Etikettarkiv: SBU

SBU-rapport pekar på behov av stödinsatser

Knut Sundell, projektledare vid SBU. Foto: Svenska Spel
Knut Sundell, projektledare vid SBU. Foto: Svenska Spel

SBU har kartlagt vilka stöd som finns för unga som flyttar från social dygnsvård.
– Till skillnad från i Sverige finns det i USA en federalt delfinansierad insats som stöttar inom områden där dessa barn och ungdomar ofta får problem, säger Knut Sundell, projektledare.

Barn och unga som växer upp i familjehem eller på HVB-hem har en väsentligt sämre prognos för vuxenlivet när det gäller till exempel hemlöshet, arbetslöshet, beroende av offentligt bistånd, fysiska och psykiska problem samt kontakt med straffrättssystem. Ett sätt att motverka dessa problem är genom stödinsatser när unga flyttar från familjehem eller HVB-hem till ett eget boende.
I USA tillämpas sedan 1985 ”Independent Living Services” som till del finansieras av federala pengar. Stödet ges proaktivt och kan handla om hur det går till att få ett arbete, behålla en bostad och vikten av att fullfölja en utbildning.
– Verksamheten pågår under cirka ett år innan utflytt från placeringen. Stödet är frivilligt, men i USA deltar 2/3 av alla i målgruppen, berättar Knut Sundell, projektledare vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.

Studier visar positiva effekter
Under de 35 år som USA erbjudit stödet har det gjorts sju välgjorda utvärderingar av verksamheten. Totalt har 6000 ungdomar deltagit i undersökningarna, hälften pojkar och hälften flickor, med en placeringstid på i genomsnitt fyra år.
– Resultaten pekar på positiva effekter av insatsen. Ungdomarna har 1–2 år efter insatsen oftare ett stabilt boende, de har fullföljt gymnasiet och i större utsträckning påbörjat eftergymnasial utbildning. De har också ofta ett betalt arbete, berättar Knut Sundell som påpekar att det även finns områden där det inte går att utläsa några effekter eftersom det saknas forskning.
– Hit hör till exempel livskvalitet, hälsa, kriminalitet och tillgång till sociala nätverk.

”Stöd inför utflyttning verkar vara en väg för att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar i livet.”

Behövs stöd vid utflyttning
Vilket stöd finns då för unga som lämnar social dygnsvård i Sverige? Det finns bara två inventeringar från 2011 respektive 2016. Båda visar att det är mycket få som får ett förebyggande stöd.
– De båda forskarna Höjer och Sjöblom intervjuade 111 av landets socialchefer. Av dessa hade två till fyra procent ett riktat stöd för målgruppen.
Även SBU har undersökt hur vanligt det är. Av 81 kommuner uppgav sju procent att de erbjöd stöd.
– Erfarenheterna från USA visar att stöd inför utflyttning verkar vara en väg för att ge barn och ungdomar bättre förutsättningar i livet. Inte så att det hjälper alla, men det är åtminstone fler som får ett bättre liv på kort sikt. Rapporten pekar helt klart på ett behov, som ungdomar som bor hos sina föräldrar får naturligt av sin familj, men som unga i social dygnsvård saknar. Vi ser stödet som en viktig pusselbit i hjälpen till barn och ungdomar som inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar, fastslår Knut Sundell.

SBU utvärderar metoder och insatser

SBU utvärderar metoder och insatser inom socialtjänst och området funktionstillstånd/-hinder.

Vi medverkar på Socialchefsdagarna
Socialchefsdagarna pågår den 30/9–1/10 där SBU anordnar ett seminarium om ”Våld i vuxnas nära relationer – vad vet vi?”

Läs mer på våra temasidor

www.sbu.se/socialtjanst
www.sbu.se/funktion

sbu_logo

Prioriterade forskningsområden för socialtjänsten

Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU och Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.
Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU och Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.
SBU och Forte har tillsammans kartlagt vilka forskningsområden som socialchefer och brukare vill prioritera inom socialtjänstens område. Undersökningen har resulterat i en lista på tio prioriterade områden.

Närmare 600 personer har ingått i undersökningen, som gjorts i samverkan mellan SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, och Forte, som är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd. Undersökningen är en del av Fortes långsiktiga program Tillämpad välfärdsforskning, och genomfördes september – oktober 2018.
– Satsningen är unik. Det är första gången som den här modellen används för att identifiera och prioritera forskningsfrågor på socialtjänstområdet och där både socialtjänst och brukare får komma till tals. Vi ville nå ut brett och få fram relevanta forskningsområden som verkligen skulle kunna vara till nytta för praktiken säger Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU.

Tio prioriterade områden
Undersökningen, som bestått av enkäter och diskussionsgrupper, har resulterat i en lista på tio områden, där man vill se utökad forskning. Områdena omfattar bland annat hur brukares delaktighet kan utvecklas, effekter av tidiga insatser, implementering av evidensbaserade metoder, effekten av idéburen välfärd samt framgångsfaktorer för effektiv samverkan.
– Det är breda områden och resultatet är inte förvånande eftersom det tyvärr finns stora kunskapsluckor inom forskning om socialtjänsten. Det som möjligtvis var lite överraskande är den breda samsynen mellan socialchefer och brukare. Vi är trygga med att vi har fångat upp de viktigaste frågorna, säger Stella Jacobson, forskningssekreterare och programansvarig på Forte.

Rikta resurser dit de gör nytta
För SBU kommer undersökningsresultatet att utgöra ett viktigt stöd i myndighetens arbete med forskningssammanställningar, och för Forte vara underlag för kommande utlysningar inom programmet Tillämpad välfärdsforskning som syftar till att förbättra kunskapsläget inom socialtjänsten. I programmet ingår också en forskarskola, som ger personer i socialtjänsten en möjlighet att bedriva akademisk forskning på deltid, vid sidan av det ordinarie arbetet.
– Det är viktigt att vi finansierar forskning som har direkt relevans och tillämpning för verksamheten. Nu när vi har definierat behoven utifrån både professionens och brukarnas perspektiv kan vi rikta resurserna dit där de gör mest nytta, säger Stella Jacobson.
– Det finns förväntningar på välfärden, framhåller Therese Åström och Stella Jacobson. Därför är det väldigt spännande att skapa nya förutsättningar för forskning inom socialt arbete och att sprida kunskap.

Exempel på prioriterade forskningsområden
• Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten?
• Hur kan socialtjänsten arbeta med implementering och införande av evidensbaserad kunskap?
• Vilka effekter har olika insatser?
• Vilka effekter har idéburen välfärd?
• Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan?

Lyssna på SBU:s seminarier på Socionomdagarna

SBU

SBU medverkar som utställare på Socionomdagarna den 20–21 november, Stockholmsmässan

Kom och lyssna på våra seminarier onsdagen den 20/11

Prioriteringar för forskning om socialtjänsten – perspektiv från brukare, policy och praktik
Klockan 11.10–12.10 (spår 2A)
Talare:
Therese Åström, SBU
Stella Jacobson, Forte

Risk- och behovsbedömning vid kriminellt beteende hos unga
Klockan 15.00–15.50 (spår 5F)
Talare:
Therese Åström, SBU
Gunilla Fahlström, SBU
Susanne Strand, Örebro universitet

Om SBU
SBU är ett kunskaps centrum för hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utifrån aktuell och välgjord forskning tar vi reda på vilken effekt olika metoder och insatser har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna.

www.sbu.se

sbu_logo

Evidensbaserade insatser för familjehemsplacerade barn

Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.
Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet.

Barn i familjehem saknar ofta stödinsatser från socialtjänsten under sin placeringstid. Enligt en ny rapport från SBU bör de typer av stöd som finns idag utvärderas vetenskapligt under svenska förhållanden. Socialtjänsten kan hämta inspiration från evidensbaserade insatser som används internationellt.

I Sverige ligger fokus främst på att utreda familjers lämplighet då ett barn måste byta hem. Att erbjuda stödinsatser under själva placeringstiden är inte självklart trots att både barn, ursprungsföräldrar och familjehemsföräldrar efterfrågar just detta.

Insatser som faktiskt fungerar
– Det är problematiskt att det saknas vetenskap om vilken typ av stöd som fungerar bäst. Ingen av de trettiotalet olika insatser som används för familjehemsplacerade barn i Sverige är evidensbaserade. Vi kan inte förvänta oss att det ska gå lika bra för alla barn som placerats i familjehem, men genom att forska mer om vilka insatser som faktiskt fungerar och fokusera mer på uppföljning då barnet befinner sig i ett familjehem kan vi minska skillnaderna mellan dessa två grupper, säger Martin Bergström, docent i socialt arbete vid Lunds universitet och medförfattare till rapporten från SBU.

Mer forskning behövs
Exempel på uppföljningsåtgärder är att kontrollera om barnet går i skolan och gör sina läxor, och uppföljning av de vårdplaner som görs.
– Det är självklart bra att socialtjänsten lägger mycket resurser på att hitta lämpliga familjehem, men när barnet väl är placerat hos en familj så finns det en risk att det glöms bort. I vår rapport pekar vi på arton interventioner, varav tre bedöms som särskilt lämpliga. Dessa tre interventioner har det forskats mer på jämfört med de övriga, vilket ger oss en indikation på att de har bättre effekt än andra åtgärder, säger Martin Bergström.

Föräldrautbildningar och stöd
Han efterlyser både mer forskning och ett helhetsgrepp från samtliga som hanterar familjehemsplacerade barn, såväl socialtjänst som lagstiftare och utbildare. Exempel på lämpliga åtgärder är föräldrautbildningar för familjehemmen, stöd till socialtjänsten i arbetet med familjehemsplacerade barn och ett övervägande om lämplighetsprövning av familjehem verkligen ska genomföras på kommunal nivå. Martin Bergström påpekar att beprövad erfarenhet är lika värdefullt som evidens när det gäller barn i familjehem.
– Samtidigt gäller det att skynda långsamt. I nuläget saknas en nationell kartläggning av antalet familjehem och antalet familjehemsplatser i Sverige, vilket behövs. Dessutom behövs en vision för hur väl vi vill att familjehemsplaceringar ska fungera, säger han.