29% av kvinnliga socionomer utsatta för sexuella trakasserier

#metoo. 29 procent av de kvinnliga socionomerna har utsatts för sexuella trakasserier eller sexuella övergrepp i sitt yrke inom socialt arbete. 52 procent av de utsatta har utsatts av en klient och 48 procent av en kollega eller anställd.

#metoo. Framtidens Karriär – Socionom har genomfört en undersökning mot ett slumpmässigt urval av kvinnliga socionomer den 21–23 november 2017. 1 228 kvinnliga socionomer har svarat på undersökningen.

För att åskådliggöra allvaret i de sexuella trakasserierna av kvinnliga socionomer, följer här några exempel från drabbade kvinnliga socionomer.

Citat socionom 1:
”Chefen berättade vid ett senare tillfälle att jag inte fick tjänsten, för att den som fick tjänsten var mer sexuellt attraktiv och mer villig. Klienter har tafsat på mig och jag blivit kallad för hora etc.”

Citat socionom 2:
”En kollega som är 35 år äldre än mig tyckte att jag kunde bli hans älskarinna, trots att jag sa att jag inte var intresserad. Han messade dagligen och under en natt kunde jag få 14 sms trots att jag inte svarade.”

Citat socionom 3:
”Blivit smiskad på rumpan flera gånger av klienter. Har även fått höra många gånger att eftersom jag är kvinna duger jag bara till att städa och stå i köket.”

Citat socionom 4:
”En kollega som kom med flera inviter och närmanden. Berättade detta för min chef som sa att hon inte kände sig bekväm med att ta upp det med honom. Den manliga kollegan bad mig bland annat om massage flera gånger trots att jag sa nej. Chefen stod bredvid och hörde allt, skrattade med. Vidare föreslog kollegan att vi skulle duscha tillsammans. Kommentarer om att jag var vacker att jag såg ut som ett ex till honom osv. Han var 15 år äldre än mig.”

Djupt bekymrad
– Undersökningsresultatet gör mig djupt bekymrad, det ska vara nolltolerans mot sexuella trakasserier och övergrepp. Alla former av sexuella trakasserier är fruktansvärda, men när en chef utsätter en medarbetare är det särskilt allvarligt eftersom medarbetaren befinner sig i en beroendeställning, säger Heike Erkers, förbundsordförande i Akademikerförbundet SSR.

Hon är förvånad över att hela 48 procent av socionomerna som utsatts för sexuella trakasserier, har blivit utsatta av anställd eller kollega.

– Majoriteten av våra medlemmar jobbar i politiskt styrda verksamheter. Det är därmed även politikens ansvar att säkerställa att arbetsgivare lever upp till nolltoleransen mot sexuella trakasserier. Fackförbund, arbetsgivarorganisationer och andra aktörer behöver samverka för att se till att nolltoleransen verkligen efterlevs på alla arbetsplatser. Vi ska fortsätta väcka debatt kring den här frågan och visa att vi står upp för grundläggande värderingar som gör att socionomer kan känna sig trygga på sina arbetsplatser, säger Heike Erkers.

Tydligare konsekvenser
Hon anser också att konsekvenserna bör bli tydligare för chefer och kollegor som ägnar sig åt sexuella trakasserier och anser att socionomer bör få bättre verktyg för att hantera den här typen av situationer.
– Man borde diskutera den här frågan redan på socionomutbildningen så studenterna är redo att möta verkligheten när de kommer ut i arbetslivet. Jag är övertygad om att vi kommer att dela in historien i ett före och efter Metoo-rörelsen, nu har vi verkligen chans att skapa långsiktig förändring kring dessa frågor, säger Heike Erkers.

Dubbel utsatthet
– Undersökningsresultatet är självklart allvarligt, varje fall av sexuella trakasserier eller övergrepp bör tas på allvar. Det här visar att problematiken är utbredd och att man inte talat om den tillräckligt mycket tidigare. Det momentum som Metoo-rörelsen innebär ska vi verkligen tillvarata, säger Veronica Magnusson, ordförande i fackförbundet Vision.

Att många utsatts för trakasserier eller övergrepp av kollegor betraktar Veronica Magnusson som särskilt oroväckande.
– Det innebär en dubbel utsatthet eftersom det kan innebära att man inte vågar berätta om de övergrepp eller trakasserier man utsatts för av klienter. När det är chefer som står för trakasserierna tillför det en extra dimension till problematiken. Kännetecknande för Metoo-rörelsen är ju att många har utsatts av personer i maktposition, säger Veronica Magnusson.

Tillämpa befintlig lagstiftning
Hon betonar att det redan i dagsläget finns ett starkt juridiskt stöd för socionomer som utsätts för sexuella trakasserier eller övergrepp på jobbet. Såväl diskrimineringslagstiftningen som arbetsmiljölagen ger ett bra skydd. Problemet är dock att de inte alltid tillämpas i praktiken ute på arbetsplatserna.

– Arbetsgivare behöver koppla ihop det förebyggande arbetet med det generella arbetsmiljöarbetet. Det behövs tydliga rutiner för hur man hanterar den här typen av händelser. I vissa fall kan arbetsgivare behöva ta in externt stöd från företagshälsovården. Metoo-rörelsen aktualiserar även frågor kring ensamarbete, krishantering och riskbedömning i det sociala arbetet. Det är också viktigt att arbetsgivare har ett välfungerande förebyggande arbete kring dessa frågor, det gör att medarbetarna känner sig trygga och har rätt verktyg för att hantera den här typen av situationer, säger Veronica Magnusson.