Etikettarkiv: Undersökning

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Viktigaste sociala frågorna just nu

Socionomerna har angivit de viktigaste sociala frågorna just nu som måste åtgärdas. Ensamheten och isoleringen för äldre och andra riskgrupper, psykisk ohälsa bland barn och våld i nära relationer är bland de vanligaste förekommande svaren.

Socionomer runt om i Sverige svarade på den här öppna frågan i vår undersökning 1–7 september 2020 ”Vilken är den/de viktigaste sociala frågan/frågorna just nu som du anser måste åtgärdas?”.

Ensamhet och isolering
Att ensamhet påverkar den psykiska hälsan vet vi sedan tidigare. I och med distansering och karantän är det ett stort problem för äldre och andra riskgrupper. Vi behöver hitta sociala sammanhang som känns meningsfulla och som kan genomföras under rådande omständigheter. Personer med begränsat socialt nätverk behöver också få tillgång till aktiviteter, dels för personens eget bästa, men också för att avlasta anhöriga.
Arbetslöshet kan bli början på en nedåtgående spiral där hemlöshet och fattigdom kan bli följden. Bostadslöshet kan leda till att man hamnar i en svart bostadsmarknad med höga boendekostnader och osäkra kontrakt. Detta påverkar både enskilda och barnfamiljer.

Psykisk ohälsa hos barn och barns utsatthet
Många barn lider av psykisk ohälsa i Sverige idag. Anledningarna är många: stress, utanförskap, trassliga familjeförhållanden och ensamhet i och med distansundervisning, och fysiska aktiviteter som ställts in. Det är viktigt att ta hand om alla ungdomar så att de blir delaktiga och aktiva i vårt samhälle. De behöver föräldrar som sätter gränser, men som framför allt är engagerade och närvarande i sina barns liv.
Barn och unga med psykisk ohälsa måste få hjälp snabbt. Det behövs bättre samarbete mellan socialtjänsten och BUP. Barnens rättigheter måste tas tillvara. Exempelvis ska föräldrarna gå med på insatser som är bäst för barnet. ”Alldeles för många barn far illa.”

Våld i nära relationer
Hur kan man få insyn i familjer där våld förekommer i coronatider? Man vill ta fram metodstöd kring att rutinmässigt fråga om våld i nära relationer. Hedersproblematiken för både flickor och pojkar behöver belysas.

Förebyggande arbete
Stora delar av välfärden behöver rustas upp. Vi behöver bli duktigare på förebyggande arbete riktat mot barn och familj. Det behövs en mer omfattande omsorg för alla utsatta grupper av människor. Fokus ska ligga på råd, stöd och behandling. Mer resurser till socialtjänsten behövs för att kunna möta de mest utsatta.
Utan att politiker ser behovet är det mycket svårt att få till en förändring av de viktigaste sociala frågorna idag.

Viktigaste sociala frågorna idag

  1. Ensamhet och isolering
  2. Hemlöshet, arbetslöshet, fattigdom
  3. Psykisk ohälsa hos barn
  4. Barns utsatthet
  5. Våld i nära relationer
  6. Hedersproblematik
  7. Förebyggande arbete
  8. Rätt politiska beslut
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Underskott riskerar skapa social skuld för kommuner

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll

9 av 10 socionomer anser att kvaliteten på socialtjänstens arbete försämras i kommuner med stora underskott i sin ekonomi. Visions förbundsordförande Veronica Magnusson varnar för att kommunerna skjuter problemen framför sig. Hon uppmanar dem därför till ett långsiktigt perspektiv, även när budgetramarna är snäva.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande; det finns en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten på det sociala arbetet. Det här är ett extremt tydligt undersökningsresultat som landets politiker verkligen bör ta på allvar, säger Veronica Magnusson.
Visions årliga Socialchefsrapport visar på liknande resultat: där uppger fyra av tio chefer inom socialtjänsten att de inom sina givna budgetramar har svårt att leverera de insatser som brukarna har behov av och rätt till. Det innebär i sin tur att fyra av tio kommuner inte fullt ut kan leva upp till socialtjänstens uppdrag.

”Det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på.”

Förebyggande bortprioriteras
– Tidigare erfarenheter visar att det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på. De kommunerna bygger successivt upp en social skuld, vilket innebär att utsatta människor blir ännu mer utsatta och att sociala problem som kunde ha åtgärdats på ett relativt tidigt stadium istället växer sig stora, säger Veronica Magnusson.
Hon betraktar en god balans mellan krav och resurser som grundförutsättningen för att socialtjänsten ska kunna leverera enligt sitt uppdrag. Det är kommunpolitikernas uppgift att säkerställa den balansen.
– Den ökande grova organiserade brottsligheten är ett ämne som debatteras flitigt just nu. Här har socialtjänsten en viktig uppgift genom sitt förebyggande arbete i samverkan med aktörer som polis, hälso- och sjukvård och skola. Den typen av arbete tvingas dessvärre många socialsekreterare prioritera bort. Det gäller även arbetet med barn, unga och föräldrar som söker stöd, för att bara nämna några exempel, säger Veronica Magnusson.

Viktigaste åtgärder för kvalitet
De tre viktigaste åtgärderna för att säkerställa kvaliteten i det sociala arbetet är, enligt Veronica Magnusson:
1. Att varje chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare.
2. Ett brett införande av välfärdsteknik som gör att socialtjänstens medarbetare kan fokusera mer på det mänskliga mötet.
3. Att socialtjänsten blir mer tillgänglig för fler genom insatser som inte kräver utredning.
– Vi efterlyser även generella statsbidrag som inte är alltför snäva och riktade, en sociallagstiftning med fokus på förebyggande arbete samt förstås en rimlig arbetsbelastning för socialtjänstens medarbetare. Det är dessutom hög tid att genomföra en kommunreform där man analyserar de enskilda kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt socialtjänstuppdrag, avslutar Veronica Magnusson.

Många kommuner har stora underskott i sin ekonomi. Hur tror du att kvaliteten i socialtjänstens arbete kommer att påverkas av det? Kvaliteten kommer att…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Effektiviserar för socialsekreterare och medborgare

Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.
Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY.

De tydligaste digitaliseringstrenderna i socialtjänsten just nu är, enligt Jahn Sundin, produktägare för Lifecare vård och omsorg på TietoEVRY, automatisering, förändringsledning och digitala medborgartjänster. Socialtjänsten ser över sina befintliga arbetssätt och analyserar effektiviseringsmöjligheter, vilket kan ge socionomer avlastning i vardagen.

– Det pågår för närvarande en febril digitaliseringsaktivitet på socialtjänster runtom i landet. Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt, säger Jahn Sundin. Han är förvaltningssocionom och arbetade i många år inom kommunal vård och omsorg innan han kom till TietoEVRY för tjugo år sedan.
– De tydligaste effekterna av digitaliseringen är att socialtjänsten blivit mer tillgänglig för medborgarna genom att de kan utföra vissa tjänster på egen hand utan att behöva kontakta en socialsekreterare. För socialsekreterarna har arbetet effektiviserats, inte minst eftersom stora delar av den datainsamling som tidigare tog mycket tid i anspråk har automatiserats, säger Jahn Sundin.
Framöver tror han att videomöten och chattar kommer att integreras i socialtjänstens verksamhetssystem. Digitala gruppsamtal där flera medborgare med insatser har gruppsamtal med en socionom kommer förmodligen också att bli vanligare framöver.

”Utvecklingen gör stora framsteg och coronapandemin har gett den en rejäl skjuts framåt.”

Förtroende via fysiska möten
– Samtidigt ska man komma ihåg att en dator aldrig fullt ut kan ersätta det mänskliga mötet. Vissa typer av komplicerade barnärenden där många faktorer påverkar bör hanteras via fysiska möten. I ärenden där förtroendet mellan handläggare och klient är avgörande är fysiska möten överlag att föredra, säger Jahn Sundin.
– För två år sedan introducerade vi ett modernt verksamhetssystem som enkelt kan integreras med socialtjänstens övriga system. Det var en viktig milstolpe i vår digitaliseringsresa eftersom det underlättar såväl strukturen som dokumentationen av handläggarnas arbete. Vi automatiserar även så mycket som möjligt för att frigöra tid till mer komplexa arbetsuppgifter, som omfattande utredningar, säger Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun. Hon har tidigare arbetat inom omsorg om personer med funktionsnedsättning, och som system­ansvarig projektledare.

”Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster.”

Ger bättre arbetsmiljö
Höörs kommun har valt att införa flera självbetjäningstjänster och har även automatiserat beräkningen av ekonomiskt bistånd, en uppgift som tidigare tog mycket tid i anspråk för kommunens socialsekreterare.
– Effekterna av vårt digitaliseringsarbete är många. Socialsekreterarnas arbetsmiljö har förbättrats och vi kan erbjuda medborgarna en ökad självständighet med våra digitala tjänster. De kan dessutom följa sitt ärende digitalt. Utförarna ute på fältet kan enkelt dokumentera, komma åt den information de behöver och bedriva fjärrtillsyn via sina mobiltelefoner, säger Emelie Klanjcic.
– Coronapandemin har inneburit att socialtjänsten tvingats ta ett jättekliv framåt i sin digitaliseringsprocess. Framöver krävs en gedigen analys av vilka medborgarmöten som kan vara digitala och vilka som även fortsättningsvis bör vara fysiska, avslutar säger hon.

Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.
Emelie Klanjcic, systemförvaltare i Höörs kommun.

Har distanskontakter och digitala kontakter ökat i ditt sociala arbete sedan coronapandemin bröt ut?

Är du positiv till att ha fler brukar-/klientsamtal på distans, via telefon eller digitalt?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Socialrättslig kompetens ökar tryggheten

Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.
Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet.

3 av 4 socionomer de skulle ha nytta av bättre kunskaper i socialrätt. Gedigen och uppdaterad socialrättskompetens är avgörande, inte minst för socionomer i myndighetsutövande yrken.

– Att applicera lagarna på ett korrekt sätt i det dagliga sociala arbetet är komplext. Det är dessutom många olika lagar och regler som ska vägas in. Jag förstår att många socionomer efterfrågar mer vägledning och kunskap på det här området. Konsekvenserna om man inte följer lagen fullt ut kan bli stora för såväl individen som kommunen, säger Helena Reinius, ansvarig för utbildningar inom socialrätt på JP Infonet. Hon har arbetat inom socialtjänsten samt i både den privata och ideella sektorn.

Viktigt med praxis
Socialrätten är ryggraden i det sociala arbetet och kräver kontinuerlig kompetensutveckling under hela karriären. För att avgörande beslut ska kunna fattas på ett rättssäkert sätt är det oerhört angeläget att kunna tolka lagen på rätt sätt.
– Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll. Den socialrätt som blivande socionomer tillgodogör sig på socionomutbildningen är inte tillräcklig när en stor del av arbetet handlar om att ta del av och tolka tillgänglig praxis, kollegialt lärande, att hålla sig uppdaterad kring lagändringar och att kunna tillämpa lagarna i det dagliga arbetet, säger Helena Reinius.

”Stärkt och kontinuerligt uppdaterad socialrättslig kompetens gör att socionomer känner sig tryggare och säkrare i sin yrkesroll.”

Nya socialtjänstlagen
Goda kunskaper i socialrätt är särskilt angeläget för socionomer som ägnar sig åt någon form av myndighetsutövning. Nya socialtjänstlagen, barnkonventionen, hot och våld samt barnrätt är de juridiska områden där flest socionomer vill stärka sin kunskap.
– Det är helt förståeligt; socialtjänstlagen är ju den grundläggande lagen för socionomers yrkesutövning och den nya socialtjänstlagen kommer att innehålla en hel del förändringar. Att många efterlyser mer kunskap kring barnkonventionen beror förmodligen på att den relativt nyligen blivit svensk lag och att många socionomer vill veta mer om hur de kan tolka och inkludera lagen i sitt arbete, avslutar Helena Reinius.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt sociala arbete?

Vilka områden inom socialrätt/juridik skulle du helst vilja få bättre kunskaper inom? Ange gärna flera.

(De socionomer som svarade att de skulle ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik, fick den här följdfrågan.)


1. Nya socialtjänstlagen (när den nya lagen är på plats)
2. Barnkonventionen
3. Hot och våld
4. Barnrätt
5. Familjerätt
6. Nuvarande socialtjänstlagen
7. Vård av unga (LVU)
8. Psykiatrisk tvångsvård (LPT)
9. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS)
10. Lex Sarah
11. Mänskliga rättigheter
12. Vård av missbrukare (LVM)
13. Lag om unga lagöverträdare (LUL)
14. Äldreomsorgsfrågor
15. Biståndshandläggning

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Efterfrågade vidareutbildningar

Vad vill socionomerna helst vidareutbilda sig inom för att kunna utföra ett bättre socialt arbete? I den öppna frågan var psykoterapi, steg 1 eller 2 de vanligast förekommande svaren.

Foto: Shutterstock

De vanligast förekommande svaren var att socionomerna önskar vidareutbildning till psykoterapeut, steg 1, 2 eller juridik/ledarskap/handledning.
Många anger att de önskar mer utbildning inom juridik och då främst inom familjerätt, socialrätt, sekretess med mera.
”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.” Ledarskapsutbildning behövs även för att möta krav och behov från medarbetare och verksamheten. Det behövs ett hållbart ledarskap för att skapa sunda arbetsmiljöer.
Utbildning i handledning och pedagogik leder till bättre utbildning för blivande socionomer.

”Jag vill utbilda mig i ledarskap för att kunna påverka mina medarbetare på ett än mer positivt och stöttande vis.”

Våld i nära relationer
Man vill lära sig hur barn påverkas av psykiskt sjuka föräldrar och hur man kan förbättra för dem. I en familj kan det dessutom uppstå många situationer som man behöver hjälp med. För att stötta familjen behövs kunskap om hur man hanterar mobbning, tidig kriminalitet och missbruk. Allt fler familjer har också barn med olika diagnoser som de behöver hjälp med att hantera.
Våld i nära relation och hedersproblematiken är också oerhört viktigt att få kunskap om hur man hanterar från socialtjänstens sida.

KBT/Samtalsteknik
Här anges samtal med barn och ungdomar som särskilt viktiga att lära sig, och att få kunskap om olika samtalsmetoder. Beroende på vilken typ av samtal som ska genomföras behövs olika metoder. Det är stor skillnad på exempelvis motiverande samtal och krissamtal.
Det var exakt lika många i undersökningen som ville ha utbildning i KBT, Kognitiv beteendeterapi, som i samtalsmetodik.

De mest efterfrågade vidareutbildningarna

1. Psykoterapi steg 1 och 2
2. Juridik, ledarskap, handledning
3. Familjeterapi, våld i nära relationer
4. KBT, samtalsteknik
5. Sexologi
6. Traumabehandling
7. Digital behandling
8. Neuropsykiatri
9. Psykisk ohälsa
10. Retorik

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Socionomkonsulter tillför extern kompetens

Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft.
Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft.

Socionomkonsulter kan bidra med mycket nytta i uppdragsgivarens organisation. Utöver att fylla en vakans kan de även överföra värdefull erfarenhet och kompetens samt tillföra spetskompetens i samband med komplexa utredningar.

47 procent av socionomerna anser att socionomer från bemanningsföretag kan fungera som ett bra komplement till verksamheter inom socialt arbete.
– Återkopplingen vi får på våra insatser hos uppdragsgivarna är övervägande positiv. Jag är regelbundet i kontakt med våra uppdragsgivare och får ofta höra vilket bra komplement socionomkonsulter är till socialtjänstens verksamhet, säger Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft och med tjugo års erfarenhet som socionom, bland annat som handläggare inom socialtjänsten.

Nischad kompetens
– Socionomkonsultens viktigaste roll är och förblir att vara en kompetent resurs för avlastning vid eventuella arbetstoppar, men förfrågningar om specifik och nischad kompetens verkar öka sakta men säkert, vilket är uppmuntrande. Med erfarna konsulter kan också kompetens och erfarenhet överföras till mindre erfarna kollegor och på det sättet verkar de som mentorer.
Socionomkonsulter har ofta erfarenhet från ett stort antal kommuner och fyller en viktig funktion i arbetet med att överföra goda exempel och dela med sig av sin erfarenhet över kommungränserna. Olga Zakrjevskaia har noterat att allt fler kommuner efterfrågar socionomkonsulter med chefserfarenhet. Chefskonsulter kan exempelvis utgöra ett chefsstöd åt socialtjänstens befintliga chefer eller tillfälligt axla en chefsroll i kommunen.

”Socionomkonsultens viktigaste roll är och förblir att vara en kompetent resurs för avlastning vid eventuella arbetstoppar.”

Höga krav ger goda resultat
När man anlitar en socionomkonsult är det viktigt med dennes kunskap och kompetens för uppdraget.
– Jag anser att mer fokus på kvalitet och kompetens vid upphandlingar av socionomkonsulter skulle stärka mervärde av socionomkonsulttjänster. Som konsult förväntas man arbeta självständigt och kunna hantera alla typer av ärenden och då räcker det knappast med ett par års yrkeserfarenhet för att kunna ägna sig åt komplext utredningsarbete.
Två andra avgörande faktorer för att få ännu mer värde av konsulttjänster är att formulera tydliga krav och uppdragsförväntningar samt ha regelbunden uppföljning av uppdragen.
– Ju tydligare beställaren kommunicerar vad som förväntas av konsulten i ett specifikt uppdrag, desto lättare är det att matcha rätt uppdrag med rätt konsult. Dessutom ges konsulten bättre förutsättningar att verkligen leverera resultat som märks.
– Om jag får önska mig något så är det mer dialog med uppdragsgivare om hur deras behov ser ut och hur vi, konsultföretag, kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Något som tyvärr kan prioriteras bort i den jäktade tillvaron på socialtjänsten, avslutar Olga Zakrjevskaia.

Anser du att socionomer från bemanningsföretag kan fungera som ett bra komplement till verksamheter inom socialt arbete?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Professionen måste få beslutsrätt i individärenden

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Allt fler röster höjs för att genomföra en ändring i socialtjänstlagen som ger professionen beslutsrätt i individärenden. Idag är det kommunernas socialnämnder som har sista ordet när det fattas beslut, vilket enligt Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, är föråldrat och ökar risken för rätts­osäkra beslut.

I dagsläget är det kommunernas politiskt tillsatta socialnämnder som har mandat att fatta beslut i socialtjänstens individärenden. Somliga beslut, exempelvis att bevilja försörjningsstöd, delegeras ofta till socialsekreterare, men det är upp till varje enskild socialnämnd vilka beslut de väljer att delegera. Somliga beslut kan socialnämnden inte delegera, exempelvis omhändertagande av barn eller vuxna.

Professionen ska fatta beslut
– Vi anser att det istället måste vara professionen som fattar beslut i individärenden och utbildade socionomer som fattar beslut i individärenden som berör barn och unga. Det måste vara självklart att det är professionen, utbildade tjänstemän, som fattar den här typen av kvalificerade beslut som förstås har mycket stor påverkan på individens liv. Det är märkligt att det i svensk välfärd finns ett beslutssystem där professionen överprövas av fritidspolitiker som ofta har en helt annan yrkesbakgrund än just socionom, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Föråldrad beslutsordning
Hon betraktar den nuvarande beslutsordningen som en föråldrad rest från den gamla fattigvården som inte är i samklang med dagens professionella socialarbete.
– Det här är inte en beslutsordning som fyller någon som helst funktion i Sverige 2019. Det finns en risk att social­sekreterare drar sig för att dra ett ärende inför socialnämnden eftersom det finns en risk att politikerna fattar rättsosäkra beslut som till stor del baseras på deras egna subjektiva åsikter och värderingar, säger Heike Erkers.

Kräver särskild utredning
Hon jämför med läkare och lärare, två andra akademiska professioner som inte har delegerad beslutsrätt. Att en läkare ska behöva överlämna den medicinska beslutsrätten till en nämnd känns för många främmande, liksom att en lärare inte själv skulle få besluta om vilket betyg en elev ska ha. Samtidigt lever den här föråldrade beslutsordningen kvar i socialtjänsten.
– Beslutsordningen regleras i social­tjänstlagen. Vi har krävt av socialminister Lena Hallengren att det ska göras en ny särskild utredning med fokus på beslutsordningen i individärenden, säger Heike Erkers.

Socialtjänstlagen måste ändras
Hon anser att socialnämnden istället i första hand bör fokusera på långsiktigt strategiskt arbete, exempelvis att utforma en övergripande socialpolitisk vision för den egna kommunen. Man kan fråga sig varför socialtjänstlagen inte ändrats tidigare. Våra nordiska grannländer har tidigare haft motsvarande beslutsordning, men den finns endast kvar i Sverige.
– Lagstiftningen har blivit mer detaljerad och mer forskning har genomförts med fokus på socialtjänstens arbete. Samtidigt har lagstiftningen inte hängt med. Lagstiftningen tycks leva kvar med bilden av att det är viktigt att lokalpolitiker har god kännedom om hur medborgarna har det, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är politiker som ska fatta den här typen av beslut. Varken politikerna eller lagstiftningen har hängt med i den ökade professionaliseringen av det sociala arbetet, säger Heike Erkers.

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?

Om undersökning
Undersökningsresultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning bland socionomer 23–27 augusti 2018.

Nyutexaminerade inte väl förberedda

Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.
Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.
Åtta av tio socionomer efterlyser ett obligatoriskt förberedande yrkesår.
– Ett allmäntjänstgörande år skulle öka yrkestryggheten bland nyutexaminerade socionomer, säger Anna Flink, chef för försörjningsstöd inom socialtjänsten i Södertälje kommun.

Att nyexaminerade socionomer ska få möjlighet till en bra start på sin yrkeskarriär som myndighetsutövande socialsekreterare är en viktig fråga inom dagens socialtjänst. Många verksamheter har väl utarbetade introduktionsprogram för arbetsplatsen och dess rutiner, men det som många efterlyser är en brygga mellan studier och arbete. Allt fler röster höjs för att socionomer ska få ett obligatoriskt, yrkesförberedande introduktionsår, motsvarande läkarnas AT-tjänstgöring.

Ställer krav på livserfarenhet
– Dagens nyutexaminerade socionomer är mycket välutbildade rent teoretiskt. Men praxis, att kunna omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, ställer krav på viss livserfarenhet. Att arbeta med målgrupper som man kanske aldrig har träffat tidigare, utan bara läst om, kan vara en övermäktig uppgift för en ny socialsekreterare, säger Anna Flink.
Ett intressant resultat från undersökningen är också att ingen av socionomerna som svarat på enkäten anser att nyutexaminerade socionomer är mycket väl förberedda för yrket, däremot anser 59 % av socionomerna att unga nyutexaminerade socionomer inte är så väl eller dåligt förberedda för yrket.

Obligatoriskt introduktionsår
– Att introducera en helt ny socionom ställer stora krav på verksamheten eftersom det inte bara handlar om att lotsa in personen på själva arbetsplatsen, utan även om en grundintroduktion till yrket som sådant. Det senare ryms sällan inom vare sig budget eller tidsramar, därför vore det önskvärt med ett obligatoriskt yrkesförberedande år för nya socionomer. En AT-tjänstgöring där verksamhet och akademi samarbetar för att fylla det glapp mellan teori och praktik som så många nyutexaminerade socionomer vittnar om, skulle både öka yrkestryggheten och bidra till att fler stannar i yrket. Det blir också en möjlighet för oss ute i verksamheterna att ta del av utbildning och forskning på ett naturligt sätt, fastslår Anna Flink.

Borde ett förberedande yrkesår/introduktionsår för nyutexaminerade socionomer vara obligatoriskt för att förbereda för det sociala arbete och myndighetsutövning som väntar?

Hur väl förberedda anser du att unga nyutexaminerade socionomer är för det sociala arbete och beslutsfattande som de möter i sitt yrke? De är ...

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.