Etikettarkiv: Myndigheter

Göra gott inom myndigheter

Foto: Shutterstock
Lina Ponnert har skrivit en bok om att som socionom göra gott inom myndigheter.

Hur kan man som socionom göra gott, rätt och nytta inom myndighetens ramar? Och vad finns det för framtida utmaningar för yrkesgruppen?
– Det finns en riktning som pratar mer om tilltro till professionen och att man ska hitta balans mellan new public management och andra krav, säger socionomen och forskaren Lina Ponnert.

Lina Ponnert har skrivit boken Socionomen i myndigheten – Att göra gott, göra rätt och göra nytta tillsammans med Kerstin Svensson, båda socionomer och forskare i socialt arbete.
– Alla de här perspektiven, etiken och viljan att göra gott för människor, att göra rättsligt ”rätt” och att göra nytta genom att till exempel förhålla sig till krav på evidens och organisationens arbetsmodeller, är viktiga i myndighetsarbete och när socionomer ska fatta beslut; man kan inte bara se allt ur ett perspektiv. Socionomer i myndigheter måste både ha kunskap om och kunna balansera mellan och förena de här perspektiven och tolka dem för att hantera det ansvar som finns i myndighetsrollen. Det är den utmaningen som gör arbetet svårt men också spännande och givande, säger Lina Ponnert.

”En viss flexibilitet krävs som regel i praktiken då ingen situation eller individ är den andra lik.”

Handlingsutrymme finns
Under de senaste åren har kraven på att arbeta evidensbaserat och effektivt ökat, och många riktlinjer och mallar har tagits fram. New public management har både hyllats och kritiserats.
– Det blir en synlighet och transparens som kan vara bra. Men risken är att det blir för byråkratiskt eller stelt om man tolkar för strikt. En viss flexibilitet krävs som regel i praktiken då ingen situation eller individ är den andra lik, säger Lina Ponnert.
Hon betonar det handlingsutrymme som trots allt finns, och som kräver kompetens.
– Mycket av socionomers arbete handlar om mötet med individer i utsatta eller svåra situationer, och ett respektfullt bemötande är viktigt. I arbetet finns också möjlighet att skapa sig ett handlingsutrymme, och man har ansvar att använda det handlingsutrymme som finns med professionellt omdöme.

Vidareutbilda sig
Lina Ponnert menar att socionomer har en unik kompetens vad gäller förmåga till helhetssyn vilket blir än mer viktigt i allt mer specialiserade organisationer.
– Det finns så mycket kunskap idag och det kan vara svårt att hålla sig à jour med all typ av forskning och alla målgrupper. Socionomprogrammet är idag en generalistutbildning, men kanske kommer fler att bygga på med specialistkurser och vidareutbilda sig längre, utifrån vad man hamnar i för yrkesroll.

9 av 10 socionomer kan tänka sig att jobba statligt

Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.

92 procent av socionomerna kan tänka sig att arbeta för en statlig arbetsgivare. De statliga arbetsgivarna som flest socionomer har ett positivt intryck av är Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Kriminalvården.

– Staten har överlag ett gott rykte som arbetsgivare bland socionomer. En bidragande faktor till det är att statliga arbetsgivare inte är lika detaljstyrda av politiker som socialtjänsten. Staten kan även erbjuda ett antal förmåner som är attraktiva för många, exempelvis längre semester och möjlighet till läkarbesök på arbetstid. Ytterligare en faktor som stärker statens attraktivitet är att arbetsbelastningen generellt sett är lägre än på kommunal nivå, säger Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.

Kontrollmyndigheter rankas högst
Socialstyrelsen är den statliga arbetsgivare som flest socionomer, 61 procent, har ett positivt intryck av. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ligger tvåa med 45 procent och Kriminalvården är trea med 34 procent. Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hamnar däremot i botten av undersökningen.
– Socialstyrelsen och IVO är kontrollmyndigheter för socialtjänsten och anställer ofta rutinerade och erfarna socialsekreterare. Båda dessa myndigheter har traditionellt sett en positiv klang bland socionomer. En bidragande orsak till Kriminalvårdens popularitet är förmodligen att de arbetar fokuserat med ett kognitivt beteendeprogram, säger Niklas Eldholm.

Stora myndigheter rankas lågt
Han är förvånad över att endast 15 procent av socionomerna har ett positivt intryck av Arbetsförmedlingen som arbetsgivare.
– Det kan bero på att Arbetsförmedlingen förmodligen är den myndighet som är mest politikerstyrd, vilket innebär att politiska beslut med kort varsel kan ändra förutsättningarna för verksamheten. Det medför förstås en osäkerhet. Försäkringskassans låga ranking kan ha orsakats av en ökad tonvikt på administrativa snarare än klientnära arbetsuppgifter. Migrationsverkets låga popularitet kan bero på att flyktingtillströmningen väntas minska, vilket kan innebära varsel och färre arbetsmöjligheter för socionomer, säger Niklas Eldholm.

Fler upptäcker statliga arbetsgivare
Hans intryck är att kännedomen om och viljan att arbeta för statliga arbetsgivare är högre bland socionomer idag jämfört med tidigare. När arbetsbelastningen varit hög inom socialtjänsten har allt fler socionomer börjat se sig om efter andra arbetsgivare. Det gör att en växande grupp upptäcker de statliga karriärmöjligheterna.
– Det är positivt eftersom staten kan erbjuda fler karriärmöjligheter för socionomer än man vid en första anblick kan tro, avslutar Niklas Eldholm.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta för en statlig arbetsgivare för socionomer?

Vilka av följande statliga arbetsgivare för socionomer har du positivt intryck av?