Etikettarkiv: Vägledning

Nya socialtjänstlagen tar ett helhetsgrepp om socialtjänsten

Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Margareta Winberg, regeringens särskilda utredare. Foto: Joakim Braun
Våren 2017 påbörjade regeringens särskilda utredare Margareta Winberg en översyn av socialtjänstlagen. Utredningen är omfattande, komplex och greppar över ett stort område. Slutbetänkandet ska redovisas senast den 1 juni 2020.

Förväntningarna är höga på den översyn av socialtjänstlagen som just nu pågår. Många referens- och expertgrupper är involverade i utredningsarbetet och utredningen väntas lösa många av de problem socialtjänsten möter. Varje område är omfattande och innehåller flera komplexa frågor och ställningstaganden.

Biståndsbedömning
– Ett viktigt spår i utredningen är frågan om förenklad eller slopad biståndsbedömning för många av social­tjänstens åtgärder. Vi tror att många åtgärder kan vinna på att befrias från utredningskravet, inte minst eftersom ett omfattande utredningsarbete tar mycket tid som socionomer annars kunnat ägna åt klientkontakter. Den här utredningen görs förstås med ett långsiktigt perspektiv, tanken är att de förändringar som görs i socialtjänstlagen ska ha en lång livslängd. Vi funderar därför på hur framtida generationer kommer att betrakta socialtjänsten och hur omfattningen av önskade insatser kommer att påverkas om man slopar kravet på biståndsbedömning, säger Margareta Winberg.

Analyserar förebyggande arbete
Hon har överlag mött ett stort engagemang och intresse för utredningen från socionomernas sida. Många socionomer är nöjda med att den ser över hur socionomer ska kunna använda sin kompetens om förebyggande socialt arbete på bästa sätt.
– Många socionomer är positivt inställda till slopade utredningskrav för många insatser eftersom det sänker tröskeln för att söka sig till socialtjänsten. Andra anser att en förändring innebär att utredningsarbetet tar stryk. Vi analyserar därför vilken typ av utredningsarbete som verkligen behövs, säger Margareta Winberg.
Ett huvudspår i utredningen fokuserar på att skapa förutsättningar för att socionomer ska kunna ägna sig mer åt förebyggande socialt arbete och mindre åt myndighetsutövning. Att få till ett välfungerande förebyggande arbete och att kommunernas socialnämnder prioriterar detta arbete högre är några viktiga punkter.

Barnkonventionen
En vägledning som kan utgöra stöd vid tolkningen av barnkonventionen ska tas fram och en kartläggning av hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen kommer att göras. Syftet är att göra socialtjänstens insatser tillgängliga och anpassade utifrån barns behov.
Utredningen ska även analysera och se över socialnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt i ärenden som rör lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och lagen om vård av missbrukare i vissa fall i enlighet med socialtjänstlagen, men även socialnämndens delegationsmöjlighet i andra avseenden.

Frågan om särskild äldrelag
– Ett tilläggsdirektiv som engagerar och gett upphov till mycket debatt är frågan om äldre ska inkluderas i socialtjänstlagen även framöver eller om de istället ska hanteras via en särskild äldrelag. Vi har mött många socionomer som funderar på vad en sådan särlagstiftning i så fall bör innehålla och om det kan leda till att fler grupper i framtiden kan omfattas av särlagstiftningar, exempelvis funktionshindrade eller barn och unga, säger Margareta Winberg.

AT-år kan förenkla övergång mellan studier och jobb

Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle.
Hur väl rustade är nya socionomer för arbetslivet? Pia Thams forskning om nyutexaminerade visar att många har det tufft, och kanske kan ett AT-år vara lösningen.

Pia Tham, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle, har i en kvalitativ studie följt nyutexaminerade socionomer under flera års tid.
– I slutet av utbildningen är det många som pratar om att de praktiskt orienterade kurserna och praktikterminen var jätteviktiga att få med sig. Och där uppstod också skillnader: de som till exempel hade gjort sin praktiktermin inom socialtjänsten och sedan började arbeta där hade det mycket lättare än andra. Utifrån vad de berättade så var det stora skillnader i hur övergången mellan studier och arbete blev.

Krävande arbete
Många nyutexaminerade socionom börjar jobba inom just socialtjänsten och hamnar inte sällan i tuffa områden. Pia Thams enkätundersökningar bland socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga visar att de som är nya i yrket ofta beskriver sina arbetsvillkor som svårare än de som har mer erfarenhet.
– Det kan bero på både att de är nya och att de faktiskt jobbar i svårare områden. Det är inte konstigt att många upplever arbetet som svårt, eftersom att arbeta med utredningar av barn och unga är ett väldigt krävande arbete.

AT för socionomer
Pia Tham föreslår en slags motsvarighet till läkarnas AT-tjänstgöring för socionomer.
– Man skulle behöva ha något slags mellanrum mellan utbildning och yrkesliv där man får träna sig i yrket och de krav som ställs på en, och att man får göra det under vägledning. För utbildningen är bra på många sätt men den är också väldigt teoretisk, och min bild är att de praktiska inslagen i utbildningen skulle behöva förstärkas.
Hon återkommer till socionomerna i den kvalitativa studien.
– Jag frågade vad de kände sig osäkra på och då var det flera som tog upp att de inte vet hur de ska bemöta och ha samtal med personer som är i kris eller mår väldigt dåligt. Just samtalsmetodiken var något som många efterlyste. Att bli en bra socionom tar tid, och att få en bra introduktion och tät handledning i början av sin yrkeskarriär är därför jätteviktigt.

Socionomernas yrkesråd till nyutexaminerade socionomer
1. Var rädd om dig.
2. Låt inte jobbet inkräkta på privatlivet.
3. Skaffa dig en bra grunderfarenhet.
4. Låt det ta tid att bli en bra socionom – tillåt dig att vara ny.
5. Kräv att få en mentor och introduktion.
6. Var ödmjuk.
7. Våga fråga!
Om undersökningen
Yrkesråden är från Framtidens Karriär – Socionoms undersökning 23–27 augusti 2018.

Enkelt och snabbt stöd för rättssäkra beslut

Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun och Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun.
Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun och Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun.
Underlag, stöd och vägledning i komplexa sociala ärenden är bara ett knapptryck bort. Karnov Kommun erbjuder juridiskt material och rådgivning för att du som arbetar inom socialtjänst eller familjerätt ska kunna fatta trygga, rättssäkra beslut.

Karnov Kommun är en väletablerad digital tjänst, som används av jurister och handläggare på kommuner runtom i Sverige. Nu lanseras en uppdaterad version, som kombinerar ökad användarvänlighet med ett breddat och fördjupat innehåll, speciellt utformat för de som arbetar inom socialtjänsten och familjerätten. Guidande texter, checklistor och möjlighet att rådfråga juridisk expertis är grunden.
– Utgångspunkten är juridiskt material, särskilt lagstiftning och rättsfall som ofta återkommer, med experter som kommenterar och tolkar lagstiftningen. Syftet är att personer som arbetar inom familjerätt och socialtjänst lätt ska kunna navigera sig fram till relevant lagstiftning och praxis och sedan utifrån det fatta rättssäkra beslut, säger Peter Krohn, innehållsansvarig för Karnov Kommun.
Guiderna i Karnov Kommun täcker ett brett spektrum av relevant lagstiftning och rättsfall och uppdateras ständigt, berättar Christian Tamker, säljare av Karnov Kommun och fortsätter:
– Socialtjänsten och familjerätten handlägger ofta extremt komplexa och svåra ärenden, till exempel omhändertagande av barn. Det är oerhört viktigt att besluten som fattas har stöd i lagstiftningen. Samtidigt är personalen på dessa enheter ofta väldigt pressad av stor arbetsbörda och tidspress. Vår tjänst ger snabb och enkel vägledning, så att personalen istället kan lägga sin tid på att hjälpa brukarna.


Karnov Kommun
Karnov Kommun erbjuder Sveriges bredaste utbud av juridiskt beslutsunderlag för dig som arbetar inom kommunal verksamhet. Innehållet är lätt att förstå och anpassat för just ditt arbetsområde. Tjänsten har uppdat­erats och består bland annat av rättsfall, lagstiftning, juridisk expertrådgivning och omvärldsbevakning. Idag används Karnov Kommun av ett 80-tal kommuner runtom i landet.
www.karnovgroup.se

Fördjupa dig i socialt arbete inom Svenska kyrkan

Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Håkan Stenow, programchef för Diakonprogrammet, Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet och Sara Parkman, en av de socionomer som genomgår Diakonprogrammet.
Som diakon inom Svenska kyrkan får du dra nytta av din socionomutbildning på ett unikt vis. Du kan verka i olika samhällskontexter och kommer människor nära på ett helt annat sätt än inom myndighetsutövning.

Rollen som diakon är en flexibel och proaktiv roll som erbjuder många spännande möjligheter. Arbetet innebär ofta stor frihet under ansvar. Diakonen planerar och lägger upp arbetet själv eller tillsammans med andra i arbetslaget och i samråd med sin chef/kyrkoherde.
– Som diakon behöver du ha ett visst driv – det är du själv som skapar nätverk och bygger förtroende med människor. Det här är socialt arbete på en så jämbördig nivå som det är möjligt och du kan arbeta inom många olika inriktningar, såväl i Sverige som internationellt inom olika projekt och verksamheter, säger Elisabeth Karlsson Ellqvist, lärare på Diakonprogrammet vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut i Uppsala.

Snabbrörlig och engagerad organisation
Elisabeth betonar att det finns en betydande skillnad mellan att arbeta inom den offentliga sektorn och att möta människor genom Svenska kyrkan.
– Vi har en snabbrörlig organisation som är van vid att kvickt ställa om och agera på ny information, något som bevisades under de gånga årens omfattande flyktingströmmar. En utvärdering har visat att hela 80 procent av alla församlingar engagerade sig i arbetet med de nyanlända.

Masterprogram och fortbildning
Diakonprogrammets programchef, Håkan Stenow, berättar att den ettåriga utbildningen kan genomföras efter slutförd utbildning inom socialt arbete eller omsorg. Han understryker att kyrkan har mycket att erbjuda, inte minst genom sin omfattande erfarenhet av att ge stöd och hjälp.
– Som diakon får man hantera allting från relationer och ekonomi till missbruksproblematik, psykisk ohälsa, barnfattigdom och mycket mer. Det handlar om grundläggande folkhälsa och samhällsutveckling och därför omfattar utbildningen såväl diakoni, teologi och pedagogik som samhällsanalys, ledarskap och själavård.
Sedan tre och ett halvt år genomförs utbildningen parallellt med utbildningarna för präster, församlingspedagoger och kyrkomusiker. Håkan säger att det förändrade upplägget snabbt medförde mervärden, bland annat genom att sätta strålkastaren på behovet av samverkan mellan yrkesgrupperna.
– Delar av utbildningen sker nu tvärprofessionellt och det är av stor vikt – vi kommer ju att arbeta sida vid sida och tillsammans ute i yrkeslivet. Många församlingar och stift satsar också resurser på att fortbilda sina diakoner och det finns exempelvis goda möjligheter att forska eller fördjupa sig i olika ämnen. Nyligen har det också etablerats en masterutbildning i diakonivetenskap som är öppen för diakoner som inte tidigare läst teologi.

Allt man förväntar sig och mer därtill
Sara Parkman är en av de socionomer som genomgår diakonprogrammet. Hon har haft en koppling till kyrkan under hela sin uppväxt, men idén att satsa på socialt arbete väcktes först då hon var volontär på Svenska kyrkan i London.
– Jag insåg att jag ville arbeta mer människonära och därför sökte jag till socionomprogrammet när jag återvände till Sverige. Jag har genomgått ett knappt halvår av diakonutbildningen och den är verkligen allt jag förväntade mig och mer därtill. Det är både en befrielse och en utmaning att befinna sig i en konfessionell studiemiljö – ofta blir diskussionerna väldigt personliga, men det leder också till stor utveckling.
Sara berättar att till skillnad från traditionella universitetsstudier handlar programmet om introspektion och reflektion, vad hon själv tror och tycker och hur hennes samlade erfarenheter kan komma till nytta både för henne själv och för de människor hon möter.
– Förutom att ha en fil. kand. i till exempel socialt arbete eller folkhälsovetenskap behöver man vara trygg i sin tro och sin förankring i Svenska kyrkan, samt stå bakom dess värderingar om allas lika värde. Samtidigt behöver man både kunna anta en ledarroll och fungera bra i grupp och vara beredd på att förhålla sig till sina egna svagheter och erfarenheter.

Vill vägleda människor
Att bli antagen till programmet är en relativt lång process som bland annat inkluderar fyra veckors praktik, en antagningskonferens om tre dagar och enskilda samtal med biskopen, men Sara poängterar att processen ger möjligheten även för sökanden att fundera över sitt kall.
– Det finns stora möjligheter till personlig fördjupning under utbildningen och det kommande arbetslivet, och jag får chansen att tillsammans med andra utveckla Svenska kyrkans roll i det samhälle vi lever i idag, avslutar hon.

Svenska kyrkan
Den pastoralteologiska utbildningen till diakon omfattar ett pastoralteologiskt slutår motsvarande två terminers studier på helfart. Programmet ges i Lund och Uppsala och utbildningen bygger på den blivande diakonens akademiska utbildning och stiftspraktik. Genom studier, praktiska övningar och reflektion ges den studerande möjlighet att bearbeta och tillgodogöra sig yrkesrelaterad kunskap för att sedan ha möjlighet att tillämpa denna i ett kyrkligt sammanhang.

Svenska kyrkans utbildningsinstitut
Tel: 018-16 95 00
E-post: utbildningsinstitutet@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet

www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet