Etikettarkiv: Utredning

Tydligare ansvar vid samsjuklighet

Anders Printz, särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen. Foto: Ulf Huett

Ansvarsfördelningen kring insatser för personer med samsjuklighet i form av ett skadligt bruk eller beroende och psykisk sjukdom är ofta otydlig och i behov av förbättring. I november 2021 presenterade Samsjuklighetsutredningen sina förslag för en förbättrad och samordnad vård för personer med samsjuklighet.

Utredningen föreslår att all behandling av skadligt bruk och beroende ska vara ett ansvar för regionernas hälso- och sjukvård.
– Forskning visar att parallell behandling av missbruksproblematik och psykisk sjukdom ofta ger bäst resultat, säger Anders Printz, särskild utredare för Samsjuklighetsutredningen.

”Socialtjänstens fokus bör vara att stärka den enskildes resurser och förmåga.”

Traditionellt socialt arbete
Utredningen föreslår att socialtjänstens ansvar för personer med samsjuklighet fokuseras till fyra huvudsakliga områden: uppsökande verksamhet, information om och förmedling till samhällets stöd och annat förebyggande arbete, sociala stödinsatser, stöd till anhöriga och insatser för barn och unga.
– Den största förändringen för socialtjänsten är förflyttningen från behandlingsinriktade insatser till traditionellt socialt arbete. Socialtjänstens fokus bör vara att stärka den enskildes resurser och förmåga. I ett första steg handlar det om att kartlägga hur behoven ser ut i kommunen. Därefter bör arbetet fokusera på att erbjuda olika typer av insatser som stärker individens egen förmåga. Ytterligare ett viktigt uppdrag är förstås stödet till anhöriga och barn och unga, en grupp där många präglas av stor oro och omfattande ohälsa till följd av närståendes samsjuklighet, säger Anders Printz.

Samordnande mobila team
I utredningen betonas vikten av samverkan mellan socialtjänst och sjukvård. En tydlig ansvarsfördelning mellan dessa två aktörer bör, enligt Anders Printz, utgöra grunden för samverkan.
– Vi föreslår även att kommuner och regioner ska vara skyldiga att gemensamt bedriva samordnade mobila team med socionomer och sjuksköterskor som tillsammans kan möta både den psykiatriska sjukdomsbilden och erbjuda socialt stöd hos individer med särskilt stora samordningsbehov och bristande förmåga att själv samordna insatser. Det finns en stor vilja bland såväl socionomer som sjuksköterskor att arbeta i sådana tvärprofessionella team, men organisatoriska hinder uppstår ofta på vägen. Med samordnade team kan man åstadkomma en ökad kontinuitet och stabilitet i insatserna för personer med samsjuklighet. Det vinner både individen och samhället på, säger Anders Printz.

Nya socialtjänstlagen stärker brukarna och evidensen

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

Översynen av socialtjänstlagen är klar och regeringens utredare Margareta Winberg har presenterat sitt slutbetänkande. Den nya socialtjänstlagen innehåller bland annat ett tydligt jämställdhetsperspektiv, ett ordentligt lagfäst förebyggande perspektiv samt en ökad betoning på tillgänglighet.

– Vår ambition är att Socialtjänstlagen efter översynen ska vara en ramlag som håller över tid och genom samhällsförändringar. Socialtjänstlagen har förändrats successivt sedan den kom för drygt fyrtio år sedan. En av utredningens uppgifter var därför att se över lagens struktur och konstruktion, förutom lagens materiella innehåll. I våra ändringsförslag ger vi kommunerna stort utrymme att själva avgöra exakt hur lagen ska tillämpas, säger Margareta Winberg.
– Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan i sin tur leda till förbättrade möjligheter att kvalitetssäkra och förutse resultatet av socialtjänstens verksamhet. Vi föreslår även att socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen bör skrivas in i plan- och bygglagen, vilket innebär att kommuner också ska ta särskild hänsyn till sociala aspekter och integration i sin samhällsplanering, säger Margareta Winberg.

Förtydligat barnrättsperspektiv
I samband med översynen av socialtjänstlagen har utredarna sett över lagens språk och struktur. Resultatet är en modernare och mer lättöverskådlig struktur och en enhetligare begreppsanvändning som gör det lättare att förstå och hitta rätt i lagtexten.
– I den nya socialtjänstlagen stärker vi barnens rätt. Vi har förtydligat barnrättsperspektivet genom att definiera begreppet ”barnets bästa”. Vi reglerar att barn ska ha rätt till information, och att man måste förvissa sig om att barnet har förstått den information de får, till exempel vid barnrättsärenden. Tidsramen för uppföljning av ett barns situation förlängs också från två till sex månader, säger Margareta Winberg.

”Vi föreslår att hela socialtjänstens verksamhet ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet.”

Slopade biståndsbedömningar
Ytterligare en förändring är att det förebyggande och evidensbaserade sociala arbetet regleras i lag. Lagen talar om att samverkan i det förebyggande arbetet ska ske med andra myndigheter och aktörer, men exakt hur samverkansformerna ska se ut är upp till varje kommun.
En förändring som hon tror kommer att välkomnas av många är slopade biståndsbedömningar. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Kommunerna avgör själva vilka ärenden en medborgare kan få hjälp med direkt utan att bli utredd. Det sänker tröskeln för individer att ta kontakt med socialtjänsten och spar tid och pengar för socialtjänsten. Den tiden kan istället användas till förebyggande arbete och mer kvalificerade ärenden. Vi föreslår inte att den traditionella biståndsbedömningen tas bort. Istället bör det nya, insats utan biståndsbedömning, betraktas som ett viktigt komplement, säger Margareta Winberg.

Brukarmedverkan regleras i lag
Den nya socialtjänstlagen inkluderar även ett större inslag av brukarmedverkan. Brukarnas möjlighet att ha inflytande över och påverka socialtjänstens arbete ökar. Därför regleras bemötandet mellan socialtjänst och klient i den nya lagen.
– Det kommer självklart att ta ett tag innan den nya socialtjänstlagen har implementerats fullt ut av kommunerna. Vår förhoppning är att den nya lagen ger socionomer mer kraft och tid att ta sig an angeläget socialt arbete vid sidan av myndighetsutövningen och utredningsarbetet, säger Margareta Winberg.

Trygghet och kompetens under barnets hela uppväxt

aMHigo kan gå in som tillfälligt eller långsiktigt stöd för kommuner vid både utredningar, handledning och placering.

Vi på aMHigo har den enskilde och kvaliteten i utförandet i fokus. För oss är det en självklarhet att ständigt förbättras, att de som möter oss känner trygghet och att transparens medverkar till att öka förståelsen för vilken kunskap vi lutar oss på när vi utvecklar och utvecklas i mötet med de som brukar aMHigos tjänster.

• Utredningshem 0-6år
• HVB 13-18år
• Stödboende
• Familjehemsvård
• Skyddat boende
• Våld i nära relationer
• Hedersproblematik
• Gängkriminalitet

Klicka här för att läsa mer om våra tjänster

Besök oss gärna på Socionomdagarna, Monter A03:36

Kontakta oss:
Telefon: 070 557 25 46
info@amhigo.se
www.amhigo.se


Översyn av socialtjänstlagen utreder särreglering av äldre

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående översyn av socialtjänstlagen är en omfattande utredning som engagerar många och ska slutredovisas senast den 1 juni 2020. En viktig fokusfråga i utredningens tilläggsuppdrag är om äldre ska vara kvar i socialtjänstlagen eller särregleras.

Andra viktiga fokusfrågor är förenklad biståndsbedömning, ökat brukarinflytande och lagens struktur.
– Frågan om äldre som grupp ska brytas ur socialtjänstlagen och därmed särregleras är komplex och omdebatterad. Vi utreder bland annat vad som skulle kunna förbättras om äldre fick en egen lag, om en särreglering eller en egen lag kan ge förbättra äldres möjligheter att leva och bo under trygga förhållanden. Vi tittar även på om en egen lag kan bidra till en effektivare och mer sammanhållen vård och omsorg, säger Margareta Winberg, som är regeringens särskilda utredare.

Paralleller till barnomsorgslagen
Allt fler upplever att äldrefrågorna på senare år hamnat i skymundan i takt med att antalet särskilda boenden har minskat, vilket innebär att fler äldre bor hemma längre. Allt fler äldre är beroende av anhörigvård. Margareta Winberg betonar att frågan är viktig, inte minst eftersom andelen äldre i samhället kommer att öka kraftigt under de kommande åren.
Ett argument som många intresseföreningar lyfter fram är att en egen lag för äldre skulle synliggöra äldre, deras behov och rättigheter på ett bättre sätt. De drar paralleller till barnomsorgslagen, som gjorde barnomsorgen betydligt mer jämlik och tillgänglig för fler på sjuttiotalet. En särskild lag för äldre skulle kunna ha motsvarande effekt, menar förespråkarna.

Inkludera mer brukarmedverkan
– Ett alternativ är att avgränsa genom att lyfta ur äldreomsorgen från social­tjänstlagen och istället lägga in de frågorna i en särskild äldreomsorgslag. Samtidigt kan man fråga sig vad som återstår av socialtjänstlagen om grupp efter grupp lyfts ut från lagen. Det som var rätt på åttiotalet, när den nuvarande socialtjänstlagen trädde i kraft, nämligen att samla många olika grupper i en och samma lag, behöver inte nödvändigtvis vara rätt idag, säger Margareta Winberg.
Att inkludera ett större inslag av brukarmedverkan i socialtjänstens arbete är en av den pågående utredningens ambitioner. Forskning visar att brukare ofta har en god insikt och kunskap om sin egen situation. Om man lyckas skapa tillit mellan brukare och socialtjänst så åstadkommer man ofta ett bättre resultat av de åtgärder som genomförs.

Socialtjänstlagens konstruktion
Ytterligare en fråga som står i fokus i utredningsarbetet är slopade biståndsbedömningar, alternativt en borttagen biståndsbedömning. Det är den kanske enskilt största förändringen av socialtjänstlagen. För närvarande arbetar en stor referens- och expertgrupp med frågan. Tanken är att de slopade eller förenklade biståndsbedömningarna ska göra det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Vi ska även se över socialtjänstlagens struktur och konstruktion. Vi ska gå igenom hela lagen i dess nuvarande utformning och analysera om den är tillräckligt lätt att förstå och ta till sig. Vi strävar även efter att socialtjänstlagen så långt det är möjligt ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, ungefär på samma sätt som hälso- och sjukvårdslagen, avslutar Margareta Winberg.

Nya socialtjänstlagen tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Våren 2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen är omfattande, komplex och greppar över ett stort område. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Förväntningarna är höga på den översyn av socialtjänstlagen som just nu pågår. Många referens- och expertgrupper är involverade i utredningsarbetet och utredningen väntas lösa många av de problem socialtjänsten möter. Varje område är omfattande och innehåller flera komplexa frågor och ställningstaganden.

Biståndsbedömning
– Ett viktigt spår i utredningen är frågan om förenklad eller slopad biståndsbedömning för många av social­tjänstens åtgärder. Vi tror att många åtgärder kan vinna på att befrias från utredningskravet, inte minst eftersom ett omfattande utredningsarbete tar mycket tid som socionomer annars kunnat ägna åt klientkontakter. Den här utredningen görs förstås med ett långsiktigt perspektiv, tanken är att de förändringar som görs i socialtjänstlagen ska ha en lång livslängd. Vi funderar därför på hur framtida generationer kommer att betrakta socialtjänsten och hur omfattningen av önskade insatser kommer att påverkas om man slopar kravet på biståndsbedömning, säger Margareta Winberg.

Analyserar förebyggande arbete
Hon har överlag mött ett stort engagemang och intresse för utredningen från socionomernas sida. Många socionomer är nöjda med att den ser över hur socionomer ska kunna använda sin kompetens om förebyggande socialt arbete på bästa sätt.
– Många socionomer är positivt inställda till slopade utredningskrav för många insatser eftersom det sänker tröskeln för att söka sig till socialtjänsten. Andra anser att en förändring innebär att utredningsarbetet tar stryk. Vi analyserar därför vilken typ av utredningsarbete som verkligen behövs, säger Margareta Winberg.
Ett huvudspår i utredningen fokuserar på att skapa förutsättningar för att socionomer ska kunna ägna sig mer åt förebyggande socialt arbete och mindre åt myndighetsutövning. Att få till ett välfungerande förebyggande arbete och att kommunernas socialnämnder prioriterar detta arbete högre är några viktiga punkter.

Barnkonventionen
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen ska tas fram och en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade utifrån barns behov.
Utredningen ska även analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.

Frågan om särskild äldrelag
– Ett tilläggsdirektiv som engagerar och gett upphov till mycket debatt är frågan om äldre ska inkluderas i socialtjänstlagen även framöver eller om de istället ska hanteras via en särskild äldrelag. Vi har mött många socionomer som funderar på vad en sådan särlagstiftning i så fall bör innehålla och om det kan leda till att fler grupper i framtiden kan omfattas av särlagstiftningar, exempelvis funktionshindrade eller barn och unga, säger Margareta Winberg.

Utredningen av socialtjänstlagen utökas och förlängs

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Den pågående utredningen om framtidens socialtjänstlag har fått ett utvidgat uppdrag av regeringen. Utredningstiden förlängs till den 1 juni 2020. I det nya uppdraget ingår bland annat att se över om socialtjänstlagens barnrättsperspektiv behöver förtydligas.

Direktiven som ska utredas är omfattande, delarna hänger ihop och går in i varandra. Varje område är omfattande med en mängd komplexa frågor och ställningstaganden. Det är bakgrunden till att utredningstiden förlängs fram till juni 2020.
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen kommer att tas fram, och en kartläggning om hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade för barns behov.
Regeringens särskilda utredare Margareta Winberg får dessutom i uppdrag att analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.
I det utökade utredningsuppdraget ingår även att ta ställning till om det behövs en särskild äldrelag och se över om ”skälig levnadsnivå” är ett ändamålsenligt begrepp vid insatser för äldre.
Utredningen ska även se över möjligheterna att utöka delegeringen av beslutanderätt från politiker till tjänstemän.

Socialtjänstlagens modernisering ökar socionomers handlingsutrymme

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Sören Andersson

2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Några viktiga syften är att socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt att stärka socionomers handlingsutrymme.

Senast den 1 december 2018 presenteras det samlade resultatet av översynen, men redan i mars-april 2018 kommer ett delbetänkande.
– När socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 var den en ramlag. Sedan dess har den ändrats nästan tvåhundra gånger. Sedan 1982 har dessutom det svenska samhället förändrats, en längre genomsnittslivslängd och flera stora flyktingvågor har utsatt socialtjänsten för stora påfrestningar. Lagstiftningen har med åren blivit mer detaljreglerad och utrymmet för professionen har snävats in. Vi behöver en ledning och styrning som baseras på tillit till professionen. Lagen är dessutom ofta svårtolkad. Det är några skäl till att översynen av socialtjänstlagen nu genomförs, säger Margareta Winberg.
Det viktigaste syftet med översynen är att göra socialtjänsten mer tillgänglig, jämställd, rättssäker och likvärdig i hela landet. Översynen sysselsätter sju personer på hel- och deltid och befinner sig för närvarande i ett insamlingsstadium.

Göra lagen mer lättöverskådlig
– Vi är ute mycket och träffar människor som arbetar inom socialtjänsten i olika delar av landet. Vi fångar bland annat upp socionomers åsikter angående vad som är viktigt att ha i beaktande när socialtjänstlagen ses över. Parallellt arbetar vi med frågor som berör socialtjänstlagens konstruktion och hur den kan bli mer lättöverskådlig och lättbegriplig, säger Margareta Winberg.
En målsättning med översynen är att underlätta för kommuner att samarbeta och samverka med varandra. Lagen ska också tydliggöra det uppdrag och ansvar som vilar på kommunerna.

Stärka handlingsutrymmet
I mars-april 2018 planeras ett delbetänkande med fokus på socialtjänstens förebyggande arbete. Det handlar om hur socialtjänsten kan agera både på samhällsnivå, gruppnivå och individnivå. En ambition är att socialtjänsten i större utsträckning ska prioritera det förebyggande arbetet och på sätt minska behovet av akutstyrda insatser. Ambitionen är också att stärka socionomers profession och handlingsutrymme.
– Vi tittar bland annat på möjligheten att låta socionomer ta över beslutsrätten för de individärenden som i dagsläget hanteras av kommunpolitikerna. Vi har ännu inte landat i något beslut i den här frågan. Många av de socionomer som jag talat med vill ägna mer tid åt socialt arbete och mindre åt administration och dokumentation. De vill att individens behov ska styra och inte kortsiktiga budgetrestriktioner. Många uttrycker också en önskan om att den tillitsbaserade ansatsen i socialtjänstens arbete ska återuppstå. Allt det här har vi i beaktande när vi genomför översynen, säger Margareta Winberg.

Förenklad handläggning
I översynen kommer utredningen även att se över möjligheter till förenklad handläggning. Det skulle kunna innebära att socialtjänsten kan besluta om åtgärder i enklare ärenden utan att nödvändigtvis dra igång en omfattande utredningsapparat.
– Det handlar om att socialtjänsten i framtiden kan förenkla handläggningen och att insatser ska bli mer tillgängliga, säger Margareta Winberg.

Översyn av socialtjänstlagen

Margareta Winberg. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg. Foto: Sören Andersson
Margareta Winberg har utsetts till särskild utredare för att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Senast den 1 december 2018 ska utredningsresultatet presenteras.

Översynen utgår från ett helhetsperspektiv på socialtjänsten, där professionens villkor och dess behov av handlingsutrymme särskilt betonas.
Socialtjänstlagen ska bli lättare att tillämpa och förstå samt underlätta för kommuner att samarbeta och samverka. Kommunerna ska få möjligheter att tillgängliggöra och erbjuda insatser på ett enklare sätt än idag. Lagen ska också tydliggöra kommunernas uppdrag, och det ansvar som vilar på dem.
– Syftet med utredningen är att skapa en socialtjänst som bland annat sätter individen i centrum och ger människor likadana möjligheter och rättigheter, säger Margareta Winberg.
Margareta Winberg kommer även att se över vissa av socialtjänstens uppgifter och föreslå åtgärder som kan bidra till en bland annat rättssäker tillgång till socialtjänsten. Översynen ska leda till en lagstiftning som underlättar effektiva insatser, vilka är baserade på kunskap och har god kvalitet. Förslagen ska höja kvaliteten utan att leda till ökade kostnader.
Utredningsresultatet ska redovisas senast den 1 december 2018.