Etikettarkiv: Psykisk ohälsa

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Viktigaste sociala frågorna just nu

Socionomerna har angivit de viktigaste sociala frågorna just nu som måste åtgärdas. Ensamheten och isoleringen för äldre och andra riskgrupper, psykisk ohälsa bland barn och våld i nära relationer är bland de vanligaste förekommande svaren.

Socionomer runt om i Sverige svarade på den här öppna frågan i vår undersökning 1–7 september 2020 ”Vilken är den/de viktigaste sociala frågan/frågorna just nu som du anser måste åtgärdas?”.

Ensamhet och isolering
Att ensamhet påverkar den psykiska hälsan vet vi sedan tidigare. I och med distansering och karantän är det ett stort problem för äldre och andra riskgrupper. Vi behöver hitta sociala sammanhang som känns meningsfulla och som kan genomföras under rådande omständigheter. Personer med begränsat socialt nätverk behöver också få tillgång till aktiviteter, dels för personens eget bästa, men också för att avlasta anhöriga.
Arbetslöshet kan bli början på en nedåtgående spiral där hemlöshet och fattigdom kan bli följden. Bostadslöshet kan leda till att man hamnar i en svart bostadsmarknad med höga boendekostnader och osäkra kontrakt. Detta påverkar både enskilda och barnfamiljer.

Psykisk ohälsa hos barn och barns utsatthet
Många barn lider av psykisk ohälsa i Sverige idag. Anledningarna är många: stress, utanförskap, trassliga familjeförhållanden och ensamhet i och med distansundervisning, och fysiska aktiviteter som ställts in. Det är viktigt att ta hand om alla ungdomar så att de blir delaktiga och aktiva i vårt samhälle. De behöver föräldrar som sätter gränser, men som framför allt är engagerade och närvarande i sina barns liv.
Barn och unga med psykisk ohälsa måste få hjälp snabbt. Det behövs bättre samarbete mellan socialtjänsten och BUP. Barnens rättigheter måste tas tillvara. Exempelvis ska föräldrarna gå med på insatser som är bäst för barnet. ”Alldeles för många barn far illa.”

Våld i nära relationer
Hur kan man få insyn i familjer där våld förekommer i coronatider? Man vill ta fram metodstöd kring att rutinmässigt fråga om våld i nära relationer. Hedersproblematiken för både flickor och pojkar behöver belysas.

Förebyggande arbete
Stora delar av välfärden behöver rustas upp. Vi behöver bli duktigare på förebyggande arbete riktat mot barn och familj. Det behövs en mer omfattande omsorg för alla utsatta grupper av människor. Fokus ska ligga på råd, stöd och behandling. Mer resurser till socialtjänsten behövs för att kunna möta de mest utsatta.
Utan att politiker ser behovet är det mycket svårt att få till en förändring av de viktigaste sociala frågorna idag.

Viktigaste sociala frågorna idag

  1. Ensamhet och isolering
  2. Hemlöshet, arbetslöshet, fattigdom
  3. Psykisk ohälsa hos barn
  4. Barns utsatthet
  5. Våld i nära relationer
  6. Hedersproblematik
  7. Förebyggande arbete
  8. Rätt politiska beslut
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Beroende och psykisk ohälsa ställer krav på behandlingen

Beroendeproblematik har många gånger en stark koppling till psykisk ohälsa, och samsjuklighet är vanligt bland individer som behandlas för sitt missbruk på ett behandlingshem. Det ställer förstås krav på komplexa och individuellt utformade behandlingsmetoder som tacklar den psykiska ohälsan och missbruket parallellt.

Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.
Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården.

Samsjuklighet är vanligt bland de som vårdas på behandlingshem, och man behöver ta hänsyn till detta i en behandling. Om personen inte är utredd men misstanke finns om någon eller några psykiska diagnoser finns så är en utredning bra att göra under behandlingstiden. Vid samsjuklighet behöver beroendebehandling i form av exempelvis 12-stegsbehandling kombineras med att samtidigt arbeta med den psykiska problematiken med hjälp av andra metoder, såsom DBT och psykoedukation. Det kräver också en närmare samverkan mellan sjuksköterskor, läkare och terapeuter, som tillsammans skapar ett team runt individen.

Psykisk ohälsa och beroende
– En mycket viktig faktor för ett framgångsrikt behandlingsresultat är rätt matchning i samband med placeringen. Här är en förtroendefull dialog mellan behandlingshem och socialsekreterare helt avgörande. Det handlar dels om att varje individ ska hamna på en enhet och avdelning som matchar deras profil, dels om att behandlingshemmet och socialsekreteraren tillsammans behöver planera den uppföljning som krävs på hemmaplan efter avslutad behandling, säger Martina Malmström, verksamhetschef på Nämndemansgården. Hon har arbetat med missbruksfrågor på olika sätt sedan år 2000.
Beroendeproblematik går ofta hand i hand med psykisk ohälsa. Många beskriver att de använder alkohol eller andra droger för att självmedicinera när de drabbas av ångest och andra former av psykisk ohälsa. På Nämndemansgården har man därför valt att tydligt inkludera terapi och annan behandling som ska öka individens psykiska hälsa i sitt ordinarie behandlingsprogram efter matchning till rätt enhet.

”Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen.”

Förtroende och långsiktighet
Nämndemansgården har även genomfört en studie på en av sina högspecialiserade enheter, Embla. Där behandlas kvinnor med komplex samsjuklighet i åldrarna 20 till 54. Studien genomfördes hösten 2019 och syftet var att ta reda på hur kvinnorna hade upplevt sin behandling och hur de mår nu.
En faktor som lyftes var kunskapen hos personalen, att kunna tolka signaler, lämna ifred, att förstå att en affekt ofta handlar om något helt annat än det man ser, och att olikheterna i personalgruppen gjorde att alla hittade någon som de kände förtroende för.
– En faktor som många värdesatte var att personalen fanns vid deras sida, även när de stötte på motgångar. Vi lägger mycket tid på att bygga upp ett förtroende mellan klienten och personalen. Det går inte att forcera fram långsiktigt framgångsrik behandling. Man behöver lägga den tid som krävs för att bygga relationer, säger Martina Malmström.

Kräver förbättring av äldrevården

Foto: Shutterstock

Den psykiska ohälsan bland äldre är eftersatt, men det finns mycket som socionomer kan göra.
Det menar Lena Palm, socionom och samhällsdebattör.
– Vi lever utifrån ett biomedicinskt perspektiv, där det påtagligt fysiska alltid har företräde framför det psykiska, säger hon.

Lena Palm förlorade sin mamma i corona och kämpar för de äldre.
Lena Palm förlorade sin mamma i corona och kämpar för de äldre.

Lena Palm, socionom och snart utbildad specialistundersköterska i geriatrik och gerontologi, har erfarenheter av äldrevården, både i arbetet och privat. I våras avled hennes mamma på ett boende i sviterna av covid-19, något som fick Lena Palm att skriva en debattartikel i Göteborgs-Posten om äldrevårdens brister.
– Vi lever med så många lagar och regler idag att de ofta biter varandra i svansen och förhindrar istället för möjliggör. Det är till exempel så omfattande sekretess inom vården att man har ett eget datasystem som inte kommunicerar med andra, som kommunens. En sådan miss var en bidragande orsak till min mammas död.

”Vi lever med så många lagar och regler idag att de ofta biter varandra i svansen och förhindrar istället för möjliggör.”

För få socionomer
Den typen av problem är svåra för en socionom att påverka, men det finns mycket annat man kan göra.
– Den psykiska ohälsan är socionomens käpphäst, så där kan vi göra stor nytta. Vi skulle kunna arbeta så enormt mycket som äldrekuratorer och erbjuda samtal på ett helt annat sätt än idag. I Sverige tar en pensionär livet av sig varje dag och alkoholismen är utbredd. Det är frågor som vi inte diskuterar men som ligger inom ramen för socionomens arbetsområde, säger Lena Palm.
Enligt henne lever vi i en tid då det biomedicinska har företräde.
– Man kan schabbla bort ensamhet och suicidtankar, men inte ett brutet ben. Därför har sjuksköterskor fått den stora roll de har inom äldrevården idag, liksom sjukgymnaster och fysioterapeuter. Vi ser alldeles för få socionomer ute i verksamheterna.

Sinnliga rum
Lena Palm påpekar också att det idag finns en press på pensionärer att vara aktiva, något som inte passar alla.
– När man åldras går man ofta allt mer in i sig själv. Äldre skulle behöva sköna miljöer som de kan vara i utan en massa krav på att vara käck och utåtriktad. Vi behöver sinnliga rum, där man bara kan få vara stilla, säger Lena Palm.
Därför försöker hon nu få loss pengar från Allmänna arvsfonden för att bygga ett växthus åt pensionärer i Göteborg. Och Lena Palm tycker att Allmänna arvsfonden borde komma pensionärer till del.
– Det är skandal att det inte är så idag. Så mycket skulle kunna göras för att berika äldres situation. Och kommunala medel behöver öronmärkas för att komma våra äldre till del i större omfattning till exempel för förbättrande av deras psykiska hälsa.

Psykisk ohälsa – en stor folkhälsoutmaning

Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting. Foto: Thomas Henriksson
– Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Idag är det viktigare att vara stark i kroppen än i knoppen, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Landsting.

Enligt en ny undersökning från Framtidens Karriär – Socionom anser 89 procent av socionomerna att den psykiska ohälsan har ökat de senaste åren. Något som till del bekräftas av statistik från Socialstyrelsen som visar att ångest och depression ökat ganska kraftigt medan allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom ligger på en jämn nivå.
– Vi kan inte vara helt säkra på att ökningen enbart speglar hur det ser ut i samhället. Den kan även bero på bättre registerföring eller att vi har blivit mer benägna att kalla saker för depression eller ångest, där vi förr kanske sa ont i magen. Det finns flera kringliggande faktorer som gör att siffrorna kanske inte till fullo betyder att befolkningen mår sämre, säger Ing-Marie Wieselgren.
Klart är dock att den psykiska ohälsan bland unga ökar. Det är också allt fler, inte minst kvinnor, som upplever stress.

Individualistiskt samhälle
– Vi har en pressad arbetsmarknad med allt mindre marginaler. Detta märker inte minst socionomerna, som ser det hos sina klienter men även inom den egna yrkesgruppen. Jämfört med för 20 år sedan är det betydligt fler socionomer som är sjukskrivna på grund av utmattningsdepressioner.
Under de senaste åren har samhället också blivit allt mer individualistiskt, där olika tillkortakommanden läggs på individen.
– När jag var ung och vi i min generation inte mådde bra sökte vi felen hos samhället och skulle ut och göra revolution. Men idag tänker ungdomar att ”det är nog fel på mig, jag kanske är sjuk, har en diagnos och behöver hjälp”. Risken är att vad som egentligen är normala livsreaktioner blir medikaliserade. Om man mår dåligt som en reaktion på det rådande samhällsklimatet betyder det inte att det är en sjukdom.

Hälsofrämjande samhälle
Varför fler unga mår dåligt är, enligt Ing-Marie Wieselgren, inte lätt att svara på. Enligt de rapporter som finns är det svårt att urskilja konkreta orsaker.
– Många, både ungdomar och äldre, säger att de inte blir sedda och känner sig ensamma, även om de befinner sig bland en massa människor. Vi behöver tillsammans fundera över hur vi skapar ett samhälle som bättre främjar psykisk hälsa. Det handlar om allt från samtalsklimat, utfall, hot och elaka saker i media till att kunna se och möta varandra.

Brett anslag
SKL har valt ett brett angreppssätt på psykisk ohälsa. Mycket görs, och har redan gjorts, för att möta den negativa utvecklingen. Både kommuner och regioner jobbar med olika initiativ, men förutsättningarna är olika och mer insatser behövs.
– Psykisk ohälsa är ett av de största samhällsproblem vi har just nu. Dels för att det innebär ett stort lidande för människor, dels för att det är de människor vi verkligen behöver, medarbetarna inom vård och omsorg, som vi riskerar att slita ut. Sverige har redan bra program när det gäller kroppslig hälsa. Nu behöver vi rusta individerna även för psykisk hälsa, fastslår Ing-Marie Wieselgren.

Råd till dig som möter personer med psykisk ohälsa:
• Fundera över orsakerna. Är detta mer ett uttryck för hur personen har det? Kanske är det bara en individ som har svårt att klara starka känslor och en tuff situation? Viktigt att inte göra sjukdom av allt.
• Var lyhörd för de individer som verkligen har allvarliga problem, och se till att de kommer vidare till sjukvården.
• För barn och ungdomar är det extra viktigt att psykisk ohälsa identifieras tidigt. Då finns också möjlighet till tidig diagnos och behandling som kan förhindra att tillståndet blir långvarigt och socialt handikappande.

Hur anser du att den psykiska ohälsan i samhället har utvecklats under de senaste åren? Den …

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Efter 6 månaders behandling kunde Sandra flytta hem

”Det som hjälpt mig mest är strukturen i vardagen och samtalen” säger Sandra, här tillsammans med kontaktpersonen Roger.
”Det som hjälpt mig mest är strukturen i vardagen och samtalen” säger Sandra, här tillsammans med kontaktpersonen Roger.
Efter lång tid med oro i hemmet, psykisk ohälsa, hög skolfrånvaro och två månader på rymmen placerades Sandra på Amra, ett av VoB:s behandlingshem för tonåringar. Efter 6 månaders placering och samtidig familjebehandling kunde Sandra flytta hem igen.

Miljöterapi, KBT och familjebehandling
När Sandra (fingerat namn) kom till Amra tänkte hon: ”Nu får jag hjälp! Jag behövde komma hemifrån och jag ville ge det en chans och se hur det var att bo på behandlingshem”. Den person som varit viktigast för Sandra på Amra är kontaktpersonen Roger. Han beskriver att det inledningsvis handlar om att skapa en relation till den unge för att kunna bedöma vilka mål som ska arbetas mot. ”Jag såg tidigt att Sandra hade en vilja att jobba för att förbättra sin situation.” Målet i arbetet var att häva Sandras negativa beteenden, som att avvika och undvika, och att istället lära in och förstärka nya beteenden som att säga som det är och berätta hur hon mår. På Amra används KBT och MI som tillsammans med miljöterapi och en tydlig vardagsstruktur är viktiga verktyg. En ständig dialog med den unges föräldrar är också en viktig del. Sandra: ”Det som hjälpt mig mest är strukturen i vardagen och samtalen”.
Samtidigt som Sandra placerades på Amra fick hela familjen möjlighet till familjesamtal på ”Prisma” inom kommunens öppenvård. I familjesamtalen har fokus legat på att reparera relationen med mamma och pappa och på att Sandra ska kunna flytta hem. Det nära samarbetet mellan Amra och familjebehandlarna på Prisma har inneburit att man har kunnat arbeta med familjen från olika perspektiv samtidigt.

Hemflytt
Efter 6 månader var Sandra och hennes familj redo att göra ett försök att bo tillsammans igen, vilket har fungerat bra. Sandras mamma berättar att en av de viktigaste lärdomarna är att bekräfta Sandras framsteg, istället för att bara se problemen. Nu förstår mamma Sandra bättre och kan hjälpa henne när det behövs. Familjen mår mycket bättre nu, visar varandra uppskattning och har kul ihop. Dessutom är Sandra tillbaka i skolan med full närvaro och imponerande prestationer.

Var med och utveckla och arbeta i verksamheter för alla åldrar med social problematik. Läs mer här!

VoB Syd
VoB Syd driver olika verksamheter inom socialtjänstens område, såsom behandlingshem, skyddat boende och familje­hem. Bolaget ägs av kommunerna i Kronoberg och Skåne och drivs utan vinstsyfte. VoB erbjuder goda utvecklings- och karriärmöjligheter för medarbetare som vill satsa i ett kreativt sammanhang med korta beslutsvägar. Företagskulturen kännetecknas av en hög grad av delaktighet och ”frihet under ansvar”. Medarbetarna erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling och subventionerad friskvård.
Läs mer på: www.vob.se

Vidareutbildning efterfrågat bland socionomer

Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Lii Drobus, socionom och projektledare på socialförvaltningen i Stockholms stad.
Många socionomer efterfrågar vidareutbildning. Psykisk ohälsa, samtalsmetodik och psykoterapi är de tre områden som flest socionomer vill vidareutbilda sig inom.

– En anledning till att intresset för vidareutbildning är högt kan vara att socionomutbildningen är en generalistutbildning. Det kan göra att socionomer upplever att de behöver fördjupa sig inom de verksamhetsområden de valt, säger Lii Drobus, själv socionom och tidigare socialsekreterare. Nu arbetar hon centralt på socialförvaltningen i Stockholms stad som projektledare för en satsning som ska förbättra arbetssituationen för biståndshandläggare och socialsekreterare.
Lii Drobus menar att när socionomer kommer ut i yrkeslivet är fortbildning och vidareutbildning ofta nödvändig, exempelvis inom barn och unga, stöd till funktionsnedsatta, missbruk, socialpsykiatri, försörjningsstöd och äldreomsorg. Inom många områden krävs det kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna utföra olika uppdrag.

Speglar yrkets bredd
– Att socionomerna som deltog i undersökningen vill vidareutbilda sig inom så många och vitt skilda områden speglar verkligen yrkets bredd. Några av de områden som listas i undersökningen borde det finnas mer av i socionomers grundutbildning, exempelvis dokumentation och utrednings- och bedömningsarbete, säger Lii Drobus.
Hur fortbildning och kompetensutveckling bäst kan genomföras kan variera. Det kan handla om kompetensutveckling på såväl individuell nivå som på gruppnivå. Att ytterst ha fokus på att kunna erbjuda verksamhet med bra kvalitet, som svarar mot medborgares behov, kan vara en värdefull kompass för att identifiera kompetensutvecklingsbehov, säger Lii Drobus.

Brukardelaktighet viktigt
– I Stockholms handlingsplan är brukardelaktighet en av tretton särskilt viktiga frågor. Det är också ett område som verksamheter ofta vill kunna mer om och utveckla sina arbetsmetoder inom. Frågan om brukardelaktighet är också viktig när det gäller behov av fortbildning och kompetensutveckling. Inte minst kunskaper och metoder om hur brukardelaktighet kan vävas in i verksamheters utvecklingsarbete, säger Lii Drobus.
41 procent av socionomerna vill vidareutbilda sig inom samtalsmetodik. Enligt Lii Drobus kan det bero på att samtalsmetodik är ett fundamentalt redskap, oavsett vad man arbetar med i socialtjänsten eller äldreomsorgen.
– Socialtjänsten verkar i ett föränderligt sammanhang. Nya forskningsrön och nya frågor innebär ofta att socionomer efterfrågar kontinuerlig vidareutbildning, avslutar Lii Drobus.

Inom vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig?

1 Psykisk ohälsa
2 Samtalsmetodik
3 Psykoterapi
4 Ledarskap och projektledning
5 Socialrätt/juridik
6 Socialt behandlingsarbete
7 Våld i nära relationer
8 Kvalitetsutveckling
9 Utrednings- och bedömningsarbete
10 Sexologi
11 Etik
12 Beroendevård
13 Myndighetsutövning
14 Barnrätt
15 Skolsocialt arbete
16 Barn- och ungdomsvård
17 Funktionsnedsättningsfrågor
18 Handläggning och dokumentation
19 Migrationsfrågor
20 Kriminalvård
21 Socialpedagogik
22 Äldrefrågor
23 Tvångslagstiftning
24 Diskrimineringsfrågor
25 Annat område*

* I annat område nämns diakoni, välfärdsteknik, palliation, handledning, gruppsykologi och teamutveckling, konflikthantering, gruppterapi, anhörigstöd, socialt arbete på strukturell nivå, meditation, bildterapi, yoga och existentiell hälsa.

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Mer forskning behövs – om barn och unga samt missbruk

Mer forskning behövs om barn och unga samt missbruk


Nästan alla socionomer anser att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete. De efterfrågar främst mer forskning om barn och unga, förebyggande missbruksvård och psykisk ohälsa.

De 97 procent av socionomerna som svarade att det behöver bedrivas mer forskning inom socialt arbete fick följdfrågan ”Inom vilka områden behöver det bedrivas mer forskning inom socialt arbete?”

Barn och ungdomar
37% av de tillfrågade anser att forskning kring barn och ungdomar bör prioriteras. Det är en utsatt grupp inom många områden. Som exempel framför man att barns upplevelser av våld och att växa upp i en konflikt mellan föräldrar är vanliga och viktigt att forska på. Ett rättsmål om ett barns livssituation kan ta upp till ett år i tingsrätten, hur påverkar det barnet? Vilka faktorer påverkar barns hälsa och utveckling? Merparten av de tillfrågade vill ha ett kraftfullt förebyggande arbete med uppföljning för barn i utsatta situationer, konflikter i familjen, skola, familjehem, vårdnadstvister, ensamkommande barn, barn med diagnoser och trauman, fysiska och sexuella övergrepp, institutionsplaceringar och så vidare.

Missbruk
Många anger att beroendevården måste vara ett forskningsområde. Hur kan man på bästa sätt fånga upp människor som börjat missbruka med förebyggande insatser? Forskning bör också läggas på barn med missbrukande föräldrar för att komma fram till bra lösningar. Det framkommer också att det inte bara är missbruk av alkohol och narkotika som är ett stort problem, även spelmissbruk nämns här.

Psykisk ohälsa och migration
Ytterligare ett område att forska på är förebyggande av psykisk ohälsa vid invandring, till exempel i väntan på beslut. Man behöver också hitta sätt att på olika plan och i olika delar av samhället förebygga psykisk ohälsa. Vilka psykosociala behandlingsmodeller används och vad är kostnaden för dessa idag?

Våld och hedersrelaterat våld
En återkommande kommentar är ”våld i nära relation”. Man anser att många forskningsinsatser bör fokusera på hur lagstiftning och ingripanden påverkar de inblandade. Hur kan forskning kring brottsförebyggande åtgärder lösa till exempel hedersproblematiken?

Äldreomsorg
Många anser att man framförallt bör titta på hur äldre, kanske dementa patienter bemöts i äldrevården och i samhället. Dessutom vill man se hur anhörigstödet fungerar i äldrevården.

Mer forskning inom socialt arbete
1. Barn och ungdomar i utsatta situationer
2. Förebyggande åtgärder för olika typer av missbruk
3. Psykisk ohälsa inom olika områden i samhället
4. Våld och hedersrelaterat våld 5. Hur fungerar äldrevården och anhörigstödet