Etikettarkiv: Resurser

Underskott riskerar skapa social skuld för kommuner

Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll
Veronica Magnusson, förbundsordförande för Vision. Foto: Gustav Gräll

9 av 10 socionomer anser att kvaliteten på socialtjänstens arbete försämras i kommuner med stora underskott i sin ekonomi. Visions förbundsordförande Veronica Magnusson varnar för att kommunerna skjuter problemen framför sig. Hon uppmanar dem därför till ett långsiktigt perspektiv, även när budgetramarna är snäva.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande; det finns en tydlig koppling mellan ekonomiska resurser och kvaliteten på det sociala arbetet. Det här är ett extremt tydligt undersökningsresultat som landets politiker verkligen bör ta på allvar, säger Veronica Magnusson.
Visions årliga Socialchefsrapport visar på liknande resultat: där uppger fyra av tio chefer inom socialtjänsten att de inom sina givna budgetramar har svårt att leverera de insatser som brukarna har behov av och rätt till. Det innebär i sin tur att fyra av tio kommuner inte fullt ut kan leva upp till socialtjänstens uppdrag.

”Det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på.”

Förebyggande bortprioriteras
– Tidigare erfarenheter visar att det förebyggande sociala arbetet är det första kommuner med ekonomiskt underskott drar ner på. De kommunerna bygger successivt upp en social skuld, vilket innebär att utsatta människor blir ännu mer utsatta och att sociala problem som kunde ha åtgärdats på ett relativt tidigt stadium istället växer sig stora, säger Veronica Magnusson.
Hon betraktar en god balans mellan krav och resurser som grundförutsättningen för att socialtjänsten ska kunna leverera enligt sitt uppdrag. Det är kommunpolitikernas uppgift att säkerställa den balansen.
– Den ökande grova organiserade brottsligheten är ett ämne som debatteras flitigt just nu. Här har socialtjänsten en viktig uppgift genom sitt förebyggande arbete i samverkan med aktörer som polis, hälso- och sjukvård och skola. Den typen av arbete tvingas dessvärre många socialsekreterare prioritera bort. Det gäller även arbetet med barn, unga och föräldrar som söker stöd, för att bara nämna några exempel, säger Veronica Magnusson.

Viktigaste åtgärder för kvalitet
De tre viktigaste åtgärderna för att säkerställa kvaliteten i det sociala arbetet är, enligt Veronica Magnusson:
1. Att varje chef ansvarar för ett rimligt antal medarbetare.
2. Ett brett införande av välfärdsteknik som gör att socialtjänstens medarbetare kan fokusera mer på det mänskliga mötet.
3. Att socialtjänsten blir mer tillgänglig för fler genom insatser som inte kräver utredning.
– Vi efterlyser även generella statsbidrag som inte är alltför snäva och riktade, en sociallagstiftning med fokus på förebyggande arbete samt förstås en rimlig arbetsbelastning för socialtjänstens medarbetare. Det är dessutom hög tid att genomföra en kommunreform där man analyserar de enskilda kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt socialtjänstuppdrag, avslutar Veronica Magnusson.

Många kommuner har stora underskott i sin ekonomi. Hur tror du att kvaliteten i socialtjänstens arbete kommer att påverkas av det? Kvaliteten kommer att…

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Socialtjänstens tjänstemän ska besluta i individärenden

Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
9 av 10 socionomer anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän. Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, anser att ett förändrat beslutsmandat för tjänstemännen kan öka kvaliteten på de beslut som fattas.

89 procent av socionomerna anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän och inte av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden.
– Undersökningsresultatet är inte direkt överraskande, det bekräftar att många socionomer upplever en frustration i att besluten i individärenden i dagsläget fattas av socialnämnden. Det beror förmodligen bland annat på att socialnämndernas sammansättning och kompetens varierar avsevärt mellan olika kommuner, säger Heike Erkers.
Hon anser att om mandatet att fatta beslut istället flyttas över till tjänstemannanivå så kan det stärka socialsekreterarnas autonoma ställning och möjlighet att stå upp för sitt yrkesområde.

Svårt ställa krav på kompetens
– Att även 89 procent av socionomerna i undersökningen tycker att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning bland socialnämndens ledamöter tyder på att många anser att kvaliteten i socialtjänstens beslut kan förbättras om de fattas på tjänstemannannanivå, säger Heike Erkers.
Hon påpekar samtidigt att det i egentlig mening inte går att ställa specifika kompetenskrav på socialnämndens ledamöter eftersom de är politiskt tillsatta.
– Ledamöterna är ju folkvalda och en av demokratins spelregler är just att vem som helst kan bli folkvald. Jag förstår samtidigt att många socionomer anser att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning hos socialnämndens ledamöter, inte minst eftersom deras tjänsteutövning är så beroende av dessa beslut. Vi anser dock att man i första hand bör välja en annan utgångspunkt, nämligen att överföra beslutsmandatet på tjänstemännen, säger Heike Erkers.

Regleras i socialtjänstlagen
– Det här är en återkommande fråga bland våra medlemmar. Socialnämndens beslutsrätt innebär att socialsekreterare i dagsläget inte är någon autonom profession på samma sätt som exempelvis läkare, sjuksköterskor eller lärare. Om mandatet att fatta beslut i individärenden förflyttas till tjänstemannanivå är det viktigt att socialsekreterarna har tillräckliga resurser för att fatta dessa beslut, säger Heike Erkers.
Vem som ska fatta beslut i social­tjänstens individärenden regleras i socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR följer därför den pågående regeringsutredningen av framtidens socialtjänstlag med stort intresse. Heike Erkers efterlyser också en politisk debatt kring behovet av en sammanhållen vision för den svenska socialpolitiken.
– Frågor kring socialpolitik och därmed även tjänstemannaansvar vid beslut i individärenden har i dagsläget dessvärre väldigt lite utrymme i den politiska debatten, säger hon.

Bör det finnas krav på relevant kompetens och utbildning hos politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnderna?

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Tid och resurser viktigast för kvalitet i socialt arbete

44% av socionomerna kan inte bedriva socialt arbete med den kvalitet som de anser vara nödvändig. Bland socionomer inom socialtjänsten är andelen 49%. Det man främst efterlyser är mer tid, färre ärenden och minskad administration.

Socionomerna som svarade att de inte kunde bedriva socialt arbete med den kvalitet som de anser vara nödvändig fick följdfrågan ”Vad krävs för att du ska kunna bedriva socialt arbete med den kvalitet som du anser nödvändig?”

Mer tid
Många av de tillfrågade understryker vikten av att ha mer tid för varje klient och möjlighet till avlastning under stressiga perioder. Bättre arbetsfördelning och kunniga chefer är önskemål som ofta återkommer. Många menar att det krävs mer tid och resurser, inte minst för att ha möjlighet att möta den ökande patientgruppen med psykisk ohälsa på ett korrekt sätt. Mer tid är också viktigt för att kunna fortbilda sig och utveckla verksamheten.

Mer resurser
Många tillfrågade i undersökningen framhåller vikten av att satsningar görs på rätt saker och efterlyser fler kringresurser, som exempelvis mer tillgång till olika typer av öppenvård. Man menar att brukarnas behov inte går att tillgodose eftersom det inte finns resurser eller insatser som är lämpade för den problematik som finns.
”En tung och omfattande administration hindrar oss från att utföra ett socialt arbete på det sätt som vi skulle önska”, anser många. Ett stort antal vill ha mindre sittande framför skärmen och mer tid till att träffa sina klienter.

Arbetsledning
Det sociala arbetet innebär inte sällan svåra beslut och bedömningar.
”En minskad arbetsbelastning och ett bra stöd från såväl kollegor som ledning är viktiga faktorer för att göra ett bra arbete”, menar många. Tid för reflektion, adekvat fortbildning, stödfunktioner, bättre arbetsmiljö och ett starkt ledarskap framhålls som relevanta inslag för att kunna utföra ett socialt arbete med kvalitet.
Det femte viktigaste kriteriet anser man vara ett närmare samarbete, såväl mellan grupper inom socialtjänsten som med politiken och med den forskning som bedrivs inom området.

Viktigast för att kunna utföra socialt arbete med nödvändig kvalitet
1. Mer tid
2. Mer resurser
3. Minskad administration
4. God arbetsledning
5. Samverkan