Etikettarkiv: Akademikerförbundet SSR

Hot och våld och ekonomi hindrar socialsekreterare

Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

Socialsekreterare i utsatta områden hindras från att göra rätt akuta insatser mot barn i samband med LVU-ingripanden. Det visar Akademikerförbundet SSR:s enkät. Vissa socialsekreterare hotas. Ännu fler larmar om att de saknar rätt resurser.

– Att socionomer upplever hot och våld i sitt yrke kände vi till tidigare, men i den här undersökningen får vi för första gången svart på vitt att det ibland är så allvarligt att man tvekar att göra en insats. Även om det inte är en generell undersökning är ett fall alltid ett fall för mycket. Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön. Här måste socialtjänsten få betydligt större understöd från samhället, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Löser inte grundproblemet
I enkäten är det ännu fler som svarar att de inte genomfört rätt åtgärder på grund av bristande resurser. Cirka en av fyra svarande säger att socialnämnden väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn.
– LVU handlar om att skydda barn, då är ekonomiska skäl inte tillräckliga för att avstå från en insats. Professionen utsätts för press och tillåts inte att använda åtgärder som fungerar. Man pressas till mindre kostsamma lösningar. Det löser inte grundproblemet, i stället skjuter man kostnader framför sig. Socialtjänstlagen ska vara samhällets sista skyddsnät. Viktiga åtgärder som professionen bedömer vara nödvändiga får inte vara en budgetfråga, säger Heike Erkers.

”Det är helt oacceptabelt att våra medlemmar har den arbetsmiljön.”

Synpunkter på socialtjänstlagen
Regeringens utredare har lagt fram ett förslag på en ny socialtjänstlag som varit ute på remiss hos bland annat Akademikerförbundet SSR. Förbundets tre viktigaste synpunkter på lagförslaget berör det förbyggande sociala arbetet, tjänstemannaansvaret samt att socialt arbete ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
– Vi vill se en lagstiftning kring att socialt arbete ska grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet samt att professionen ska få det handlingsutrymme de behöver för att kunna göra ett bra arbete. Vi anser även att den nya socialtjänstlagen bör inkludera ett skall-krav som gör det obligatoriskt för kommuner att ägna sig åt förebyggande socialt arbete, säger Heike Erkers.

Beslutsrätt i individärenden
Den tredje synpunkten på lagförslaget är att Akademikerförbundet SSR vill lagstifta om socionomers beslutsrätt i individärenden, vilket skulle innebära att kommunpolitiker inte längre kan överpröva socialsekreterares beslut om exempelvis omhändertagande av barn.
– Socionomer har bättre kompetens att göra bedömningar och fatta beslut, och politiker behöver få mer tid att planera och följa upp socialtjänstens verksamhet i stället för att fokusera på beslut till enskilda brukare, säger Heike Erkers.

Har du utsatts för indirekt eller direkt hot i ditt arbete som socialsekreterare?

Har man, i ärenden som du arbetat med, undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla?

Har man, i ärenden som du arbetat med, väntat med att ingripa enligt LVU på grund av ekonomiska hänsyn?

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Akademikerförbundet SSR mot social­sekreterare i utsatta områden, september 2021. 482 socialsekreterare har svarat.

Coronapandemin ökar den psykiska ohälsan

Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.

Nästan alla socionomer anser att den psykiska ohälsan redan har eller kommer att öka till följd av distanseringen och isoleringen under coronapandemin. Det är främst unga, äldre och våldsutsatta kvinnor som drabbas.

− Undersökningsresultatet bekräftar att det finns en stark oro bland många socionomer för hur exempelvis gymnasieelever, äldre och våldsutsatta kvinnor drabbas av isoleringen och distanseringens sociala effekter, säger Marcus Sjöberg, biståndshandläggare i äldreomsorgen i Stockholms Stad och ordförande för Akademikerförbundet SSR i Stockholms Stad.
Han tror att många drar sig för att kontakta socialtjänsten mitt under pågående pandemi. När pandemin klingar av kommer därför många att ta kontakt med socialsekreterare för att få hjälp med effekterna av distanseringen.

”Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa.”

Gymnasieelever och äldre
− När gymnasieskolorna införde distansundervisning i våras såg många kuratorer en ökad risk för psykisk ohälsa bland elever med svåra hemförhållanden. Många biståndshandläggare vittnar om att isoleringen bland äldre kan ge allvarliga konsekvenser på deras psykiska hälsa. Fler äldre tackar nej till hjälp från hemtjänsten av rädsla för smittspridning. Det skapar förstås oro hos biståndshandläggarna när äldre känner sig tvingade att tacka nej till hjälp de behöver, säger Marcus Sjöberg.
Den viktigaste åtgärden just nu är, enligt Marcus Sjöberg, att kommuner prioriterar det förebyggande sociala arbetet när de planerar budgeten för 2021.
− Det förebyggande arbetet är en av det sociala arbetets viktigaste grundbultar. Om neddragningar görs riskerar det arbete som hittills gjorts att raseras. Politikerna behöver lyssna till socionomer som har daglig kontakt med utsatta människor. De kan bedöma mot vilka grupper man bör rikta särskilda insatser för att hantera pandemins följdverkningar, säger Marcus Sjöberg.

Förebyggande arbete
− Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare. Det är inte heller förvånande att våld i nära relationer ökat. Arbetslöshet, isolering och osäkerhet skapar oro, ångest och frustration som i vissa familjer kan ta sig uttryck i våld, säger Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision.
För att hantera den nuvarande situationen måste kommunerna prioritera det förebyggande sociala arbetet och tänka kreativt om att hitta nya sätt att nå ut till de berörda grupperna.
− Nära samverkan mellan samhällsaktörer är viktigare än någonsin. Det är också avgörande att verksamheter inte ställs in helt på grund av pandemin. Socialtjänsten behöver hitta nya sätt att tillgängliggöra stöd och bemöta psykisk ohälsa hos bland annat seniorer, utsatta kvinnor och familjer, säger Dalia Eid.

”Många socialsekreterare lyfter en oro kring att man inte når klienterna på samma sätt som tidigare.”

Stöd till utsatta kvinnor
− Socialtjänsten behöver prioritera skydd och stöd för utsatta kvinnor och barn. Den uppsökande verksamheten behöver utökas på ett så säkert sätt som möjligt. Man behöver även säkerställa resurserna till kvinnojourer och ge dem möjlighet att nå ut på nya sätt, exempelvis via digitala kanaler, avslutar Dalia Eid.

Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision
Dalia Eid, ledarskapsstrateg i Nyköpings kommun och styrelseledamot i Vision. Foto: Vision

Vad anser du om den psykiska ohälsan med tanke på distanseringen och isoleringen under coronapandemin? Den psykiska ohälsan…

Anser du att våld i nära relationer har ökat i samband med distanseringen och isoleringen under coronapandemin?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 1–7 september 2020. Över 600 socionomer har svarat. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Coronapandemin har genererat en social skuld

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I socialtjänsten har coronapandemin medfört ett allt mer digitalt arbetssätt. Samtidigt har det viktiga och många gånger helt avgörande fysiska mötet med klienten fått stryka på foten. Akademikerförbundet SSR:s förbundsordförande Heike Erkers anser att vi under våren byggt upp en social skuld som bör tas på minst lika stort allvar som vårdskulden.

– Pandemin har under våren haft en dramatisk påverkan på socialsekreterarnas vardag, inte minst i Stockholm, som varit särskilt hårt drabbat. För klienternas del ställdes många behandlingar och liknande som kräver fysisk närvaro in under våren. Det optimala fysiska klientmötet har helt enkelt inte kunnat genomföras, säger Heike Erkers.

Socialt arbete förlorat
Även om pandemin bidragit till att skynda på utvecklingen och tillämpningen av digitala arbetssätt anser Heike Erkers att en viktig del av det sociala arbetet gått förlorad när samtliga klientmöten skett på distans.
– Utvecklingen bygger ju på att klienterna har tillgång till rätt teknisk utrustning. Att låna en dator på biblioteket och öppet prata om känsliga frågor med sin socialsekreterare fungerar ju inte, säger hon.
Många socialsekreterare upplever att sociala problem fallit under radarn under våren.
– De utsatta har blivit än mer utsatta, som kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet eller är utsatta på något annat vis. Samtidigt har antalet orosanmälningar minskat på många håll, säger Heike Erkers.

”Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs.”

Ta sociala skulden på allvar
Hon anser att politiker behöver ta den sociala skuld som byggts upp under coronavåren på största allvar. I de kommuner där kostnaderna riskerar att öka, som för försörjningsstöd när fler blir arbetslösa, finns det en risk att man drar ner på områden som förebyggande arbete eller utsatta barn.
– Vi befinner oss i en situation som ställer väldigt höga krav på socialtjänstens verksamhet där socialtjänsten exempelvis får möta helt nya grupper i spåren av den ökande arbetslösheten. Politikerna behöver lyssna på professionen, de har i allmänhet god inblick i vilka resurser och åtgärder som krävs för att hantera situationen, nu och framöver, säger Heike Erkers.

Nya socialtjänst­lagen behöver kompletteras

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR. Foto: Magnus Länje

I augusti 2020 presenterade Margareta Winberg slutbetänkandet från regeringens översyn av socialtjänstlagen. Akademikerförbundet SSR välkomnar några av förslagen, men efterlyser bland annat utökade möjligheter för socialtjänsten att tala med barn och erbjuda insatser fast vårdnadshavarna säger nej, och en lagändring som ger socialsekreterare beslutsrätt i individärenden.

– Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsek­reterares beslutsrätt i individärenden. Det innebär att kommunpolitiker även fortsättningsvis kan överpröva social­tjänstens beslut om exempelvis omhändertagande av barn. Vi betraktar den här frågan som en grundpelare i hela översynen av socialtjänstlagen, men nu saknas den alltså helt, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
I betänkandet föreslås att socialtjänstens verksamhet ska vila på vetenskaplig grund. Det välkomnar Heike Erkers. Däremot anser hon att kommunernas brottsförebyggande arbete bör regleras i socialtjänstlagen. I dagsläget görs inte detta och någon förändring finns inte i utredningens slutbetänkande.

”Det är mycket märkligt att utredningen inte behandlat frågan om socialsekreterares beslutsrätt i individärenden.”

Tydligare barnperspektiv
– Det är positivt att barnens rätt stärks genom ett antal förslag i slutbetänkandet, men nu när barnkonventionen är lag måste barn och unga fullt ut få göra sin röst hörd. Föräldrabalken är visserligen stark i Sverige, men den måste kunna justeras för att stärka barnens röst. Det får inte finnas några lagliga hinder för barn att ha kontakt med socialsekreterare i samband med exempelvis vårdnadstvister. Vi anser därför att man bör ta bort föräldrarnas samtycke till den dialogen. Det gäller även socialtjänstens möjligheter att erbjuda stöd till ungdomar på glid, vilket bör kunna erbjudas utan föräldrarnas samtycke, säger Heike Erkers.

Slopade biståndsbedömningar
Ett förslag i slutbetänkandet berör slopade biståndsbedömningar som gör det möjligt för klienten att själv kontakta en utförare och be om hjälp, utan att utredas innan.
– Slopade biståndsbedömningar kan sänka trösklarna för fler att söka hjälp för bland annat missbruk. Samtidigt ger det kommunerna en möjlighet att styra utbudet utifrån kostnadsmässiga ramar. Det gör att medborgare som väljer att inte ta kontakt med en socialsekreterare inte ges möjlighet att överblicka hela utbudet av tjänster och tillgängligt stöd. Det innebär också att socialtjänsten kommer att bli mer ojämlik i Sverige då det är upp till varje kommun att bestämma vilka verksamheter och insatser som ska kunna ges utan biståndsbedömning säger Heike Erkers.

Professionen måste få beslutsrätt i individärenden

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Allt fler röster höjs för att genomföra en ändring i socialtjänstlagen som ger professionen beslutsrätt i individärenden. Idag är det kommunernas socialnämnder som har sista ordet när det fattas beslut, vilket enligt Heike Erkers, Akademikerförbundet SSR, är föråldrat och ökar risken för rätts­osäkra beslut.

I dagsläget är det kommunernas politiskt tillsatta socialnämnder som har mandat att fatta beslut i socialtjänstens individärenden. Somliga beslut, exempelvis att bevilja försörjningsstöd, delegeras ofta till socialsekreterare, men det är upp till varje enskild socialnämnd vilka beslut de väljer att delegera. Somliga beslut kan socialnämnden inte delegera, exempelvis omhändertagande av barn eller vuxna.

Professionen ska fatta beslut
– Vi anser att det istället måste vara professionen som fattar beslut i individärenden och utbildade socionomer som fattar beslut i individärenden som berör barn och unga. Det måste vara självklart att det är professionen, utbildade tjänstemän, som fattar den här typen av kvalificerade beslut som förstås har mycket stor påverkan på individens liv. Det är märkligt att det i svensk välfärd finns ett beslutssystem där professionen överprövas av fritidspolitiker som ofta har en helt annan yrkesbakgrund än just socionom, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Föråldrad beslutsordning
Hon betraktar den nuvarande beslutsordningen som en föråldrad rest från den gamla fattigvården som inte är i samklang med dagens professionella socialarbete.
– Det här är inte en beslutsordning som fyller någon som helst funktion i Sverige 2019. Det finns en risk att social­sekreterare drar sig för att dra ett ärende inför socialnämnden eftersom det finns en risk att politikerna fattar rättsosäkra beslut som till stor del baseras på deras egna subjektiva åsikter och värderingar, säger Heike Erkers.

Kräver särskild utredning
Hon jämför med läkare och lärare, två andra akademiska professioner som inte har delegerad beslutsrätt. Att en läkare ska behöva överlämna den medicinska beslutsrätten till en nämnd känns för många främmande, liksom att en lärare inte själv skulle få besluta om vilket betyg en elev ska ha. Samtidigt lever den här föråldrade beslutsordningen kvar i socialtjänsten.
– Beslutsordningen regleras i social­tjänstlagen. Vi har krävt av socialminister Lena Hallengren att det ska göras en ny särskild utredning med fokus på beslutsordningen i individärenden, säger Heike Erkers.

Socialtjänstlagen måste ändras
Hon anser att socialnämnden istället i första hand bör fokusera på långsiktigt strategiskt arbete, exempelvis att utforma en övergripande socialpolitisk vision för den egna kommunen. Man kan fråga sig varför socialtjänstlagen inte ändrats tidigare. Våra nordiska grannländer har tidigare haft motsvarande beslutsordning, men den finns endast kvar i Sverige.
– Lagstiftningen har blivit mer detaljerad och mer forskning har genomförts med fokus på socialtjänstens arbete. Samtidigt har lagstiftningen inte hängt med. Lagstiftningen tycks leva kvar med bilden av att det är viktigt att lokalpolitiker har god kännedom om hur medborgarna har det, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att det är politiker som ska fatta den här typen av beslut. Varken politikerna eller lagstiftningen har hängt med i den ökade professionaliseringen av det sociala arbetet, säger Heike Erkers.

Ska beslut i individärenden fattas av tjänstemän inom socialtjänsten eller av politiskt tillsatta ledamöter i socialnämnden?

Om undersökning
Undersökningsresultatet är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning bland socionomer 23–27 augusti 2018.

Kompetensutveckling nödvändig för socionomer

Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR. Foto: Theresia Viska
Eftersom socionomutbildningen är en generalistutbildning upplever många socionomer ett stort behov av att dels fördjupa sig inom den yrkesinriktning man valt och dels kontinuerligt kompetensutveckla sig för att hålla sig uppdaterad i det föränderliga sociala arbetet.

Nästan alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling.
– Socionomer gör ofta en horisontell karriär och provar på olika arbetsgivare för att bredda sin kompetens, säger Josefine Johansson, professionsstrateg på Akademikerförbundet SSR.

Samtalsmetodik
Samtalsmetodik, psykisk ohälsa, psykoterapi och socialrätt är de områden flest socionomer helst vill vidareutbilda sig inom.
– Att samtalsmetodik rankas högt är inte konstigt med tanke på att professionella samtal är en så viktig del av många socionomers arbete. Med tanke på att de flesta socionomer möter psykisk ohälsa i någon form så är det logiskt att många vill stärka sin kompetens på det området. Det förvånar mig att digitalisering och välfärdsteknik rankas relativt lågt, eftersom det är ett område där mer kompetens kommer att behövas framöver, säger Josefine Johansson.

Specialistutbildningar på ett år
81 procent av socionomerna anser att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på ett år inom olika områden.
– Det är positivt, vi ser gärna att det finns tydligare möjligheter till specialisering för socionomer. I dagsläget erbjuds ofta enstaka universitetskurser, men nationellt reglerade specialistutbildningar kan bli ett tydligare kvitto på den kompetens man faktiskt tillgodogör sig. Det underlättar i sin tur för arbetsgivare att erbjuda konkreta utvecklingsvägar för den som gått en specifik specialistutbildning. Nationellt reglerade specialistutbildningar kan också bidra till att höja kvaliteten på det sociala arbetet, säger Josefine Johansson.

Myndighetsutövning och juridik
– Det förvånar inte att merparten av alla socionomer anser att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och det är naturligt att man vill förkovra sig i det område man arbetar inom, säger Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad och doktor i socialt arbete.
– Samtalet ligger till grund för i stort sett allt socionomarbete. Däremot är det överraskande att psykoterapi rankas så högt. Jag betraktar psykoterapeut som ett annat yrke än socionom. Myndighetsutövning borde istället rankas högre. Juridik är en viktig del av arbetet, inte minst för socionomer i myndighetsutövande positioner. Samhällets tolkning av lagar förändras ständigt, och socionomer vill förstås känna sig säkra på den juridiska delen av sin yrkesutövning, säger Camilla Blomqvist.

Välkomnar specialistutbildningar
Hon anser också att nationellt reglerade specialistutbildningar för socionomer är en god idé. Några tänkbara inriktningar skulle kunna vara myndighetsutövning, ledarskap och avancerat behandlingsarbete.
– Ettåriga specialistutbildningar kan vara ett systematiskt och enhetligt sätt att erbjuda fördjupning och karriärmässig specialisering för socionomer. Jag välkomnar ett nationellt och strategiskt tänk kring detta, ungefär som specialistutbildningar för sjuksköterskor eller rektorsutbildningar, avslutar Camilla Blomqvist.

Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson
Camilla Blomqvist, stadsdelsdirektör på Norra Hisingen i Göteborgs stad. Foto: Peter Svensson

Är vidareutbildning viktigt för dig som socionom i din yrkesutveckling?

Anser du att det borde finnas nationellt reglerade specialistutbildningar på 1 år för socionomer inom olika områden?

Hur långa vidareutbildningar skulle du helst vilja gå? Ange gärna flera. Vidareutbildningar som sträcker sig över...

Vilka områden skulle du som socionom helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera.

1. Samtalsmetodik
2. Psykisk ohälsa
3. Psykoterapi
4. Socialrätt/juridik
5. Våld i nära relationer
6. Socialt behandlingsarbete
7. Ledarskap och projektledning
8. Utrednings- och bedömningsarbete
9. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
10. Handledning
11. Hedersrelaterat våld
12. Kvalitetsutveckling
13. Kuratorsutbildning (inom hälso- och sjukvård)
14. Myndighetsutövning
15. Barn- och ungdomsvård
16. Sexologi
17. Skolsocialt arbete
18. Barnrätt
19. Beroendevård
20. Etik
21. Migrationsfrågor
22. Kriminalvård
23. Välfärdsteknik/digitalisering
24. Fysiska funktionsnedsättningar
25. Äldrefrågor
26. Diakoni/socialt arbete inom kyrklig verksamhet

Om undersökningen
Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Konkurrenskraftig löneutveckling nödvändig

Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Kalle Assbring
Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR. Foto: Kalle Assbring

Även om ingångslönerna för socionomer generellt sett har ökat på senare år så har löneutvecklingen för erfarna inte gjort samma strukturella lyft. Löneskillnaden mellan en nyutexaminerad och erfaren socionom är för låg och möjligheterna till lönekarriär behöver bli tydligare för att stärka yrkets attraktivitet.

Framtidens Karriär – Socionoms undersökning visar att socionomerna anser att en erfaren socionom med femton års yrkeserfarenhet inom socialt arbete i genomsnitt bör ha 42 700 kronor i månadslön.
– Socionomers sammanpressade löne­struktur har ändrats något de senaste åren, men förändringstakten är för låg. För att få dynamik i den lokala lönebildningen anser vi att en socionom med femton års relevant yrkeserfarenhet behöver ligga runt 45 000 kronor eller strax däröver i månadslön. Socionomer har ett av de svåraste handläggaruppdragen som finns, med ett stort ansvar för andras liv, hälsa och samhällsutveckling. Det bör förstås synas i lönekuvertet. Medianlönen efter femton år i yrket ligger i dagsläget på 36 800 kronor, säger Markus Furuberg, förhandlingschef på Akademikerförbundet SSR.

”Arbetsgivare bör satsa mer på strukturell löneutveckling som tydligt illustrerar socionomers möjlighet till lönekarriär.”

Strukturell löneutveckling
Det är de nyutexaminerade socionomerna som fått ta del av den största löneökningen på senare år. Markus Furuberg betonar vikten av att arbetsgivare även satsar på en attraktiv lönestruktur och löneutveckling för erfarna socionomer.
– God lönesättning och löneutveckling för erfarna minskar personalomsättningen, ger nyanställda tillgång till en grundlig introduktion av erfarna kollegor och ökar samtidigt stabiliteten och lugnet i organisationen. Arbetsgivare bör därför satsa mer på strukturell löneutveckling som tydligt illustrerar socionomers möjlighet till lönekarriär, säger Markus Furuberg.
Ingångslönen för en socionom ligger i dagsläget på i genomsnitt 30 000 kronor. Somliga arbetsgivare, främst i storstadsregioner, erbjuder ingångslöner på uppemot 34 000 kronor.
– Löneskillnaden mellan en nyutexaminerad socionom och en erfaren praktiker med vidareutbildningar är för liten. För socionomer är det nätt och jämnt att den utbildningsinvestering man gjort betalar av sig på sikt, säger Markus Furuberg.

Krävs för att behålla erfarna
Han anser att en socionom bör kunna dubblera sin ingångslön under karriärens gång. Det är ingen ovanlighet i andra akademikerkategorier, exempelvis ekonomer eller ingenjörer.
– En konkurrenskraftig löneutveckling innebär att socionomer upplever att de får rätt lön för den viktiga samhällsfunktion de fyller och det professionella arbete de utför. Fler arbetsgivare, även i kommuner och regioner, behöver arbeta långsiktigt med strukturell löneutveckling och en ökad lönespridning framöver. För att attrahera och behålla de värdefulla erfarna socionomerna krävs en överskådlig och attraktiv lönestruktur och löneutveckling, säger Markus Furuberg.

Vilken månadslön (före skatt) anser du att en erfaren socionom med cirka 15 års yrkeserfarenhet inom socialt arbete bör ha?


I genomsnitt anses att en erfaren socionom med cirka 15 års yrkeserfarenhet bör ha 42 700 kr i månadslön.

Om undersökningen

Undersökningen har genomförts mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige 21–23 augusti 2019. Över 600 socionomer har svarat.

Inspiration, nätverkande och kompetens på Socionomdagarna



Sveriges största årliga mötesplats för socionomer samlar tusentals socionomer den 20–21 november på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här samlas socionomer från hela landet för att utbyta erfarenheter, fortbilda sig, ta del av de senaste forskningsresultaten, diskutera aktuella sociala frågor och låta sig inspireras av goda exempel.

Socionomdagarna som forum och mötesplats för professionellt utbyte är viktigare än någonsin. Då dagarna arrangerades i höstas, samlades över 1 600 socionomer på Stockholmsmässan.
– Nu i höst siktar vi på minst lika många besökare. Det är tydligt att behovet av att utbyta erfarenheter, diskutera aktuella sociala frågor, få inspiration och att ta del av praktiska case är mer angeläget än någonsin tidigare, säger Jessica Lindström, marknadsansvarig för Socionomdagarna på Insight Events.

Av socionomer för socionomer
– Socionomer gör att fantastiskt jobb och möter många utmaningar och komplexa frågeställningar i sin vardag, vilka också är tänkta att speglas i Socionomdagarnas närmare hundra seminarier. Genom de många seminarier som erbjuds kan landets socionomer, oavsett inriktning, skräddarsy sitt individuella fortbildningsprogram, utifrån sina behov fortsätter Jessica Lindström.

För mer information och anmälan, klicka här

Tydlig praktisk förankring
Det gedigna seminarieprogrammet, som är uppdelat i sju olika spår, berör många relevanta och aktuella ämnen, exempelvis utanförskap och integration, äldreomsorgsfrågor, profession och ledarskap samt digitalisering och automatisering i socialtjänsten.
– Många socionomer efterfrågar en tydlig praktisk förankring, vilket vi verkligen tagit fasta på när vi komponerat årets seminarieprogram. På Socionomdagarna ska deltagarna kunna inhämta ny kunskap som kan tillämpas direkt i det dagliga arbetet. Här samlas otroligt mycket inspiration, nätverkande och kompetens under ett och samma tak i två intensiva dagar. För många socionomer är det här årets mest uppskattade kompetensutvecklingssatsning, säger Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Årets nyheter
Bland årets mest efterfrågade talare på Socionomdagarna hör Susanna Alakoski med seminariet ”Vad landar i knäet i social sektor?”, Alexandra Pascalidou, som talar kring mammor i förorten samt Mia Börjesson, med fokus på hälsofrämjande samtal. En av årets nyheter är de tre dubbelpass som erbjuder en möjlighet till fördjupning i aktuella och angelägna ämnen, bland annat övergrepp mot barn på nätet och lågaffektivt bemötande.
– Några av årets mest intressanta föreläsare är Lupita Svensson från Lunds universitet, som forskat kring automatisering av ekonomiskt bistånd samt forskaren Harry Lunabba från Finland som berättar om sina erfarenheter kring beslutsfattande i socialtjänsten där socialtjänsten bland annat fattar beslut kring omhändertagandet av barn, säger Marica Rostedt.
– Mina råd till dig som vill få ut mesta möjliga av ditt besök på Socionomdagarna är att vara en aktiv åhörare, mingla med utställare och andra besökare, våga ställa frågor till föreläsarna i slutet av passen och ta tillfället i akt att ta en dialog med beslutsfattare, politiker och andra som är på plats, nu när du har chansen avslutar Jessica Lindström.

För mer information och anmälan, klicka här

Jessica Lindström, marknadsansvarig för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.
Jessica Lindström, marknadsansvarig för Socionomdagarna på Insight Events och Marica Rostedt, ombudsman på Akademikerförbundet SSR.

Sjukvårdskuratorer har blivit ett legitimationsyrke

Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
Den 1 juli 2019 införde riksdagen en legitimation för kuratorer i hälso-och sjukvården. Syftet med legitimationen är framför allt att öka patientsäkerheten genom att det ställs krav på att en kurator har rätt kompetens.

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR. Foto: Lena Dahlström
– Äntligen får de patienter som träffar hälso- och sjukvårdskuratorer samma patientsäkerhet som i den övriga vården. De har också tryggheten i att det är en person med rätt utbildning de möter. Kuratorerna har varit den enda högskoleutbildade professionen med direkt patientansvar som inte har legitimation. Nu har riksdagen rättat till den bristen och det är vi oerhört glada för, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Examen på 60 högskolepoäng
För att beviljas legitimation krävs en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen som omfattar 60 högskolepoäng. Legitimationen är dock inte knuten till ensamrätt att utöva yrket. De nya bestämmelserna innebär därmed inte att vissa arbetsuppgifter endast får utövas av legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer.

Övergångsregler
Fram till den 1 juli 2024 gäller övergångsregler och legitimation kan utfärdas till den som har socionomexamen eller annan relevant examen och har varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst fem år. För dem som har relevant vidareutbildning är det tillräckligt att ha varit verksam som kurator inom hälso- och sjukvården i minst två år.

Värdet av legitimerade kuratorer
– Det känns roligt att vi äntligen är i mål, Svensk Kuratorsförening har kämpat länge för detta. I den här viktiga frågan för patientsäkerheten är det nu upp till arbetsgivaren om man anser att man ska anställa en legitimerad hälso- och sjukvårdskurator eller inte. Vi befarar att somliga arbetsgivare vid nyanställning inte kommer att kräva att kurator ska vara legitimerad, säger Kristina Kolterud, ordförande i Svensk Kuratorsförening.
– Vi uppmanar alla behöriga kuratorer i sjukvården att ansöka om legitimation och kommer även att informera landstingen och regionerna om värdet av att anställa legitimerade kuratorer. Vi hoppas att det här kan påverka sjukhuskuratorernas status och lönebild. Vi hoppas även att legitimationen kan innebära att kurator blir en självklar kompetens inom all hälso- och sjukvård, säger Kristina Kolterud.

Socialpolitiska visioner stärker det sociala arbetet

Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
Många socionomer anser att tydligare socialpolitiska visioner på nationell och kommunal nivå skulle stärka autonomin i deras yrkesutövning och tydliggöra riktningen för det sociala arbetet.

Framtidens Karriär – Socionoms undersökning visar att 8 av 10 socionomer anser att en tydligare socialpolitisk vision skulle stärka det sociala arbetet både på nationell och kommunal nivå.
– Att så många socionomer anser att en tydligare socialpolitisk vision skulle stärka det sociala arbetet visar hur viktig den här frågan är för hela det sociala arbetet, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
– Med utgångspunkt i socialtjänstlagen kan socialpolitiska visioner formuleras på såväl nationell som kommunal nivå. Utifrån visionen kan övergripande socialpolitiska mål formuleras för alla kommuner i Sverige, exempelvis att alla människor har rätt till tak över huvudet eller en nollvision när det gäller våld i nära relationer. De kommunala socialpolitiska målen bör anpassas utifrån hur behoven ser ut i den aktuella kommunen. Den kan exempelvis innehålla målsättningar om att inga barn ska värvas till organiserad brottslighet eller att unga föräldrar ska få mer stöd, säger Heike Erkers.

Stärker socionomers autonomi
Hon betonar att det är dags att stärka autonomin i socionomernas yrkesutövning. Idag bygger lagen på att det är socialnämnden som fattar alla beslut eller delegerar dem till tjänstemän. Översynen av socialtjänstlagen ska se över lagens konstruktion och professionens befogenheter och ansvar.
– Idag är det självklart för lärare och sjuksköterskor att kunna fatta självständiga beslut, men för socialarbetare är det långt ifrån lika självklart. En förutsättning för att få en kunskapsbaserad socialtjänst är att det är de som har kunskapen, socionomerna, som fattar beslut i individärenden. Socialnämndens politiker bör få det uppdrag som andra nämndpolitiker har, att sätta mål, avsätta resurser och följa upp verksamheten. Här tror vi att en socialpolitisk vision kan fungera som en viktig pusselbit, säger Heike Erkers.

Ett dokument att stöda sig på
Hon anser även att en socialpolitisk vision synliggör vikten av det sociala arbetet och dessutom bidrar till att lyfta in ett socialt perspektiv i såväl det brottsförebyggande arbetet som i skolpolitiken. Medborgarna ska kunna känna sig trygga i att de får den hjälp de behöver och att kommunen avsätter de resurser som behövs till det sociala arbetet.
– En socialpolitisk vision är definitivt ett dokument som socionomer kan stöda sig på i sin dagliga yrkesutövning. När socialpolitiska mål är formulerade i en vision blir det också lättare att ställa krav, till exempel om inte tillräckligt med resurser frigörs för att socialtjänsten ska kunna uppnå målet. Kraven ställs också ofta i samverkan med andra samhällsaktörer, säger Heike Erkers.

Skulle en tydligare socialpolitisk vision, både på nationell och kommunal nivå, stärka det sociala arbetet?

Om undersökningen
Framtidens Karriär – Socionom genomförde 12–17 december 2018 en undersökning mot ett slumpmässigt urval av socionomer i Sverige. Statistisk felmarginal 2,5–4,0 procentenheter.