Etikettarkiv: Kompetens

Socionomkonsulter tillför extern kompetens

Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft.
Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft.

Socionomkonsulter kan bidra med mycket nytta i uppdragsgivarens organisation. Utöver att fylla en vakans kan de även överföra värdefull erfarenhet och kompetens samt tillföra spetskompetens i samband med komplexa utredningar.

47 procent av socionomerna anser att socionomer från bemanningsföretag kan fungera som ett bra komplement till verksamheter inom socialt arbete.
– Återkopplingen vi får på våra insatser hos uppdragsgivarna är övervägande positiv. Jag är regelbundet i kontakt med våra uppdragsgivare och får ofta höra vilket bra komplement socionomkonsulter är till socialtjänstens verksamhet, säger Olga Zakrjevskaia, vd på bemanningsföretaget Socionomkraft och med tjugo års erfarenhet som socionom, bland annat som handläggare inom socialtjänsten.

Nischad kompetens
– Socionomkonsultens viktigaste roll är och förblir att vara en kompetent resurs för avlastning vid eventuella arbetstoppar, men förfrågningar om specifik och nischad kompetens verkar öka sakta men säkert, vilket är uppmuntrande. Med erfarna konsulter kan också kompetens och erfarenhet överföras till mindre erfarna kollegor och på det sättet verkar de som mentorer.
Socionomkonsulter har ofta erfarenhet från ett stort antal kommuner och fyller en viktig funktion i arbetet med att överföra goda exempel och dela med sig av sin erfarenhet över kommungränserna. Olga Zakrjevskaia har noterat att allt fler kommuner efterfrågar socionomkonsulter med chefserfarenhet. Chefskonsulter kan exempelvis utgöra ett chefsstöd åt socialtjänstens befintliga chefer eller tillfälligt axla en chefsroll i kommunen.

”Socionomkonsultens viktigaste roll är och förblir att vara en kompetent resurs för avlastning vid eventuella arbetstoppar.”

Höga krav ger goda resultat
När man anlitar en socionomkonsult är det viktigt med dennes kunskap och kompetens för uppdraget.
– Jag anser att mer fokus på kvalitet och kompetens vid upphandlingar av socionomkonsulter skulle stärka mervärde av socionomkonsulttjänster. Som konsult förväntas man arbeta självständigt och kunna hantera alla typer av ärenden och då räcker det knappast med ett par års yrkeserfarenhet för att kunna ägna sig åt komplext utredningsarbete.
Två andra avgörande faktorer för att få ännu mer värde av konsulttjänster är att formulera tydliga krav och uppdragsförväntningar samt ha regelbunden uppföljning av uppdragen.
– Ju tydligare beställaren kommunicerar vad som förväntas av konsulten i ett specifikt uppdrag, desto lättare är det att matcha rätt uppdrag med rätt konsult. Dessutom ges konsulten bättre förutsättningar att verkligen leverera resultat som märks.
– Om jag får önska mig något så är det mer dialog med uppdragsgivare om hur deras behov ser ut och hur vi, konsultföretag, kan hjälpa dem att lösa dessa problem. Något som tyvärr kan prioriteras bort i den jäktade tillvaron på socialtjänsten, avslutar Olga Zakrjevskaia.

Anser du att socionomer från bemanningsföretag kan fungera som ett bra komplement till verksamheter inom socialt arbete?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Fokus på arbetssituationen i Stockholms stad

Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen
Fredrik Jurdell, stadsdelsdirektör i Spånga-Tensta, Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta och Jan Jönsson, socialborgarråd. Foto: Gonzalo Irigoyen

Rimlig arbetsbörda, stöd att göra ett bra jobb och nöjdare medarbetare och klienter. Stockholms stad jobbar systematiskt med att skapa en bättre arbetssituation för socialsekreterare och biståndshandläggare.

Handlingsplanen sjösattes 2016 för att vända en negativ trend med hög arbetsbelastning och stor personalomsättning. Den omfattar ett flertal punkter, som brukardelaktighet, introduktionsprogram och mentorskap för nyanställda, arbetssituation, kompetensutveckling, administrativt stöd till chefer och utökat mottagande av studenter. Handlingsplanen har gett resultat och idag har Stockholms stad kunnat kraftigt minska antalet konsulter och ersätta dessa med fast anställd personal.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för att socialsekreterare och biståndshandläggare ska trivas och kunna erbjuda bra kvalitet till våra brukare. Handlingsplanen innebär ett erkännande av den enormt viktiga roll som den här yrkesgruppen har, berättar socialborgarrådet Jan Jönsson.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Jobbar lokalt
De olika stadsdelsförvaltningarna anpassar handlingsplanen till de lokala förutsättningarna. Spånga-Tensta stadsdel har bland annat satsat på ett utökat HR-stöd vid rekrytering.
– Det har avlastat cheferna och hjälpt till att skapa goda rutiner så att alla ska mäkta med. Spånga-Tensta har haft stora utmaningar, men vi har kommit långt i att skapa stabilitet, säger stadsdelsdirektör Fredrik Jurdell.
Kerstin Sandström, stadsdelsdirektör i Farsta, berättar att där har man bland annat infört ett telefonsystem för att minska stress och öka tillgängligheten och satsat på kompetensutveckling i motiverande samtal.
– Vi har också infört regelbundna samtal mellan chefer och medarbetare om arbetssituationen. Framöver ska vi även arbeta med goda exempel för att inspirera varandra. Det är ett ständigt pågående förbättringsarbete, säger hon.

Planen utvecklas
Stockholms stad har förstärkt socionomkompetensen centralt, för att kunna avlasta stadsdelarna vid arbetstoppar. Detta utvecklas nu, med bland annat specialkompetenta socionomer som kan hålla i utbildning och rådgivning i särskilt komplexa ärenden. Framöver kommer handlingsplanen även att fokusera på ett fördjupat samarbete med universitet och högskolor för rekrytering och praktiknära forskning. Hot och våld är ett särskilt fokusområde, tillsammans med jämställdhet. Samarbetet med fackförbunden ska också utökas.
Stockholms stad erbjuder unika möjligheter för socionomer, framhåller alla tre.
– Här finns en enorm variation. Man kan arbeta brett eller specialisera sig, jobba ute i stadsdelarna eller centralt på socialförvaltningen. Det är svårt att matcha de många karriärvägar som finns i Stockholm.

Jobba inom socialförvaltningen i Stockholms stad! Läs mer och ansök här!

Stockholms stad

Stockholms stad arbetar systematiskt för att i dialog med sina medarbetare förbättra arbetssituationen för socialsekreterare och biståndshandläggare. En handlingsplan sjösattes 2016 för att skapa en god arbetsmiljö. Nu fortsätter utvecklingsarbetet, med bland annat förstärkt fokus på jämställdhet och samarbete med universitet och högskolor, samt fackförbund.

www.stockholm.se

Juridisk kompetens ökar tryggheten

Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
77 procent av socionomerna anser att de skulle ha nytta av bättre juridiska kunskaper i sitt yrke. En stärkt juridisk kompetens gör socionomerna tryggare i beslutsfattandet.

– Undersökningsresultatet är inte särskilt förvånande, då socionomer fattar beslut som i många fall är otroligt viktiga och avgörande för individen. Många socionomer upplever att en gedigen juridisk kompetens gör dem tryggare i beslutsfattandet, säger Peter Krohn, jurist och nyhetsredaktör på Norstedts Juridik.
Eftersom socialtjänstens arbete regleras av många olika lagar så är en hög rättssäkerhet förstås mycket viktig.
– Ju bättre juridisk kompetens socionomer har, desto mer troligt är det att samtliga klienter behandlas lika av kommuner och myndigheter. Det är viktigt att varje enskild klient känner förtroende för sin socialsekreterare. En god juridisk kompetens hos socionomer stärker både samhället, klienten och den enskilda socionomen, säger Peter Krohn.

Omhändertaganden och LSS
Han anser att socionomer som arbetar med omhändertagandeärenden eller LSS har störst nytta av bättre socialrättsliga kunskaper, även om i princip alla socionomer på ett eller annat sätt har nytta av en stärkt juridisk kompetens som gör dem ännu tryggare i sitt beslutsfattande.
Omhändertagande av olika slag samt LSS-lagstiftningen hör till de juridiska områden som är mest efterfrågade av socionomer.
– Det kan röra sig om omhändertagande av ungdomar eller missbrukare, överförmyndarfrågor eller frågor kring hur man kan tillvarata barnets intresse i en familjeutredning. När LSS-lagstiftningen ändrades fick vi förstås många frågor om det. I samband med lagändringar får vi självklart många frågor, då uppstår ofta osäkerheter kring hur lagstiftningen bör tolkas, säger Peter Krohn.

Skulle du ha nytta av bättre kunskaper inom socialrätt/juridik i ditt arbete som socionom?

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Konsulter behövs för att hantera ärenden i tid

69 procent av cheferna inom socialtjänsten anger att de i olika omfattning anlitar socionomer från bemanningsföretag. Undersökningen är gjord mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer inom socialtjänsten. Det främsta skälet för att anlita bemanningsföretag är för att hantera arbetsmängden och kunna hantera ärenden i tid, men även vid arbetstoppar, för särskilda utredningar och vid sjukdomar.

I vilken omfattning anlitar din verksamhet socionomer från bemanningsföretag?

I vilka sammanhang har ni främst behov av tjänster från bemanningsföretag för socionomer? (Ange gärna flera.)

1. För att hantera arbetsmängden och kunna hantera ärenden i tid
2. Vid arbetstoppar
3. Vid särskilda utredningar
4. Vid sjukdomar
5. För att med kort varsel få en interimschef
6. För att tillföra kompetens och erfarenhet till arbetsgruppen
7. För specialistkompetens

Om undersökningen
Undersökningarna är gjorda mot socialchefer, IFO-chefer och enhetschefer eller motsvarande chefer inom socialtjänsten 14–21 januari 2019.

Fler erfarna socionomer bör premieras av arbetsgivare

Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision.
93 procent av socionomerna anser att det är viktigt med tillräckligt många erfarna socionomer i socialtjänsten. En lättöverskådlig karriärutvecklingstrappa där olika karriärvägar presenteras är ett sätt att behålla fler erfarna socionomer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Det visar hur viktigt professionen tycker det är att det finns tillräckligt många erfarna socionomer inom socialtjänsten. De erfarna socionomerna fyller en mycket viktig funktion, både som stöd till nyutexaminerade kollegor, i verksamhetens utvecklingsarbete och i arbetet med att hantera de mest komplexa klientärendena, säger Sara Roxell, socialpolitisk strateg på Vision. Hon är socionom och har tidigare arbetat inom socialtjänsten, och på SKL med att driva förbättringsarbete för socialtjänsten samt som politisk sakkunnig på Socialdepartementet.

Kvalificerade beslut
Hon anser att socionomers erfarenhetsbaserade kompetens är ett viktigt komplement till den formella kompetensen. För att samtliga socionomer på en arbetsplats ska känna sig trygga i sin yrkesutövning krävs tillräckligt många erfarna kollegor.
– Om det inte finns tillräckligt många erfarna socionomer på en arbetsplats får det konsekvenser. Dels kan det då saknas tillräcklig kompetens för att göra en kvalificerad bedömning av komplicerade ärenden, dels får de nyanställda inte det stöd de behöver och kan därför tvingas ta sig an alltför komplexa ärenden. Det måste alltid finna en balans mellan krav och resurser på en arbetsplats, och erfarna kollegor är en värdefull resurs, liksom ett närvarande ledarskap, säger Sara Roxell.

Skapa långsiktig attraktivitet
Bara 9 procent av socionomerna anser att deras arbetsgivare premierar erfarenhet fullt ut. 48 procent anser att erfarenheten premieras ganska lite eller inte alls. Sara Roxell anser att undersökningsresultatet bör vara en tydlig fingervisning för arbetsgivare om vikten av att premiera erfarenhet. Hon efterlyser en dialog mellan förvaltningschef, kommunpolitiker och de fackliga organisationerna om hur socialtjänsten kan skapa långsiktig attraktivitet för sina medarbetare.
– Det är jätteviktigt att arbetsgivare erbjuder möjligheter till utveckling i yrkesrollen. Samtliga arbetsgivare bör erbjuda en karriär- och kompetensutvecklingstrappa som är lätt att överblicka redan när man är nyanställd. I den bör det framgå hur ansvar, arbetsuppgifter och lön förändras beroende på vilken utvecklingsväg man väljer, om man till exempel vill bli chef, specialistsocionom eller mentor för nyexaminerade kollegor, säger Sara Roxell.

Hur viktigt är det att det finns tillräckligt många erfarna socionomer anställda inom socialt arbete/socialtjänsten?

I vilken omfattning premieras erfarenhet hos en socionom av din arbetsgivare?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.

Socialtjänstens tjänstemän ska besluta i individärenden

Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
9 av 10 socionomer anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän. Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR, anser att ett förändrat beslutsmandat för tjänstemännen kan öka kvaliteten på de beslut som fattas.

89 procent av socionomerna anser att beslut i socialtjänstens individärenden ska fattas av tjänstemän och inte av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden.
– Undersökningsresultatet är inte direkt överraskande, det bekräftar att många socionomer upplever en frustration i att besluten i individärenden i dagsläget fattas av socialnämnden. Det beror förmodligen bland annat på att socialnämndernas sammansättning och kompetens varierar avsevärt mellan olika kommuner, säger Heike Erkers.
Hon anser att om mandatet att fatta beslut istället flyttas över till tjänstemannanivå så kan det stärka socialsekreterarnas autonoma ställning och möjlighet att stå upp för sitt yrkesområde.

Svårt ställa krav på kompetens
– Att även 89 procent av socionomerna i undersökningen tycker att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning bland socialnämndens ledamöter tyder på att många anser att kvaliteten i socialtjänstens beslut kan förbättras om de fattas på tjänstemannannanivå, säger Heike Erkers.
Hon påpekar samtidigt att det i egentlig mening inte går att ställa specifika kompetenskrav på socialnämndens ledamöter eftersom de är politiskt tillsatta.
– Ledamöterna är ju folkvalda och en av demokratins spelregler är just att vem som helst kan bli folkvald. Jag förstår samtidigt att många socionomer anser att man bör ställa krav på relevant kompetens och utbildning hos socialnämndens ledamöter, inte minst eftersom deras tjänsteutövning är så beroende av dessa beslut. Vi anser dock att man i första hand bör välja en annan utgångspunkt, nämligen att överföra beslutsmandatet på tjänstemännen, säger Heike Erkers.

Regleras i socialtjänstlagen
– Det här är en återkommande fråga bland våra medlemmar. Socialnämndens beslutsrätt innebär att socialsekreterare i dagsläget inte är någon autonom profession på samma sätt som exempelvis läkare, sjuksköterskor eller lärare. Om mandatet att fatta beslut i individärenden förflyttas till tjänstemannanivå är det viktigt att socialsekreterarna har tillräckliga resurser för att fatta dessa beslut, säger Heike Erkers.
Vem som ska fatta beslut i social­tjänstens individärenden regleras i socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR följer därför den pågående regeringsutredningen av framtidens socialtjänstlag med stort intresse. Heike Erkers efterlyser också en politisk debatt kring behovet av en sammanhållen vision för den svenska socialpolitiken.
– Frågor kring socialpolitik och därmed även tjänstemannaansvar vid beslut i individärenden har i dagsläget dessvärre väldigt lite utrymme i den politiska debatten, säger hon.

Bör det finnas krav på relevant kompetens och utbildning hos politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnderna?

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 23–27 augusti 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige.

Starkt fokus på socionomer i Borås

Dag Forsström och Anna-Lena Sellergren hos Borås stad. Foto: Ulf Ekström
Dag Forsström och Anna-Lena Sellergren hos Borås stad. Foto: Ulf Ekström
Vill du ha en karriär där du som socionom uppskattas och kan utvecklas i en stöttande miljö?
I Borås stad arbetar man strukturerat och fokuserat för att göra kommunen till en arbetsplats där socialsekreterare trivs och stannar kvar.

Under hösten 2017 har en handlingsplan tagits fram för att göra Borås stad till en ännu attraktivare arbetsplats för socialsekreterare på arbetslivsförvaltningen och individ- och familjeomsorgsförvaltningen. Handlingsplanen täcker allt från rekrytering till kompetensutveckling, arbetsvillkor och löner. Arbetsgruppen som har utarbetat handlingsplanen har varit brett sammansatt, med kommunens biträdande förhandlingschef, förvaltningscheferna för arbetslivsförvaltningen respektive individ- och omsorgsförvaltningen, fackliga representanter samt organisationsutredaren från stadsledningskansliet.
– Det ger handlingsplanen dignitet och en stark förankring i kommunens övergripande arbete och budget. Förbättringarna kommer att märkas både på kortare och längre sikt, säger Dag Forsström, förvaltningschef på arbetslivsförvaltningen.

Flera åtgärder
Handlingsplanen omfattar en rad åtgärder för att socialsekreterare ska stärkas i sin yrkesroll och vilja satsa på en karriär i Borås. Mentorstillägg, högre lön för anställda som arbetar med myndighetsutövning av barn och unga, erfarenhetssatsning, förbättrad fysisk arbetsmiljö, administrativt och digitalt stöd, chefs- och ledarskapsutbildning, möjlighet till specialistkompetens och att studera på deltid med bibehållen lön är några av punkterna.
– Varje förvaltning arbetar på egna kompetensplaner för att möta behoven nu och mer långsiktigt, berättar Anna-Lena Sellergren, förvaltningschef på individ- och familjeomsorgsförvaltningen.
Även tidigare har en rad satsningar gjorts på socionomer i Borås stad och dessa har gett resultat. Studenter upplever att de bli väl mottagna och ser Borås som en intressant arbetsgivare. Flera äldre socionomer väljer att stanna kvar efter 65 och mentors- och introduktionsprogram får höga betyg, berättar Anna-Lena och Dag.
– Vi har ordning och reda på våra förvaltningar och de upplevs som trygga och välstrukturerade arbetsplatser. Framöver ser vi att vi kommer att erbjuda ännu större möjligheter till spännande och utvecklande karriärvägar.

Borås stad
Borås är den näst största staden i folktäta Västra Götalandsregionen, med 1,5 miljoner människor boende inom en 10-milsradie. Med mer än 110 000 invånare är Borås landets trettonde största kommun. Borås är ett centrum för textil, design och handel och har ett rikt kulturliv och närhet till naturen.
www.boras.se

www.boras.se