52 procent av socionomerna anser att de inte kan vidareutbilda sig i den omfattning de önskar.
– Goda kompetensutvecklingsmöjligheter bidrar till arbetsgivares attraktivitet, men hög personalomsättning försvårar ofta långsiktiga satsningar, säger Göran Törnblom på socialtjänsten på Botkyrka kommun.
97 procent av socionomerna tycker att vidareutbildning är viktigt för deras yrkesutveckling, men endast 48% anser att de får den vidareutbildning de önskar.
– En orsak till att många inte kan vidareutbilda sig i den utsträckning de önskar kan vara att det kan vara svårt för socialtjänsten, som ju är en stor organisation, att tillgodose de individuella önskemålen om kompetensutveckling hos varje medarbetare. En annan faktor som förstås bidrar är att många socialtjänster har en hög personalomsättning. Det gör det svårare att följa en långsiktig kompetensutvecklingsplan, säger Göran Törnblom, verksamhetschef för utredningsenheten på socialtjänsten i Botkyrka kommun.
Nära samverkan med lärosäten
Socialtjänsten i Botkyrka kommun har ett nära kompetensutvecklingssamarbete med Ersta Sköndals högskola. Göran Törnblom rekommenderar fler socialtjänster att inleda samarbete med ett närliggande lärosäte. Det gör att ni kan erbjuda ett större utbud av kompetensutvecklingsmöjligheter, såväl uppdragsutbildningar som längre kurser som dessutom genererar akademiska poäng, vilket många uppskattar.
– Kompetensutvecklingsbehoven är förstås som störst bland nyutexaminerade socionomer som exempelvis inleder sin karriär som barn- och ungdomsutredare. Tidigare var det en yrkesroll man antog efter flera år i yrket, men socionombristen har gjort att även nyexaminerade får den här typen av roller. Det ställer förstås stora krav på kompetensutveckling från arbetsgivarens sida. Det kan även leda till att mer erfarna socionomer får tillgång till mindre kompetensutveckling, säger Göran Törnblom.
Kompetensutvecklingsplaner
För att fler socionomer ska kunna vidareutbilda sig i den utsträckning de önskar krävs, enligt Göran Törnblom, en minskad personalomsättning i socialtjänsten. Han anser att förutsättningarna för att bedriva ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete är betydligt bättre i personalgrupper som präglas av en viss stabilitet.
– När personalgruppen är sammansvetsad och stark blir det betydligt lättare för arbetsgivaren att bedriva handledning, initiera mentorskapsprogram och att introducera långsiktiga individuella kompetensutvecklingsplaner för varje medarbetare. Samtidigt behöver många socialtjänster bli bättre på att presentera en långsiktig kompetensutvecklingsplan så snart en ny medarbetare rekryteras, säger Göran Törnblom.