Etikettarkiv: Stöttande arbete

Som diakon står man på de utsattas sida

Anna-Karin Björk, diakon i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.
Anna-Karin Björk, diakon i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.

Redan i samband med socionomutbildningen bestämde sig Anna-Karin Björk för att hon ville bli diakon. Nu har hon ett självständigt arbete där hon får ägna sig åt att stärka och stötta människor i utsatta situationer.

– Efter socionomexamen arbetade jag en period med försörjningsstöd inom socialtjänsten. Därefter var jag föreståndare på ett HBV-hem. Jag längtade efter att arbeta utifrån en kristen grund och att möta människor utan att ägna mig åt myndighetsutövning. Efter att ha varit föräldraledig sökte jag mig därför till den ettåriga diakonutbildningen, säger Anna-Karin Björk, som tog diakonexamen sommaren 2016 och numera arbetar i Harmånger, Jättendal och Gnarps pastorat i Hälsingland.
Diakoner möter ofta människor som befinner sig i utsatta situationer. Det kan röra sig om akuta livskriser eller olika former av långvarig utsatthet.

Alla lika mycket värda
– Som diakon möter man människor med utgångspunkten att alla människor är lika mycket värda. Hur arbetet ser ut rent konkret varierar beroende på församlingens befolkningssammansättning, församlingsledningens målsättningar och vad man själv vill fokusera på som diakon. I större församlingar finns ofta flera diakoner, då kan man arbeta mer specialiserat, säger Anna-Karin Björk, vars diakontjänst är inriktad mot integrationsfrågor.
För att bli diakon krävs en godkänd högskoleutbildning med kandidatexamen, exempelvis socionom eller sjuksköterska. Personlig lämplighet och personlig tro är andra faktorer som avgör om man blir antagen till diakonutbildningen. En viktig del av en diakons uppdrag är att stå på de utsattas sida, exempelvis genom att följa med dem till sjukvården eller socialtjänsten. Att stärka individen och kämpa för att människor i underläge ska få det stöd de har rätt till är andra viktiga uppgifter för en diakon.

Socionomer efterfrågade
– Jag kan varmt rekommendera andra socionomer att satsa på diakonyrket. Socionomutbildningen är en jättebra grund för diakonyrket. Yrket är en möjlighet att arbeta självständigt och fritt och samtidigt vara en del av kyrkans arbete. För att trivas som diakon bör man kunna stå bakom Svenska kyrkans värderingar eftersom de utgör basen för den värdegrund man arbetar utifrån. Diakoner med socionomexamen är verkligen efterfrågade inom Svenska kyrkan. I synnerhet erfarenheter från socialtjänsten är mycket värdefulla för den som funderar på att bli diakon, säger Anna-Karin Björk.

Kvalitetsnivån i det sociala arbetet behöver höjas

Christina Norberg, chef för social utredning på socialtjänsten i Örnsköldsviks kommun.
Christina Norberg, chef för social utredning på socialtjänsten i Örnsköldsviks kommun.
Knappt hälften av socionomerna kan inte bedriva socialt arbete med den kvalitet de anser nödvändig. Varför är en hög kvalitet viktig och vad krävs för att höja kvaliteten? Hög personalomsättning och hög arbetsbelastning är två viktiga orsaker till lägre kvalitet.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande, och kan vara resultatet av att socialtjänsten inte anpassats i tillräcklig utsträckning till den ökade detaljstyrning och den föränderliga omvärlden. Svårigheter att rekrytera personal avspeglas också i resultatet. En genomgående hög kvalitet i det sociala arbetet är viktigt för att socialtjänstens klienter ska kunna lita på de insatser socialtjänsten genomför, säger Christina Norberg, chef för social utredning på socialtjänsten i Örnsköldsviks kommun.

Systematiskt kvalitetsarbete
För att höja kvaliteten i det sociala arbetet behöver socialtjänsten fortsätta utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete. Christina Norberg anser också att fortsatt stöd till kommunförbunden, som är socialtjänstens regionala stödstruktur och fungerar som en länk mellan det nationella, regionala och kommunala, är en viktig åtgärd.
– Även kompetensutveckling, både introduktion av nya och fortbildning av befintliga medarbetare, är en viktig pusselbit i socialtjänstens kvalitetsarbete. En rimlig arbetsbelastning, tillgång till handledning, administrativ avlastning för chefer och medarbetare samt att även fortsatt utveckla socialtjänstens ledningssystem är exempel på andra åtgärder som kan höja socialtjänstens kvalitet, säger Christina Norberg.

Yvonne Sturesson Ljungblad, avdelningschef för stöd till barn, unga och deras familjer på socialtjänsten i Håbo kommun.
Yvonne Sturesson Ljungblad, avdelningschef för stöd till barn, unga och deras familjer på socialtjänsten i Håbo kommun.
Hög personalomsättning
– Min reaktion på undersökningsresultatet är att det definitivt borde vara fler socionomer som har rätt förutsättningar för att bedriva socialt arbete med den kvalitet de anser nödvändig. Resultatet beror troligtvis på att det är hög personalomsättning i många organisationer, vilket gör att personalgrupperna inte hinner stabiliseras. Samtidigt är arbetsbelastningen ofta hög. Det gör att socionomerna inte alltid känner att de hinner lägga den tid som krävs på varje enskilt ärende, säger Yvonne Sturesson Ljungblad, avdelningschef för stöd till barn, unga och deras familjer på socialtjänsten i Håbo kommun.

Nya och erfarna medarbetare
Hon anser även att de långa kötiderna inom barnpsykiatrin på många håll leder till en ökad ärendebelastning för socialtjänsten. Att avsätta tillräckligt med chefsresurser och att ha tätt mellan chefslagren är en åtgärd som, enligt Yvonne Sturesson Ljungblad, kan bidra till höjd kvalitet i socialtjänsten. Andra kvalitetshöjande åtgärder är en bra blandning av nya och erfarna medarbetare samt att det finns tid att diskutera och reflektera kring genomförda utredningar.
– Det är också viktigt att sätta ihop arbetsgrupper med stor omsorg så man får till en gruppsammansättning där individerna kompletterar varandra. Regelbunden handledning och en god samverkan med öppenvården kan också bidra till en genomgående hög kvalitet i det sociala arbetet, säger hon.

Har du förutsättningar att bedriva socialt arbete med den kvalitet som du anser nödvändig?
kvalitet2_graf

För socionomer inom socialtjänsten svarade 51% ja och 49% nej.

Skolkuratorns roll är att stötta, förebygga och utbilda

Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening. Foto: Curt Leidig
Att arbeta som skolkurator är ett omväxlande och självständigt yrke. Det är ett yrke som ger utrymme för att arbeta med såväl lärare som elever och deras föräldrar. Lyhördhet, diplomati och en problemlösande förmåga är tre egenskaper som en skolkuratorer har stor nytta av.

– Redan när jag började studera på högskolan var mitt mål att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Som skolkurator har jag möjlighet att stötta och hjälpa elever samt att arbeta i team tillsammans med övrig skolhälsovård, lärare, socialtjänst, polis och föräldrar. Det är ett yrke där jag verkligen kan göra skillnad, både för den enskilda individen och för hela familjer, säger Joakim Freij, skolkurator på Esperedsskolan i Halmstad och styrelseledamot i Skolkuratorers förening.
En fördel med att vara skolkurator är att arbetet är fritt och att man ofta till stor del får lägga upp sitt eget arbete och styra sin egen tid. Som skolkurator har man dessutom goda möjligheter att sätta individuell prägel på sin yrkesroll.

Elever, lärare och föräldrar
– Skolkuratorsyrket har många intressanta aspekter. Vi arbetar stöttande och coachande med elever och vuxna i deras närhet, vi har ett nära samarbete med övrig skolpersonal och möter både unga som mår bra, unga som mår dåligt och unga som är allvarligt utsatta på olika sätt, säger Joakim Freij.
– Som skolkurator har man stor nytta av tidigare yrkeserfarenheter från bland annat socialtjänsten. Eftersom samtal är en viktig del av arbetet är utbildningar i motiverande samtal och andra samtalstekniker också en fördel. De allra viktigaste egenskaperna för en bra skolkurator är lyhördhet, diplomati och en förmåga att betrakta elevers situation utifrån ett helhetsperspektiv, säger Joakim Freij.

Spindeln i nätet vid oro
Han arbetar med individuella elevsamtal, fortbildning och dialog med lärare samt förebyggande arbete ute i klassrummen och handledning av elevstödjande personal. Viktiga syften med Joakim Freijs arbete är att förebygga mobbing, diskriminering och otrygghet och att främja en god social stämning på skolan. Vid orosanmälningar och krissituationer fungerar skolkuratorn ofta som spindeln i nätet, den som koordinerar kontakten med såväl familj som elever, övrig skolpersonal samt, vid behov, även polis och social­tjänst.
– Yrkesrollen skiljer sig åt beroende på vilken åldersgrupp man arbetar med. Det är vanligtvis mer fokus på individuella samtal ju äldre eleverna är. På låg- och mellanstadienivå är det mycket fokus på gruppsamtal och förebyggande arbete på gruppnivå, säger Joakim Freij.