Etikettarkiv: Kriminalvården

Jobba som socionom på Kriminalvården!

Som socionom inom Kriminalvården kan du ha olika uppdrag, men gemensamt är det övergripande målet att minska risken för återfall i brott. Sök ett jobb som gör samhället säkrare för alla.

Som socionom fyller du en viktig funktion inom Kriminalvården, till exempel som frivårdsinspektör, utredare, programledare eller kriminalvårdare.

Vill du utveckla dig finns många möjligheter inom Kriminalvården. Utifrån verksamhetens behov utbildar vi anställda i olika utredningsverktyg och säkerhet. Det finns också utbildningar för våra behandlingsprogram.

Låter detta intressant?

Klicka här för att se alla våra lediga tjänster

Klicka här för att läsa mer om jobbet som frivårdsinspektör på Kriminalvården

Välkommen till Kriminalvården du också!

Några fördelar med att jobba hos oss:

  • Betald kriminalvårdsutbildning och brett utbildningsutbud
  • Längre semester än många andra arbetsgivare
  • Löneutfyllnad, om du är ledig med föräldrapenning
  • Möjligheter att arbeta utomlands
  • Avtalspension, som kompletterar den allmänna pensionen
Kriminalvården

Vi bryter den onda cirkeln

Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Vi har ansvar för fängelser, frivård och häkten. Vi arbetar för att göra samhället säkrare och tryggare. Vårt viktigaste mål är att minska återfall i brott – att bryta den onda cirkeln.

Hos oss i Kriminalvården har vi fler än 70 olika yrken och vi finns över hela landet. Vi är en del av rättsväsendet och jobbar för att samhället ska bli säkrare och tryggare. Hos oss är du med och bidrar till vårt viktiga samhällsuppdrag tillsammans med kunniga kollegor.

kriminalvården.se

Ungdomsövervakning nödvändigt komplement

Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.

Ungdomsövervakning är en straffpåföljd för ungdomar mellan 15 och 17 år som funnits sedan den 1 januari 2021. Ungdomsövervakning får endast dömas ut om ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är tillräckligt ingripande påföljder. Ungdomsövervakning ska kunna utdömas när det är fråga om brott med ett straffmätningsvärde mellan sex och tolv månader samt vid allvarliga återfallssituationer.

Individer som dömts till ungdomsövervakning medverkar först i en verkställighetsplanering, då Kriminalvården i samverkan med socialtjänsten kartlägger individens livssituation. Planen innehåller tre obligatoriska inslag: regelbundna möten med en särskild koordinator som utses av Kriminalvården, inskränkningar i rörelsefriheten, så kallad ”helghemarrest”, samt förbud mot användning av narkotika och alkohol. Frivården kan lägga till individuellt utformade inslag, som att ungdomen ska gå i skolan eller ha regelbunden kontakt med vårdgivare.

”Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård.”

Nära samverkan
– Tanken är att ungdomsövervakning ska täcka glappet mellan ungdomsvård, ungdomstjänst och sluten ungdomsvård. Socialtjänsten har ett juridiskt ansvar att utse en ansvarig handläggare och medverka vid uppföljningen av ungdomsövervakningen. Det är viktigt att Kriminalvården genomför ungdomsövervakningen i nära samverkan med socialtjänsten, säger Maria Svantesson, Kriminalvårdens nationella samordnare för ungdomsövervakning.
I egenskap av nationell samordnare samlar hon in praktiska erfarenheter av ungdomsövervakning från Kriminalvårdens medarbetare runtom i landet. De flesta anser att samverkan med socialtjänsten fungerar bra.

Ny straffpåföljd tar tid
Maria Svantessons erfarenhet är att kunskapen om vad ungdomsövervakning innebär varierar mellan socialkontoren i olika kommuner.
– Det är viktigt att vara ödmjuk inför att det här är en ny straffpåföljd, det tar tid att öka kunskapen om den och att samla in erfarenheter av hur den fungerar i praktiken. Den första verkställda ungdomsövervakningen trädde i kraft i april 2021 och hittills har endast ett trettiotal domar trätt i kraft. En utmaning är när vi gör hembesök och bedömer att en klients hemmiljö inte är lämplig. Ibland händer det att socialtjänsten gör en annan bedömning, vilket innebär att vi får jobba med orosanmälningar och sträva efter att successivt förbättra klientens bostadssituation, säger Maria Svantesson.

9 av 10 socionomer kan tänka sig att jobba statligt

Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.
Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.

92 procent av socionomerna kan tänka sig att arbeta för en statlig arbetsgivare. De statliga arbetsgivarna som flest socionomer har ett positivt intryck av är Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och Kriminalvården.

– Staten har överlag ett gott rykte som arbetsgivare bland socionomer. En bidragande faktor till det är att statliga arbetsgivare inte är lika detaljstyrda av politiker som socialtjänsten. Staten kan även erbjuda ett antal förmåner som är attraktiva för många, exempelvis längre semester och möjlighet till läkarbesök på arbetstid. Ytterligare en faktor som stärker statens attraktivitet är att arbetsbelastningen generellt sett är lägre än på kommunal nivå, säger Niklas Eldholm, styrelseledamot i Akademikerförbundet SSR.

Kontrollmyndigheter rankas högst
Socialstyrelsen är den statliga arbetsgivare som flest socionomer, 61 procent, har ett positivt intryck av. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ligger tvåa med 45 procent och Kriminalvården är trea med 34 procent. Migrationsverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen hamnar däremot i botten av undersökningen.
– Socialstyrelsen och IVO är kontrollmyndigheter för socialtjänsten och anställer ofta rutinerade och erfarna socialsekreterare. Båda dessa myndigheter har traditionellt sett en positiv klang bland socionomer. En bidragande orsak till Kriminalvårdens popularitet är förmodligen att de arbetar fokuserat med ett kognitivt beteendeprogram, säger Niklas Eldholm.

Stora myndigheter rankas lågt
Han är förvånad över att endast 15 procent av socionomerna har ett positivt intryck av Arbetsförmedlingen som arbetsgivare.
– Det kan bero på att Arbetsförmedlingen förmodligen är den myndighet som är mest politikerstyrd, vilket innebär att politiska beslut med kort varsel kan ändra förutsättningarna för verksamheten. Det medför förstås en osäkerhet. Försäkringskassans låga ranking kan ha orsakats av en ökad tonvikt på administrativa snarare än klientnära arbetsuppgifter. Migrationsverkets låga popularitet kan bero på att flyktingtillströmningen väntas minska, vilket kan innebära varsel och färre arbetsmöjligheter för socionomer, säger Niklas Eldholm.

Fler upptäcker statliga arbetsgivare
Hans intryck är att kännedomen om och viljan att arbeta för statliga arbetsgivare är högre bland socionomer idag jämfört med tidigare. När arbetsbelastningen varit hög inom socialtjänsten har allt fler socionomer börjat se sig om efter andra arbetsgivare. Det gör att en växande grupp upptäcker de statliga karriärmöjligheterna.
– Det är positivt eftersom staten kan erbjuda fler karriärmöjligheter för socionomer än man vid en första anblick kan tro, avslutar Niklas Eldholm.

Skulle du kunna tänka dig att arbeta för en statlig arbetsgivare för socionomer?

Vilka av följande statliga arbetsgivare för socionomer har du positivt intryck av?