formella kompetensen. För att samtliga socionomer på en arbetsplats ska känna sig trygga i sin yrkesutövning krävs tillräckligt många erfarna kollegor.
– Om det inte finns tillräckligt många erfarna socionomer på en arbetsplats får det konsekvenser. Dels kan det då saknas tillräcklig kompetens för att göra en kvalificerad bedömning av komplicerade ärenden, dels får de nyanställda inte det stöd de behöver och kan därför tvingas ta sig an alltför komplexa ärenden. Det måste alltid finna en balans mellan krav och resurser på en arbetsplats, och erfarna kollegor är en värdefull resurs, liksom ett närvarande ledarskap, säger Sara Roxell.

Skapa långsiktig attraktivitet
Bara 9 procent av socionomerna anser att deras arbetsgivare premierar erfarenhet fullt ut. 48 procent anser att erfarenheten premieras ganska lite eller inte alls. Sara Roxell anser att undersökningsresultatet bör vara en tydlig fingervisning för arbetsgivare om vikten av att premiera erfarenhet. Hon efterlyser en dialog mellan förvaltningschef, kommunpolitiker och de fackliga organisationerna om hur socialtjänsten kan skapa långsiktig attraktivitet för sina medarbetare.
– Det är jätteviktigt att arbetsgivare erbjuder möjligheter till utveckling i yrkesrollen. Samtliga arbetsgivare bör erbjuda en karriär- och kompetensutvecklingstrappa som är lätt att överblicka redan när man är nyanställd. I den bör det framgå hur ansvar, arbetsuppgifter och lön förändras beroende på vilken utvecklingsväg man väljer, om man till exempel vill bli chef, specialistsocionom eller mentor för nyexaminerade kollegor, säger Sara Roxell.

Hur viktigt är det att det finns tillräckligt många erfarna socionomer anställda inom socialt arbete/socialtjänsten?

I vilken omfattning premieras erfarenhet hos en socionom av din arbetsgivare?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Digitaliseringen kräver samverkan och ändrad lagstiftning

Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Socialtjänstens digitalisering är ett område med stor potential för effektivisering, ökad tillgänglighet för klienten och ökad automatisering, vilket innebär att socialsekreterarna kan fokusera mer på socialt arbete där det behövs som mest. Samtidigt är lagstiftningen en utmaning för utvecklingen.

– Vi bedriver sedan drygt två år tillbaka en långsiktig och fokuserad digitaliseringssatsning. Socialtjänsten har en egen it-enhet, som bemannas av medarbetare med egen yrkeserfarenhet från och god verksamhetskunskap om socialtjänsten, säger Marie Lundqvist, socialchef i Botkyrka kommun.
Kommunen har robotiserat hanteringen av ekonomiskt bistånd och erbjuder e-tjänster för bland annat orosanmälan för barn, socialpsykiatriska insatser, bekräftelse av faderskap samt ansökan om personligt ombud. Kommunen har även provat taligenkänning för dokumentation, vilket gör det möjligt för socialsekreterarna att spela in sina journaler istället för att skriva själva.

Initiativen från verksamheten
– Vi har introducerat videosamtal med klienter, digitaliserade avropsavtal för vård och tidsbokning via nätet för exempelvis familjerätten och ungdomsmottagningen. E-tjänsterna används flitigt av medborgarna: till exempel görs 45 procent av ansökningarna om ekonomiskt bistånd digitalt, säger Marie Lundqvist.
Digitaliseringen gör det möjligt för klienten att själv boka tid och följa sitt ärende via nätet. Kommunen tittar även på möjligheten att kommunicera digitalt med klienten mellan de fysiska mötena och erbjuder även digitala kognitiva hjälpmedel till brukare, exempelvis påminnelse för medicinering.
– Hos oss kommer digitaliserings­initiativen alltid från verksamheten, vi försöker spinna vidare på våra medarbetares engagemang för digitaliseringsfrågan. När medarbetarna själva driver digitaliseringssatsningarna och tar avstamp i ett konkret behov hos klienterna så stärker det ofta motivationen, säger Marie Lundqvist.

Var en kvalificerad kravställare
De främsta utmaningarna med socialtjänstens digitalisering är, enligt Marie Lundqvist, de höga kraven på informationssäkerhet samt alla de lagar som socialtjänsten behöver ta hänsyn till i sin verksamhet. Ytterligare en utmaning är att få it-leverantörer är nischade mot just socialtjänstens verksamhet, vilket gör att man bör vara en kvalificerad kravställare. Hon betraktar en accelererad digitaliseringsutveckling inom socialtjänsten som ett måste för att landets kommuner ska kunna garantera framtidens välfärd.
– För att snabba på utvecklingen krävs en lagstiftning som stödjer digitaliseringsutvecklingen och en nationell satsning på socialtjänstens digitalisering. I dagsläget ansvarar varje kommun för sina egna digitaliseringssatsningar. Mer nationell draghjälp och samordning skulle effektivisera och underlätta genom ett ökat erfarenhetsutbyte. Det skulle även göra kommunerna till bättre kravställare, säger Marie Lundqvist.

Effektiviserar verksamheten
I Framtidens Karriär – Socionoms undersökning framgår det att 68 procent av socionomerna anser att en digitalisering inom socialtjänsten kan förbättra eller effektivisera verksamheten.
– Vi drar alla nytta av digitaliseringens fördelar i våra privata förehavanden. Genom digitaliseringen behöver vi inte besöka banken för att utföra bankärenden, inte åka till vårdcentralen för enklare läkarbesök, inte köa på IKEA för att köpa möbler. Vi spar helt enkelt en massa tid som vi kan använda till annat. Vi som arbetar med socialt arbete ser att samma möjligheter finns inom stora delar av det sociala arbetet, avslutar Marie Lundqvist.

Anser du att digitalisering inom socialtjänsten kan förbättra/effektivisera verksamheten?

Marie Lundqvists digitaliseringsråd till andra kommuner
• Betrakta inte digitaliseringen av socialtjänsten som ett tillfälligt projekt. Betrakta den istället som en del av er långsiktiga ordinarie verksamhetsutveckling. Prioritera och var beredd att avsätta tillräckliga resurser till digitaliseringsarbetet.
• Utse några medarbetare att bli ansvariga för att driva digitaliseringsutvecklingen framåt. Det ska vara medarbetare med goda verksamhetskunskaper och förstås också ett intresse av digitaliseringsfrågor.
• Satsa på utbyte med andra kommuner. Se till att dela erfarenheter och var hjälpsam mot andra kommuner som vill ha råd eller ta del av framgångsfaktorerna i er digitaliseringsresa.
• Våga prova er fram med olika lösningar. Var inte rädda för att misslyckas.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.